Trots många minusgrader nattetid har jag i solskenet under eftermiddagarna den senaste veckan lyckats rensa bort en del upptinade fjolårslöv
från krokusar, nunneört och snödroppar.
Halvt nerbrutna löv som vi senare i vår när
tjälen gått ur jorden skall gräva ner i grönsakslandet i stället för att som
tidigare använda som utfyllnadsmaterial på landet.
Gissar att ni förstår att
jag tagit till mig en del av den information vi fick när vi lyssnade på
föredragen om odling på mässan för drygt en vecka sedan.
Hemma i mammas och pappas hus fanns en bok av Sara Lidman
som nu står i min bokhylla, en bok som heter Bära Mistel. Den hade jag tänkt
läsa men språket från 1960 fick mig att, i alla fall tillfälligt, ge upp. Lyckades
bara läsa 30-35 sidor men bland de sidorna hittade jag detta.
'April om dagen i sol när blåsten skrattar i takdroppet och
björkarna sladdrar och hela naturen är glad och oordentlig och struntar i alla
människor, då är det lätt att vara människa.
Samma april några timmar senare, alla takrännor tysta av is,
västerhimlen dystert röd som en altarduk med svart brodyr av grenar.'
Galanthus 'Trymlet'
Precis så som Sara Lidman skriver har det känts ganska länge nu men idag verkar det
som om våren hittat hit och i morgon skall vårkrukorna få flytta ut från växthuset.