Mars och våren hos mig.

Så fort solen, de dagar den visar sig, värmt bort nattfrosten lockar och pockar trädgården på uppmärksamhet. 

Det där nästan ogräslika kaukasiska fetbladet 

är mer än vackert med sitt röda utspring, julrosor, krokus och snödroppar står i full blom, en och annan blåsippsknopp har börjat visa färg, 

den ungerska har redan utslagna blommor och glädjen och trädgårdslusten infinner sig så fort jag öppnar ytterdörren. 

Då är det så mycket jag vill göra att jag ibland känner mig som en yr, villrådig och smått halt höna som inte riktigt vet i vilket hörn av trädgården jag skall börja.

Vintern tror jag är över för den här gången. Enligt väderprognoserna skall vi nu till helgen ha plusgrader dygnet runt så veckan som snart gått har jag med hjälp av mannen tömt växthuset på prylar och börjat flytta ut växter som vinterförvarats frostfritt i källaren.

Blåregnet är klippt, de nyinköpta snödropparna har fått sin plats i trädgården, 

Galanthus 'Veronica Cross'

auriklerna, de få jag har kvar, har planterats om och hamnat i hyllan

tillsammans med luktvioler. 

Har undvikit att vattna dem med tanke på nattfrosten men snart, snart. Kvar på att göra listan den här veckan står - binda upp klematisen som står vid komposten, men det kan jag ju lika gärna göra i början på nästa.

På grund av barfrosten som under snöfattiga år dykt upp i februari, mars har jag först nu, i förrgår, tagit bort lövtäcket på backtimjan och fjällsippa. 

De senaste åren har jag varit för snabb med det och när väl våren varit här på riktigt har både backtimjanen och fjällsippan varit nästan döda på grund av den där eländiga barfrosten.

I grönsakslandet kommer vitlöken fint, det verkar som om alla klyftorna vi satte sent i höstas grott. I går fördelade jag ut alla höst och vårinsamlade löv som istället för att göra omvägen runt komposten nu hamnade direkt i grönsakslandet.

Oavsett om solen skiner eller inte njuter jag av att bara kunna öppna dörren för att uppleva våren och känner stor tacksamhet över att jag bor i ett land där det inte råder krig.

Länkar till TrädgårdsFägring där temat den här veckan är Våren hos mig.

Trevlig helg!

Några bilder från året som gått.

Att se tillbaka och ta vara på erfarenheter man under året gjort är så klart bra på alla tänkbara sätt men jag lutar mer åt samma håll som Laila Wikström, konstnären från Södra Sunderbyn, som sedan förra året tyvärr inte längre finns med bland oss. Hon gav både genom bilder och ord uttryck för mycket av det som jag och säkert många med mig tycker är viktigt här i livet.

Har sedan länge dessa två små kort på kylskåpet, ord med tro på framtiden. Nog är det bättre att göra något även om det inte alltid blir som man tänkt och visst skall vi hela tiden ha fickorna fulla med goda frön att strö omkring oss.

Idag fick jag de sista fröerna, de jag beställt från Odla nu och Runåbergs. Nu är det bara att avvakta, njuta av vintern, den vi får, och ta vara på dagarna innan det återigen är dags att fylla såkrukorna med jord.

När jag satt och letade bilder till veckans tema i TrädgårdsFägring dök den här barnramsan upp. Vem som skrivit den vet jag inte.

Januari börjar året

Tulpantider

och vildpelargonerna i sovrumsfönstret började grönska.

februari kommer näst

De första snödropparna dyker upp.

mars, april har knopp i håret

Galanthus 'John Gray' är en av de första snödropparna till att blomma.

maj och juni blommar mest.

Viola odorata, luktviolerna blommar och

tomatplantorna trivs och växer bra i grönsakslandet.

Aklejorna, kompletteringsväxter enligt Georg i Piteå, men inte enligt mig, blommar nu och

luktärterna är på väg upp med många nyskott

och pionerna bjuder nästan in till dans.

Juli, augusti och september härlig sommar är det då,

Kärleksört och en näva.

Blodgräs, lysande rött.

Agapanthus och Linnétagetes.

Blåblommande luktärter med mycket doft. Sådana skall jag, hoppas jag nu, ha många, många, av till sommaren.

En bild från ett av trädgårdsbesöken under vår Gotlandsresa i september. Det med den vackraste grinden jag någonsin sett.

men oktober och november och december är så grå.

Höstkrokus under kopparlönnen.

Den portugisiska kålen, kinkig och svårodlad, men väldigt vacker.

Ginko biloba i höstfärg

och vår julgran 

en av de finaste vi haft och fortfarande har.

Till sist ett härligt citat från Laila Wikström:

"Det inte är någon idé att fjädra upp sig, för man kan ändå inte flyga"

Fortsatt fin vinter!

Gott Nytt År!

Att inventera fröerna jag har kvar från förra säsongen är det första jag gör när julen är över och det nya året närmar sig.

Redan den 19 december fick korgen med fröpåsar, mammas vävkorg, som passar lika bra att hänga på armeringsmattan runt grönsakslandet som på hennes vävstol, följa med hem från landet och tills i förrgår har den stått i kylan och mörkret i matkällaren och bara väntat på att jag skall ta mig tid till att bläddra igenom fröpåsarna för att se vad som fortfarande finns kvar som jag kan använda av mig av när våren väl är här igen. Vet inte hur alla ni andra där ute som tycker om odling gör men själv försöker jag vänta med fröbeställningarna tills att i alla fall julen är över men i år kunde jag inte stå emot utan beställde luktärtsfröer redan på juldagen och blomsterkörvel och ringblommor för ett par, tre, dagar sedan.

Har ännu inte lärt mig att provodla för att se om fröerna från förra säsongen fortfarande har kraft att gro utan sår ändå trots att jag blivit besviken ett flertal gånger. Det gäller inte minst palsternacksfröerna som jag upplever snabbt blir för gamla. Har ofta skyllt på småsniglarna som under våren de senaste åren invaderat det nysådda grönsakslandet i 1000-tal men det har säkert också med fröernas grobarhetsförmåga att göra.

Har några olika tomatfröer kvar från Lenas och min snödroppsresa till England för ganska så många år sedan och en hel del från förra årets fröinköp från Runåbergs. 

Just nu är jag osäker på hur många olika tomatsorter jag verkligen vill odla på grund av brunrötan, som nästan alltid drabbar tomaterna i grönsakslandet trots att jag försöker välja sorter som passar att odla på friland, men jag kommer säkert ändå att så några fröer av varje sort, sätta ut plantorna i grönsakslandet och långt in på sommaren återigen hoppas och tro att den där brunrötan vare sig finns eller dyker upp. Pastatomaten Quadro var den som förra säsongen klarade sig bäst från bladmögel och röta.

Precis nu har jag bestämt mig för att vänta med att så både luktärter och ev tomater tills andra halvan av mars. Då kan de få gro inomhus för att sedan snabbt förpassas till kallväxthuset och jag slipper ha en massa krukor inomhus. Har vi fortfarande minusgrader får jag sätta in en värmefläkt. 

Luktärtsfröerna har tillsammans med tomatfröerna förvarats i frysen och återigen börjar jag se fram emot och drömma om stora luktärtsbuketter. 'Just Julia', 'Queen of Hearts','High Scent' och 'Charlie´s Angel' blev alla förra årets favoriter. Är särskilt förtjust i långskaftade, blåblommande och väldoftande luktärter. 

Nytt i luktärtsväg den kommande säsongen blir för mig Bristol och Kingsfisher. Men vi, min man och jag, skall inte bara odla luktärter och tomater utan också 

zinnior, 

reseda, slöjsilja, 

olika ringblommor, bönor, gurka, rödbetor, sallad, sockerärtor, squash, vitlök, 

kål av olika slag och allt annat som kanske kan få plats i vårt lilla grönsaksland. Extra spännande skall det bli att under våren så lokförare Bergfälts jätteärt och plantera potatislöken från Ätliga Trädgården.

Blomsterkörvel Orleya grandiflora som jag en gång såg på Chelsea Flower Show och då köpte fröer till har jag sedan dess gärna haft i trädgården många, många, gånger men aldrig varit ute i tid för att få tag i nya fröer, fröer som nu äntligen är på väg hit.

Det är absolut inte fel att vara ute i god tid.

Temat i TrädgårdsFägring är den här veckan Gott Nytt År.

Återigen Gott Nytt År och ett förhoppningsvis riktigt fint Trädgårdsår!

Senhöst och en vackert disig novemberdag på landet

och i grönsakslandet. 

Trädens kvarvarande löv lyste guldgula när solen försiktigt tittade fram och jordrevan som under hösten haft full frihet har passat på att nästla in sig både bland plantor och stenar. Ett ogräs jag just nu önskar inte fanns.

Gödsel och komposten från trädgården här hemma har veckan som gått hamnat i grönsakslandet och idag, torsdag, planterades vitlöken.

Stora och fina klyftor från nyinköp utsäde eftersom årets vitlöksskörd av eget utsäde blev skral, bara små och ganska så ynkliga lökar. Varför det blev så vet jag inte. Kanske på grund av att det egna utsädet varit med i för många år eller så på grund av dålig gödsling?

De där 80 vitlöksklyftorna som jag tryckte ner idag fick mig redan vid planteringen att drömma om nästa års skörd och

 

att i juli få hänga upp stora fina nyskördade vitlökar på tork.

Förra hösten fick vi jordgubbsplantor av goda vänner. Plantor av sorten 'Polka', mina favoritjordgubbar. De gav inte särskilt stor skörd i somras, nästan ingen alls, men bjöd under sensommaren på massor av revor och nya plantor.

Det var min vän Barbro som för många år sedan fick med mig på jordgubbsplockning, ett självplock med just 'polkagubbar'. Enligt henne, och nu mig, de allra godaste jordgubbarna. Sedan dess försökte jag länge hitta egna plantor av just 'Polka' utan att lyckas men nu har vi många tack vare MoT på Orust. Kanske kan de nu nysatta plantorna ge massor av mogna gubbar när det nästa år är dags att fira midsommar?

Veckans tema i TrädgårdsFägring är 'Får mig att tänka på' och nog finns både ogräsrensning, jordgubbar och vitlök i mina tankar efter torsdagens besök på landet.
Trevlig helg!