Bara jag kommer utanför dörren hör jag talgoxarna och ser
hur skatorna släpar material till sina bobyggen.
På söndag är det Alla Hjärtans
Dag och den skall naturligtvis firas men detta inlägg i Blommig Fredag handlar inte om kärlek mellan
människor utan lite om mitt eget förhållandet till och känslan för trädgården. Trädgårdskärlek
med andra ord.
Jag älskar verkligen min
lilla plats på Jorden och det känns lika gott varje gång jag kommer hem och stiger in i den.
Just att stiga
in i den är nog det jag tycker allra bäst om när det gäller trädgården, att
under drygt halva året inte kunna se vad som finns bakom den höga gröna 'muren'
längs gatan innan jag tar klivet in genom öppningen i häcken.
Trädgårdskärlek för mig är också glädjen när jag ser att en
växt trivs där jag planterat den, att den där snödroppen jag satte förra våren
kommer med knopp, att ibland täcka in känsliga växter när kylan blir för
sträng, gödsla när jag ser att det behövs, egentligen skall man helst vara så
observant att man upptäcker behovet innan det är akut. Vara nyfiken och låta
växterna korsa sig med varandra, kanske till och med hjälpa till med själva
korsningen bara för att det är spännande att få se vad resultatet blir och nog
blir det ofta väldigt vackert när växterna själva får bestämma.
Detta tycker jag men eftersom jag har en liten trädgård och
vill få plats med många favoritväxter klipper jag bort aklejornas och julrosornas
frökapslar innan de hunnit öppna sig.
Många trädgårdsmänniskor, oftast växtjägare har genom sin upptäckarlusta, nyfikenhet och kärlek till växterna fått leva vidare som
växtnamn. Vilka personer döljer sig bakom namn som t.ex Aquilegia 'Nora Barlow' och Galanthus plicatus 'E A Bowles'? ibland blir det en riktigt
spännande läsning.
Trevlig helg!