Den nästan blyga och skira iskonvaljen

är min favorit bland julblommorna 

men hur jag än försöker gulnar de flesta av knopparna och jag vet inte vad det beror på. 

Har placerat plantorna ljust i lite fuktig jord och nästan varje dag duschat knopparna med vatten men det hjälper inte i år heller. Hur gör ni för att få alla liljekonvaljknoppar att slå ut, dofta och visa sina små klockor lagom till julhelgen?

Här har vi tagit det lugnt med julpyntandet i år, ingen julgran, 

men sedan 1991 har det inte varit jul utan tomten med fågelholken så han finns på plats i år också tillsammans med de gamla julljusstakarna 

och på plats finns också de gamla garntomtarna med lackskor 

och trätomtarna från 1940-talet. En av, i mitt tycke, glansperioderna i hemslöjdens historia.

Glasburkar 

och krukor har i dagarna fått nya hyacinter vars knoppar börjat visa färg och verkar kunna slå ut och dofta på julaftons morgon.

Nu under senare delen av december har jag delat julbestyren med 4:de delen av Jens Henrik Jensens böcker i Oxenserien. 

Har under året som gått läst alla fyra delarna och de är utan vidare de bästa spänningsromaner jag läst på länge.

God Jul är veckans tema i TrädgårdsFägring och med detta inlägg önskar jag er alla en Fröjdefull, Glad, Njutningsfull, Rolig, Skrattsmittande och Spännande Jul!

Birgitta

Beth Chattos trädgård

var den sista vi besökte på englandsresan i slutet av maj.

I femton år har jag med glädje ofta bläddrat, läst och tittat på bilder i hennes bok Min Trädgårdslund. 

Suktat över växter jag skulle vilja ha men också använt boken som hjälpreda och uppslagsbok. Den har gett mig svar på många frågor och tipsat om växter som passar att samplantera. I går kväll när jag på måfå slog upp boken på sidan 101 dök ett tips upp som jag, som tycker om snödroppar, tänker ta fasta på. 'Hasselörten sprider sig långsamt (bara i början tycker jag) och är därför lämplig där murgrönan skulle kunna bli besvärlig. Dess njurlika, sidenblanka, gröna blad är svagt ådrade och rundar sig till ett hål där nerverna går ner i bladskaftet. På våren dinglar snödropparna med sina klockor över hasselörtens blad, som behåller sin djupgröna färg under hela hösten och vintern.'

Alla snödroppslökar som på grund av trängsel och min lathet (borde plantera isär dem) trycks upp och blir liggande ovan jord skall jag plantera bland hasselörten vi har i trädgården.

Beth Chatto har skrivit många böcker om sin trädgård men det finns inte så många av dem på svenska, i alla fall inte just nu såg jag när jag sökte på nätet. Ett par veckor innan vi besökte trädgården dog Beth Chatto och hon hade nästan hunnit bli 95 år. En ansenlig ålder, men så var hon också en trädgårdsmänniska och det sägs ju att de blir gamla.

Hennes trädgård och plantskola blev, som jag skrev i inledningen, vårt sista trädgårdsbesök på den här trädgårdsresan.

Kanske hade jag sett så mycket fint att jag inte kunde ta in mer, kanske var det på grund av torkan eller så berodde det på för stora förväntningar eller något annat som jag inte kan förklara men jag kände mig lite besviken på trädgårdarna, om man nu kan säga så när man själv bara förfogar över en liten plätt på 600 m².

Köpte 'bara' fyra växter under hela resan och de kommer alla från Beth Chattos plantskola. Två snödroppslökar och två kärleksört som var okända för mig. 

Vi hade vackert väder så solen sken och det var svårt att fotografera. 

Alla bilder bortsett från den första, kommer från Beth Chattos trädgård och där fanns väldigt mycket fint att se, trots allt.

Ha det gott och fortsatt fin sommar!

April om dagen i sol när blåsten skrattar i takdroppet

Trots många minusgrader nattetid har jag i solskenet under eftermiddagarna den senaste veckan lyckats rensa bort en del upptinade fjolårslöv från krokusar, nunneört och snödroppar. 

Halvt nerbrutna löv som vi senare i vår när tjälen gått ur jorden skall gräva ner i grönsakslandet i stället för att som tidigare använda som utfyllnadsmaterial på landet. 

Gissar att ni förstår att jag tagit till mig en del av den information vi fick när vi lyssnade på föredragen om odling på mässan för drygt en vecka sedan.

Hemma i mammas och pappas hus fanns en bok av Sara Lidman som nu står i min bokhylla, en bok som heter Bära Mistel. Den hade jag tänkt läsa men språket från 1960 fick mig att, i alla fall tillfälligt, ge upp. Lyckades bara läsa 30-35 sidor men bland de sidorna hittade jag detta.

'April om dagen i sol när blåsten skrattar i takdroppet och björkarna sladdrar och hela naturen är glad och oordentlig och struntar i alla människor, då är det lätt att vara människa.

Samma april några timmar senare, alla takrännor tysta av is, västerhimlen dystert röd som en altarduk med svart brodyr av grenar.'

Galanthus 'Trymlet'

Precis så som Sara Lidman skriver har det känts ganska länge nu men idag verkar det som om våren hittat hit och i morgon skall vårkrukorna få flytta ut från växthuset.

En ganska så solig vinterfredag har vi haft idag ..

Snön, de där fem centimeterna, knarrade lite under våra steg på skogspromenaden även om det bara var ett par minusgrader och solen försökte och lyckades ibland tränga sig igenom diset och den ganska så grå himlen.

Vi njöt och konstaterade att det är onödigt, nästan slöseri med tid, att längta efter sol och värme. Nu är nu, varje dag är njutbar. Den lilla snönmängden som kommit lyser upp och lyfter fram allt det vintergröna både i skogen och trädgården.

Men det inte fel att ha en extra njutning på fönsterbrädan, en njutning med både doft och blomning som får oss att komma ihåg och lite drömma om den där våren som komma skall.

Trevlig helg!

Månadens bild och andra advent både i hus och trädgård...Blommig Fredag

Det har varit lite tyst från mig de sista veckorna. De få inlägg jag gjort har jag snabbt tagit tillbaka och då hoppats att ingen hunnit läsa. I bland måste man byta perspektiv trots att det där en gång sagda aldrig försvinner eller kan tas tillbaka.

Här kommer några bilder på mitt lilla och ganska så anspråkslösa adventspynt, bilder på smågranar från 'storskogen' på landet. 

Kotten, den stora, har jag själv plockat i pinjeskogen i Portugal för ca 20 år sedan och småkottarna kommer från skogarna häromkring. Detsamma gäller mossan. Om det är husmossa, kammossa eller väggmossa vet jag inte men den växer på stenar och är lätt att samla in och ta med sig, http://www.odla.nu/inspiration/mossa

Inga odlade blommor så här i adventstid hur fina de än är, tycker jag, kan uppväga synen av en liten gran och nästan smaragdgrön mossa.

Här trodde jag att trädgården gått i vila men idag när jag efter några veckors frånvaro från den tog rundan runt huset hade tibastens blommor börjat slå ut 

och två av sommarens snödroppsinköp visade upp gröna små spjut. Har aldrig tidigare köpt snödroppslökar i vila mitt i sommaren så det är verkligen roligt att två av dem nu visar livstecken. 

De krukplanterade gyllenlacken som blommat både troget och överdådigt sedan tidigt i april har jag placerat i en frigolitlåda i växthuset. Kommer vintervädret placerar jag en låda som lock över dem.

Rosa chinensis 'Mutabilis' står i trappan nära källardörren tillsammans med rosmarinen för att snabbt kunna flyttas in när den riktiga kylan kommer.

Att ha fullt i lådor, skåp och trädgård är för mig ett tänjbart begrepp. Nu när julen närmar sig finns många loppisar med julsaker och några av dem, som t.ex Holmens marknad i Göteborg, vill jag gärna besöka. Helst vara en av de tio första i kön på julmarknadens öppningsdag. Älskar trädgård men har nästan en lika stor passion för gamla handmålade hemslöjdstomtar, denna kommer från Bohusslöjd,

och designade jultextilier från 50-70-talet. Boken Tryckt till Jul av Anna Lindqvist och Marie Odenbring Widmark är slutsåld på förlaget men jag gör trots det gärna ett extra slag för den. Såg i senaste Retro att bok nr 2 är på gång.

Lite konstigt kan det kanske tyckas för de där tryckta gamla juldukarna, julstrumporna och grytlapparna som jag tycker så mycket om ligger bara tvättade och fint hopvikta i ett skåp i källaren. 

De kommer aldrig fram på riktigt inte ens under julen för även om jag älskar dem tycker jag att det där starkt mönstrade tar för mycket plats. 

Väljer hellre att lägga en helvit linneduk på bordet istället för de där färgsprakande juldukarna, trots att de är härligt oemotståndliga i sin mönsterdesign. 

Ibland, ja flera gånger om året, tar jag fram dukarna från gömman i källarskåpet, vecklar ut dem, tittar och verkligen njuter. 

Jultextilier och prylar, precis som blommor i många och starka färger i trädgården, tar ofta för sig för mycket och lämnar inget kvar till den egna fantasin tycker jag, men ändå är de helt makalöst fina.

Nog är det som Martha skrev i ett inlägg till Blommig Fredag för ett tag sedan, att form kommer före färg. Starka färger är lätt att vara utan men det där skulpturala är fint, nästan jämt ;-))

Hoppas ni alla får en fin andra advent!

I bilen på väg hem förra söndagen

efter att ha firat vårt äldsta barnbarns åttaårsdag 

kom ett meddelande på Messinger från en snödropps och trädgårdsvän om att Galanthus plicatus 'E.A.Bowles' fanns till salu på eBay.

Att handla snödroppar på eBay hade jag aldrig tidigare gjort men innan kvällen var slut hade jag köpt tre stycken.

Margery Fish och E.A. Bowles är namn som ganska ofta dyker upp när det handlar om trädgårdsväxter och nu har jag dem båda två planterade i trädgården i form av favoritväxten, snödroppar.

Galanthus 'Rodmarton Arcturus' kunde jag inte motstå på grund av besöket på fina Rodmarton Manor 

under snödroppresan i februari. Där fanns just då inga snödroppslökar till salu så jag kände mig härligt tvungen när väl tillfälle nu dök upp.

Galanthus plicatus 'E.A. Bowles' har funnits på önskelistan sedan länge, länge. Mr Bowles, en stor trädgårdspersonlighet, växtjägare och plantman som blev hela 89 år, har blivit nästan odödlig på grund av att ha sitt namn med på många olika växter. T.ex 'Erysimum 'Bowles's Mauve', Carex elata 'Bowles Golden', Viola nigra 'Bowles Black'och Pulmonaria officinalis 'Bowles Blue'.

På ett litet antikvariat hittade jag under snödroppsresan en bok om E.A. Bowles och hans trädgård på Myddelton House av Mea Allan. Från början var boken och läsningen tänkt som ett spännande sommarprojekt men jag måste erkänna att texten kräver så mycket av mig att jag ännu inte kommit särskilt långt i boken trots att snart halva sommaren gått.

Galanthus 'Margery Fish' en enkelblommande snödroppe som beskrivs så här i boken Snowdrops av Bishop, Davis and Grimshaw. 'Within its division, this snowdrop is unquestionably one of the most distinct... It was found in 1987 growing in the famous ditch garden at East Lambrook Manor and has fittingly been named after the great plantswomen who once garden there'.

Först när Margery närmade sig de femtio började hon bli intresserad av trädgård. När jag läser i boken We Made a Garden verkar Walter, hennes man, med sina ganska så egensinniga idéer ta all hennes kraft och uppmärksamhet. Vad hon tyckte var av underordnad betydelse trots hon under de 20 sista åren av sitt liv arbetade i trädgården 18 timmar om dagen. Hon grävde, planerade, planterade, undervisade och skrev 8 böcker och massor av brev. 20 år med lust och passion för det där med trädgård.

'Vi gjorde misstag, ständiga misstag, men de var i alla fall våra egna, precis som trädgården var vår egen.'

Även Margery Fish har många växter uppkallade efter sig. Här har jag under många år haft en vacker smalbladig lungört som hette Pulmonaria saccharata ‘Margery Fish’, men nu finns den inte med längre.

Margery Fishs böcker är rolig läsning, i alla fall de två jag läst, trots att de är på engelska. Härligt att läsa om hur hon med både humor och list ofta till slut lyckades få sin vilja igenom trots Walters ganska snäva idéer och hur hon släpper lös växter som Walter inte tyckte om, när han inte längre kunde ha några åsikter.

Vet att många snödroppsfans tycker att nu när lökblasten vissnat och lökarna gått i vila är bästa tiden till att dela bestånd, plantera om eller köpa nya.
Hoppas nu de där lökarna jag planterat tar sig och helst kommer med blommor i februari - mars nästa år för jag vill väldigt gärna se dem alla i full blom.

Ha det sommargott!
Osäkerhet men ändå full kontroll

Mina helt personliga intryck från årets trädgårdsmässa, Nordiska Trädgårdar i Älvsjö.

Det var några år sedan vi sist besökte mässan, min man och jag, och därför hade vi planerat in att tillbringa fredagseftermiddagen och hela lördagen där. Nyfikenheten, spänningen och förväntningarna gjorde att jag i förväg liknade mässbesöket med att gå på auktion eller loppis.

Nog fanns där mycket att se, både trädgårdsrelaterat och annat. Jag tycker det är roligt att omge mig med saker både ute och inne men för att undvika att de blir en belastning måste det vara sådant jag verkligen tycker om. 

Med hem följde bara en enda pryl. Föll pladask för maskrosskålen i rostig plåt från http://www.stalhetta.se/

På Instagram hade jag sett bilder från mässan på krukor av Signe men det tog ett tag innan jag förstod att inget fanns till salu utan att hon tilldelats årets Ulla Molin-Stipendium. 

Min lilla hyllning till Signe Persson Melin blir luktviolbuketten i den minsta vasen Boda Blom. SPM är en formgivare vars 'prylar' jag alltid varit förtjust i.

Vi lyssnade på föredrag av Eva Robild och Göran Greider. 

Båda berättade om sina nya böcker. Trädgårdsböcker om känslor och tankar runt det enkla och lilla man alltid omges av både i naturen och i sin egen trädgård, en vardagsverklighet vi ofta missar. Tyvärr kom jag försent till Hannu Sarenströms föredag på grund av de långa köerna på lördagsmorgonen.

Tittade på balkongerna och

Isa trädgård var extra rolig att se

med det var också Farbror Gröns. Visste inte att krukodlade rabarber kunde vara så skulpturala och färgstarka.

Under mässan fick jag odlingsråd när det gäller luktärter av både Gunnel Carlsson och Cecilia Wingård. Råd jag inte tänker följa den här säsongen för mina luktärter hade grott så fint i växthuset när jag kom hem.

Vackraste montern var den av Stig Dahlin & Bo Dahlin. Inte bara på grund av de gulbruna igelkottsvaserna av Gunnar Nylund, men tyvärr har jag dåligt med bilder därifrån.

Köpte mig äntligen ett par trädgårdsbyxor. Ett par riktigt fina med hängslen och knäskydd. Glad över att det finns sådana även till runda tanter.

Trädgårdsmässan kommer jag alltid att förknippa med den hemska händelsen på Drottninggatan. Fyra döda och många skadade. En förfärlig upplevelse för oss alla och särskilt för de anhöriga. Men nog har jag undrat över varför media 'nyheterna' måste skapa en sådan hysteri.

Det är med trädgårdsböcker som med trädgårdar.

Att öppna en ny trädgårdsbok är som att stiga in i en trädgård jag aldrig besökt tidigare. En del, både böcker och trädgårdar tar andan ur mig medan andra lämnar mig mer eller mindre oberörd. Vad den känslan beror på kan jag inte förklara men den har vare sig med växtval, ogräs eller när det gäller böcker faktainnehållet att göra. 

Den där magiska känslan bara finns där och infann sig gjorde den verkligen när jag för några veckor sedan öppnade boken Trädgårdsmästarens anteckningar av André Strömqvist. Den boken är en blandning av allt, kunskap, lyhördhet, förmågan att se det lilla, känslan för växter och helt säkert mycket mer än det jag just nu kommer på. 

'Jag skulle vilja se min trädgård med någon annans ögon. Någon som inte ser skillnad på trädgårdsväxter och ogräs så att allt smälter samman till en grön helhet. Någon som inte skiljer på banal bergsklint och exklusiva fyllda treblad. Någon som blir förtjust i knölklocka och missar fritillariorna.'

sid 209 i Trädgårdsmästarens anteckningar.

Det räckte med att slå upp boken för att känna att här har jag en ny favorit bland trädgårdsböckerna i bokhyllan.

Nu är det trädgårdsodlarens verkliga, välsignade månad.

I alla fall om man håller med om det som Karel Capek skriver i boken Ett år med min trädgård. Enligt honom gäller det att nu i april vissa trädgården och de växter man har vem som bestämmer. Är man det minsta osäker ställer man till stor skada när man trampar runt i rabatterna men visar man upp den brutala säkerhet som erhållits under alla de år man hållit på med att påta i jorden kan man i princip kliva var sjutton som helst utan att skada eller trampa sönder någon ömtålig växt. Detta håller jag inte alls med om för nog har jag både pillat och trampat sönder växter fast jag hållit på med trädgård i snart trettio år.

Nu har enligt Karel Capek också den tiden kommit då man inte ser 'något annat av trädgårdsodlaren än hans/hennes bak, allt annat, såsom huvud, armar och ben, befinner sig helt enkelt under honom.

Så har det varit här de senaste två varma och soliga dagarna men under seneftermiddagen idag, när jag ställt undan julochpåskgranen och istället flyttat fram luktviolerna från England 

till det lilla bordet vid mysplatsen 

satte jag mig i vilstolen. 

Viola odorata 'Jean Arnot' 

Viola odorata 'Amiral Avellan'

Det fanns bara tre-fyra utslagna violblommor i krukorna på bordet med de fick nog extrakraft av solen för så som de doftade.

'Dofter är märkliga - en pust och minnen som man inte visste att man hade kommer fram.' Karin Berglund Det var en gång en trädgård.