Strålande sol och många plusgrader

 

har vi haft idag 

den 6 november efter några dagar med både kraftig blåst och mycket regn. 

Gräsmattorna, de där två små vi har, var helt fulla med nedfallna löv så idag gick jag en runda med räffsan för att få täckmaterial till timjanmuren, fjällsippan och grönsakslandet.

Blåsipporna skall få sitt täcke de också för fortfarande finns en hel del löv kvar på både buskar och träd.

Solen livade upp och fick novemberträdgården att påminna om våren 

när jag såg att bergenian Bergenia 'Tubby Andrew's' blommade och att en av snödropparna i trädgården, Galanthus 'Reverend Hailstone' 

hade långa gröna skott. Den är känd för att vara tidigblommande så det är nog inte så konstigt, bara överraskande att se så här i början av november.

Men att se den där grodan, som efter 21 år i trädgården fortfarande bara ligger på rygg på en och samma sten, 

nu omgiven av starkfärgade röda löv 

och höstkrokus, fick mig snabbt på andra tankar.

Nog har vi höst alltid, en varm sådan, och jag njuter. I alla fall de dagar då det varken blåser eller regnar.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar

Trevlig helg!

Ännu har inte trädgården gått i vila

Efter ett par, tre, regniga dagar, halsont, hosta och coronatest som jag ännu inte fått svar på, sken nu solen idag och den fick både mig att piggna till och löven, de som nu sitter kvar, 

att lysa och spraka i färger från gult till rödast rött. 

En vårcyklamen Cyclamen coum har börjat blomma. 

Blommar för fullt gör också höstkrokusen, 

Crocus speciosus ssp.speciosus 

Nävan 'Rozanne'

och den blåblommande klätterstormhatten som jag inte vet namnet på. 

Men vad gör det när den så här i slutet av oktober fortfarande bjuder på vackert blått bland alla trädgårdens gula och bruna färger.

Minusgraderna vi hade förra veckan 

har fått vaxklockan att svartna och vissna men en och annan ros kommer fortfarande med knoppar och blommor 

och de lila bären på glasbärsbusken Callicarpa bodinieri var.giraldii ‘Profusion’ lyser så vackert så ännu har inte trädgården gått i vila.

Själv tycker jag det är en härlig syn att se hostornas gulbruna hängande blad, inte minst om solen skiner och får dem att lysa i nästan orange 

men när jag i förra veckan drog bort bladen från de hostor som vissnat ner helt klippte jag säkert ihjäl ett par hundra små mördarsniglar. Hur många sådana där små marodörer finns nu under alla andra vissna växter i trädgården? Ingen rolig tanke.

Då är det bättre att glädja sig åt att de snödroppslökar jag delade och krukade in i början av september

har rotat sig fint och börjar visa sina små gröna spjut 

och njuta av grenasterns små blommor, Symphyotrichum lateriflorum ’Lady in Black’.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar er alla en riktig trevlig helg!

Hos Karl Fredrik på Eklaholm.

Inte kunde vi låta bli att titta förbi hans och hans sambos plant och trädgårdsbutik i fredags när vi ändå var på Österlen och det var på många sätt en stor upplevelse. Inte minst olivträdet 

och kastanjestaketen som jag önskar jag hade haft plats för.

Nu mest bara bilder utan text.

Vi var fyra som var där och alla såg och upplevde vi helt olika saker, lite spännande.

Länkar till TrädgårdsFägring.

Fortsatt fin september. Här skiner solen och vi har det återigen härligt varmt.

Augusti

är redan här och vi har bara drygt 30 sommardagar kvar.

Juli bjöd på mycket regn, kalla kvällar och nästan inget utesittarväder efter kl 18 här på Västkusten. Men vi har massor av blåbär i skogen, tror inte att jag sett så mycket blåbär tidigare. Att plocka ihop nästan 20 liter tog för oss båda bara lite mer än två timmar med bärlockare. Det är så härlig att gå där i tystnaden bland blåbärsriset längs berget. Nästan inga fåglar hörs längre, tyvärr, bara lite enstaka pip som jag tolkat som varningsläten.

Lite fusk, inga vilda blåbär inte. Bilden är tagen i trädgården på landet.

I slutet av förra veckan dök det på landet, från den ena dagen till den andra, upp en för sommaren ny lukt i luften när kvällen kom. En mättad doft av mylla, mognad och våt jord. I mitt tycke en vemodig doft som leder tankarna till hösten, men den luktar trots allt väldigt gott.

Guldvatten, hönsgödsel och mycket regn har gett god skörd av grönsaker men också av underbara blommor. 

Älskar verkligen att kunna plocka stora buketter av olika ringblommor, reseda, luktärter, zinnia och astrar. I söndags hade jag med mig 13 liter (volymen på spännerna) blommor hem och fortfarande njuter jag av dessa buketter.

De storväxta Linnétagetesen till trots känns det ändå som om hösten flyttat in i trädgården men det är ju bara sensommaren som är här. 

Floxen har börjat slå ut sina knoppar och doftar så gott. 

Vad de heter vet jag inte längre utan ansträngning för namnlapparna är borta. Men just den här kommer jag ihåg namnet på. Den heter Phlox 'Natural Feelings' och är min stora favorit bland floxen.

Dessutom passar den så fint ihop med blodgräset, Imperata cylindrica 'Red Baron' som nu verkligen lyser rött och ger skäl för sitt namn.

Den vitblommande storklockan      blommar fortfarande, 

höstanemonens knoppar, Anemone tomentosa, har börjat slå ut och snart, när klätterklockans,Codonopsis convolvulacea subsp. grey-wilsonii, knoppar visar upp sina blå blommor, kommer det att se ut som ett litet vattenfall i den flikiga lönnen.

Floxen för mina tankar till Anne Just och hennes trädgård i Hune. Det var i hennes trädgård jag förälskade mig i dem. Där fanns inga stor ruggar utan bara några enstaka blommande stjälkar lite här och var och det är egentligen så jag vill ha det även här i trädgården men flox har ju en viss tendens till att bre ut sig snabbt, lite för snabbt ibland.

Den vitblommande storklockan, Campanula persicifolia 'Alba' är också en sådan växt som jag gärna vill ha lite här och där i trädgården. Vackrast blir den oftast när den själv får välja sin plats, tycker jag. Har aldrig haft glädjen av att få besöka Helge Lundströms trädgård men när den vitblommande storklockan blommar tänker jag på honom, lustigt nog. Har i bakhuvudet en bild från ett reportage i någon tidning där han visade upp sina vitblommande  blåklockor.

Fortfarande sommar och nu är värmen snart här igen. Länkar till TrädgårdsFägring.

Ha det sommargott!

Birgitta

Tills hösten skiljer oss åt

är första tema i TrädgårdsFägring den här säsongen.

Uppskattar verkligen att ni som administrerar sidan tar er tid och kommer med temaförslag.

Det blev att leta sig tillbaka ett par månader, till tiden när det ännu fanns kvar lite av sommaren både i rabatter och krukor.

Då fortfarande Tagetes 'Strawberry Blonde' och 'Alumia Vanilla Cream' blommade i krukorna på uteplatsen fast det blivit september och blommat hade de gjort sedan början av juni.

Pelargonen, P. australe min favorit bland pelargonerna, som jag hade på norrsidan huset, fick tidigt en liten frostknäpp som målade bladen med rimfrost, 

väldigt vackert en liten stund innan det smälte bort och pelargonen tog inga skador av minusgraderna. 

På södersidan hade jag också en planta, är den favorit kan man inte bara nöja sig med en, och den hade under sensommaren fått för lite vatten trots regnandet så därför hade bladen fått en härlig höstfärg som passade fint till både rostiga och terrakottafärgade krukor.

Nog såg jag ogräset som dök upp lite här och var och visst ryckte jag upp en hel del av dem som jag såg för med åren har jag lärt mig att ogräsrensning på hösten drastiskt minskar vårrensningen men oavsett rensning eller inte är det nästan alltid det jag kallar ogräs som visar sig först när våren är här igen, bortsett från snödropparna ;-)

Sensommar och förhöst  i trädgården är trots ogräs = lugn, kan nästan bara strosa runt och njuta, titta på vackra löv, 

fina frukter, 

gräset som blivit helt rött 

och höstkrokusen om börjat dyka upp mellan sedumen.
Fler bidrag på temat hittar du här.

Trevlig helg!

Höstfix - vemodigt men ändå skönt .

Hur roligt det där med trädgård och växter än är ser jag nu fram mot en paus från grönsaksland där vitlöken är planterad och purjolöken fortfarande står stor och fin, 

sommarhus, 

trädgården här hemma och det härliga men ibland ganska så hektiska utelivet. 

Den här känslan av lite leda brukar jag ha kvar tills i alla fall efter trettonhelgen, men då har tidigare alltid trädgårdslusten vaknat igen tillsammans med snödropparna som börjar sticka upp och det hoppas jag den gör även nästa år.

Har krattat ihop en hel del löv 

och täckt både backtimjanen på muren och 

fjällsippan som under året brett ut sig riktigt mycket. Barfrost och vårsol tycker ingen av dem om. Något jag lärde mig 2013 då all timjan frös bort och nästan fjällsippan också. Men den dök så småningom upp igen lite försiktigt.

Brukar också kratta löv över blåsipporna på norrsidan häcken. Dit har jag ännu inte kommit men alla löv har ju inte fallit.

Löv från garageuppfart och gångar samlar jag upp och tar till landet för att täcka naken jord i köksträdgården. De hindrar ogräsfrön från att gro och ger mull och struktur åt jorden.

Växthuset är tömt men inte tomt. Istället för pelargoner har tomma krukor, möbler och trädgårdsprylar jag vill skydda mot väta fått flytta in.

Terrakottakrukorna jag har funkia i brukar jag bara sätta i regnskydd under planteringsbordet och peppar, peppar ännu har inga krukor frusit sönder.

"Jag påstår endast, att i en viss djupare mening är hösten den årstid, då bladen i själva verket spricker ut. Bladen vissnar, därför att vintern nalkas, men de vissnar också därför, att våren redan är på väg, därför att det redan bildas nya knoppar, små som knallhattar, ur vilka våren spränger sig fram." Karel Capek

Länkar till TrädgårdsFägring.

Trevlig Helg!