tisdag 1 oktober 2019

Höst i grönsakslandet


och kålen har spräckt gardinen Lill. 


Den vi haft hela sommaren som skydd mot all ohyra som tycker lika mycket om kål som vi men trots hål och nedtryckning har den, kålen alltså, klarat sig förvånansvärt bra.


Den största kålrabbin vägde 800 g och var inte träig.


Svartkål och purpurkål har växt upp mellan den gamla järnstegen vi haft som stöd för gardinen Lill.


Grönsaksodling var det jag först fastnade för när det gäller trädgård och i början på 1980-talet odlade jag grönsaker tillsammans med min svärfar. Vi satte och sådde tillsammans men när jag under somrarna kom ut för att rensa ogräs sade han alltid: - Kom och sätt dig och prata en stund, rensa kan jag göra i morgon.
Vårt gemensamma odlande fick jag ge upp, jobbet när skolan började igen i augusti och skörden kolliderade för mycket.
Ett av alla mina minnen från den tiden var bladmöglet på potatisen. Det dök troget upp varje sommar och potatisblasten slog min svärfar av för att förhindra brunröta i potatisen.
Nu odlar vi, min man och jag, grönsaker och lite potatis på delvis samma plats. Jorden har gödslats upp och förbättrats med kompost.  Något bladmögel på potatisen får vi aldrig för vi väljer resistenta sorter. Att potatis och tomater hör till samma familj vet jag och om jag minns rätt finns smittan kvar i jorden men kan brunrötan även sprida sig via luften till andra platser?

För två år sedan odlade vi tomater i lövkompost och planteringsjord på påse längs berget men brunrötan dök ändå upp och det ganska tidigt på säsongen.


I år planterade jag tomatplantorna i grönsakslandet på ren chansning. 


Växthuset vi har är för litet och jag ville inte ha en massa krukor att vattna. Var kanske lite sent ute med för små tomatplantor men i slutet av augusti fanns många fina omogna tomater. I början av september såg jag återigen brunrötan sprida sig och vad gör man då? Någon blast att bara slå av finns ju inte. 


Har ugnsbakat massor med halvmogna tomater och stoppat i frysen. Blir förhoppningsvis bra till vinterns grytor och såser.
Jag kan inte så mycket om det här med svampsjukdomar men nog hade det varit roligt att få skörda friska tomater odlade på friland. Troligen är det tyvärr bara ett önsketänkande.

Länkar till TrädgårdsFägring

Fortsatt fin höst!

8 kommentarer:

  1. Ja nog är det skördetider alltid! Men så fiffigt med stegar i grönsakslandet, vilket bra stöd för kålen! Bra tips :)
    Oktober rullar på med sköna dagar...
    Kram från Titti

    SvaraRadera
  2. Hmm... funderar på om mina tomater varit friska eller inte men svaret är nog att det varierat mellan säsongerna. Det ska inte såvitt jag vet vara samband med potatis botrytis men jag tycker alltid de liksom kommer efter varann. Bättre har det blivit när jag odlar tomaterna vid garageväggen, samma murarbaljor jag brukar använda, och blandar bokashi i jorden.

    Älskar er återanvändning av stegen :)

    Ha det gott! Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Carina!
      Ja stegen som bara stod och 'skräpade' har fungerat jättebra.
      Ha det gott!
      Birgitta

      Radera
  3. Så fin berättelse om hur odlandet började och cirkeln knyts ihop. Bra idé med stegarna också. Kanske lånar den idén och gör nån egen variant.
    Ja, tyvärr sprider sig svampsjukdomarna genom luften också, så tomater och potatis i samma trädgård kan vara svårt att få ihop. Jag odlar min potatis i grannbyn (södra filialen). Tidiga och resistenta sorter minskar förstås problemen och även när det gäller tomater finns det mer eller mindre känsliga. Vissa är hopplösa och dem sår jag inte längre. Små angrepp som ger sig till känna på bladen kan hejdas med bikarbonat som man sprejar på. Kommer inte ihåg doseringen just nu, går att googla. Bikarbonat bidrar också med extra sötma. Sen handlar det om att inte odla tomaterna i smittad jord eller jord där potatissläktet (chili, aubergine, kapkrusbär, physalis, paprika, himmelsöga m.fl) odlats tidigare och att inte plantorna stressas av nån näringsbrist, för mycket vatten, för lite vatten, kyla, blåst.

    Kul att du kände igen glasen! Ja, det är Kosta, men visste inte att de heter Sickan. Ärvda från mannens farföräldrar och gillar dem skarpt.
    Trevlig helg till dig också!
    /Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anette för din klargörande kommentar. Nu får jag i vinter fundera över om jag skall odla tomater eller inte. Att ha plantorna i krukor är inte längre att alternativ. Kanske kan jag hitta tomatsorter som är mer motståndskraftiga än de jag tidigare haft och våga mig på att försöka odla på friland ytterligare en gång.
      Ha det gott!
      Birgitta

      Radera
  4. Smart sätt att utnyttja den gamla stegen! Utan skydd mot kålfjärilarna kan jag inte heller odla kål och gardinen Lill fungerar bra. Tror jag har fler gardiner ute än inne :). Trevlig helg! Gunilla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gunilla!
      Ja stegen har fungerat bra. Den är tillverkad av rör och därför lätt att förankra i jorden med t ex armeringsjärn.
      Ha det gott!
      Birgitta

      Radera
  5. Hej Birgitta!
    Dottern brukar odla kål, fick som uppgift att vattna hos henne en sommar, kålen såg fin ut, kände mig nöjd. Nästa gång jag kom för att vattna, fanns ingen kål kvar men en massa larver som hade haft kalas. Din kål ser jättefin ut.
    Ha det bra /Marika

    SvaraRadera