2 doftande buketter från trädgården.

Luktviolerna, Viola odorata,  är många efter de där två inköpen från Storbritannien jag under åren gjort. Ibland har det hänt att jag sett en namnetikett stående utan en enda växt i närheten och då har jag trott att den violplantan varit död och borta från trädgården men helt plötsligt dyker den där violen upp på en ny plats. Vet inte om luktvioler är frökonstanta, men ibland verkar det så. 

Eftersom violerna under åren som gått flyttat runt i trädgården har jag inte längre ordning på namnen, men vad gör det? Att bara känna doftstråken i trädgården en varm dag och kunna plocka små buketter med blommor från vitaste vitt över till lilarosa och blått räcker långt. En bukett som om jag ställer den i köket på kvällen fyller så gott som hela huset med sin doft och fortfarande sticker mig i näsan när jag går ner för trappan tidigt morgonen därpå.

Den andra buketten, den doftar också även om jag bara plockat en enda blomma från varje sort av de pärlhyacinter som växer i trädgården. Pärlhyacinter faller jag lika lätt för som luktvioler och det finns många olika att tycka om. Försökte fotografera de vi har för ett par dagar sedan med ett teleobjektiv 100/400 för att både komma nära och utesluta det oväsentliga men lyckades inte få skärpa trots stativ. Kanske blåste det för mycket.

De där 'vanliga' pärlhyacinterna hade vi många av en gång i tiden men de förökade sig med blixtens hastighet så de grävdes bort. 

Nu är det den bredbladiga pärlhyacinten, Muscari latifolium, som jag planterade 2003 som börjat breda ut sig, kanske dags att dela för att plantera på fler ställen i trädgården.

För ett par år sedan besökte jag Råda Säteri tillsammans med Sophie en helg i september. En helg med lökväxterna i fokus och nu njuter jag av några av de inköpen jag gjorde från Botanicus.

Muscari aucheri 'OceanMagic' 

Muscari armeniacum 'Fantasy Creation'

Muscari botryoides 'Album' 

När vi besökte pärlhyacintutställningen på Göteborgs Botaniska Trädgård för ett par, ja kanske tre år sedan, tiden går ju numera bara så himla fort, var det lätt att få nya favoriter.

Länkar till TrädgårdsFägring. Där hittar du fler trädgårdsbloggar  om du är trädgårdsintresserad.

Trevlig helg!

En dag på landet

var det i lördags. Den första i år och i grönsakslandet stod luktviolerna och blommade. 

De där fem plantorna som jag tillsammans med Anja köpte hem från Groves nurseries för ett par, tre år sedan. De fick alla tillbringa sin första vinter i grönsakslandet men när jag förra våren krukade in plantorna lämnade jag för säkerhet skull kvar lite småplantor och tur var det för den här kalla våren har gått hårt åt luktviolerna i trädgården.
Nu står de där fem överlevarna uppgrävda och inkrukade på borden här i trädgården. En och annan planta slokar lite men de repar sig säkert om en dag eller två.

En av dem är Viola odorata 'Christmas Violet'.Den har ljusblå, nästan vita blommor och rikligt blommar den.

Bara ogräs tycker många om luktviolerna men jag älskar dem i alla dess former. Ibland tar de för sig mer än den plats som finns för dem i trädgården men det händer också att plantorna nästan torkar bort helt av den tidiga vårsolen.

Inkrukade står också några andra violer. De flesta är inköp från England och Groves nurseries. Namnen på dem vet jag numera inte för plantorna har en tendens att förflytta sig från ursprungsplatsen. Men det där med namn på växter har konstigt nog börjat spela mindre roll. Det viktigaste när det gäller violer, luktvioler, är doften och doftar gör de.

Den gula luktviolen kan vara Viola odorata 'Irish Elegans' som jag köpte 2005 av J. Peters i Tyskland men den kan också vara från växtmarknaden på Bången 2006 och Bertil Larsson. En Viola odorata 'Gul'. Visst har den från Tyskland tjusigast namn men de verkar båda se likadana ut. Doften är densamma och även utseendet tycker jag. Det händer numera ganska så ofta, kan det bero på ålder eller möjligen visdom;-) att jag tycker som bonden som klippte grisen: 
- Mycket skrik för lite ull.

Viola odorata 'Parchment' flyttade in i trädgården för 12 år sedan. En viol med grålila blommor som är ganska så stationär och som jag är väldigt förtjust i.

Den här lilla buketten plockade jag in i går kväll och idag på morgonen när jag steg in i köket gick det inte att ta miste på vad det var som doftade. Det behövs inte många violer för att få uppleva just den doften och vad de heter har absolut ingen betydelse.

En njutningsfull och skön helg till er alla!

Lånade växter från trädgården,

gjorde jag idag.

Här har vi nästan vår fast vi ännu inte haft någon vinter och en del, ja ganska många, snödroppar har långa, långa, gröna spjut. På några av dem syns de vita blomknopparna och luktviolplantorna längs muren mot gatan är helt fulla av knopp. 

Eftersom vi skall få minusgrader några dagar enligt yr kom planteringsspaden fram och nu står två små krukor på fönsterbrädan. 

Skall bli spännande att se om knopparna orkar slå ut i värmen inomhus.

Trevlig helg!

Mina helt personliga intryck från årets trädgårdsmässa, Nordiska Trädgårdar i Älvsjö.

Det var några år sedan vi sist besökte mässan, min man och jag, och därför hade vi planerat in att tillbringa fredagseftermiddagen och hela lördagen där. Nyfikenheten, spänningen och förväntningarna gjorde att jag i förväg liknade mässbesöket med att gå på auktion eller loppis.

Nog fanns där mycket att se, både trädgårdsrelaterat och annat. Jag tycker det är roligt att omge mig med saker både ute och inne men för att undvika att de blir en belastning måste det vara sådant jag verkligen tycker om. 

Med hem följde bara en enda pryl. Föll pladask för maskrosskålen i rostig plåt från http://www.stalhetta.se/

På Instagram hade jag sett bilder från mässan på krukor av Signe men det tog ett tag innan jag förstod att inget fanns till salu utan att hon tilldelats årets Ulla Molin-Stipendium. 

Min lilla hyllning till Signe Persson Melin blir luktviolbuketten i den minsta vasen Boda Blom. SPM är en formgivare vars 'prylar' jag alltid varit förtjust i.

Vi lyssnade på föredrag av Eva Robild och Göran Greider. 

Båda berättade om sina nya böcker. Trädgårdsböcker om känslor och tankar runt det enkla och lilla man alltid omges av både i naturen och i sin egen trädgård, en vardagsverklighet vi ofta missar. Tyvärr kom jag försent till Hannu Sarenströms föredag på grund av de långa köerna på lördagsmorgonen.

Tittade på balkongerna och

Isa trädgård var extra rolig att se

med det var också Farbror Gröns. Visste inte att krukodlade rabarber kunde vara så skulpturala och färgstarka.

Under mässan fick jag odlingsråd när det gäller luktärter av både Gunnel Carlsson och Cecilia Wingård. Råd jag inte tänker följa den här säsongen för mina luktärter hade grott så fint i växthuset när jag kom hem.

Vackraste montern var den av Stig Dahlin & Bo Dahlin. Inte bara på grund av de gulbruna igelkottsvaserna av Gunnar Nylund, men tyvärr har jag dåligt med bilder därifrån.

Köpte mig äntligen ett par trädgårdsbyxor. Ett par riktigt fina med hängslen och knäskydd. Glad över att det finns sådana även till runda tanter.

Trädgårdsmässan kommer jag alltid att förknippa med den hemska händelsen på Drottninggatan. Fyra döda och många skadade. En förfärlig upplevelse för oss alla och särskilt för de anhöriga. Men nog har jag undrat över varför media 'nyheterna' måste skapa en sådan hysteri.

Blommig Fredag igen och den här veckan

är temat - inte utan min. Ändrar självsvåldigt inte utan min till inte utan mina, för jag har inte bara en luktviol, Viola odorata, utan många.

Hur många är jag osäker på. De har en viss tendens till att försvinna för att efter ett tag dyka upp på en ny plats och hur många av förra vårvinterns inköp från England som överlever vintern i grönsakslandet, återstår att se. För någon vecka sedan såg jag att det fanns gott om gröna blad så några finns det i alla fall liv i.

Luktvioler är nästan livsnödvändiga både i trädgården och i krukor för att tidigt kunna 'sniffa' på våren, säger jag som kommande säsong inte skall ha några måsten, men vem kan ha en trädgård utan violer?

Vet att många inte håller med mig utan tycker luktviolerna är ogräs med stort O. I boken, Trädgårdens blommor berättar, från 1967 skriver Gösta Reuterswärd om just luktviolen och berättar att berusade människor under romartidens fester dränktes av violblommor när de fick dem i halsen och kvävdes. Enligt honom är också luktviolen ett ogräs men han skriver "Luktviolen, Viola odorata är ändå det enda verkligt välkomna ogräset i min trädgård. Ibland har violerna fått fäste i trappspringor, ibland bland rosorna, och ute på  min åker lyser det blått av dem och doften är underbar så fort solen skiner." Mer om hans tankar om Viola odorata hittar du i boken på sidorna 25-29.

"Av alla doftande blommor jag känner, kan ingen jämföras med den underbara violens parfym och skönhet." Ord från biskop Fortunatus. 

Den idealiska växtplatsen för luktvioler är full sol under tidig vår och halvskugga sommartid. Den passar perfekt som marktäckare under lövfällande buskar och häckar i söderläge.

Har man violen i kruka förlänger man blomningen om man kontinuerligt klipper bort alla vissna blommor.

Fler bidrag i Blommig Fredag hittar ni här.

Trevlig helg!

Tomtar och violer

I mitten av veckan som gått krattade jag bort löven längs muren mot gatan 

och där stod luktviolerna, Viola odorata, och blommade. 

Kunde inte låta bli att plocka en liten bukett som nu står i fönstret tillsammans med tomtarna. 

Det händer ofta att några av violerna kommer med blommor på hösten men så här sent på året har jag aldrig tidigare plockat en bukett, liten visserligen men doftar gör den.

Viola odorata  'Christmas' köpte jag tidigt i våras men den lyckades jag övervattna när den stod i kruka. Nu har den stått planterad i grönsakslandet ett bra tag och när jag tog upp de sista grönsakerna för drygt en vecka sedan såg jag att plantan överlevt och kommit med ett par nya skott. Har jag tur kanske det kan bli ljusblå julvioler nästa år.

Violer, violer, violer

Har skrivit om dem flera gånger under den här våren men gör det igen.

Barfrosten i mars och april 2013 gick hårt åt många växter i trädgården. Flera, ja nästan alla luktviolerna, Viola odorata, mer eller mindre försvann men när jag i lördags gick runt för att plocka en bukett 'väldoft' fanns det blommande violer i fler färger än vad jag väntat mig.

Gissar att de där luktviolerna jag köpte från CW Groves & Son LTD 2007 frösått sig och nu dyker upp på nya platser i trädgården. Doftar gör de alla och det är den viktigaste egenskapen. Vad de heter spelar mindre roll men nog hade det varit roligt att veta om de olika namnsorterna är frökonstanta.

Buketten jag plockade fick stå i fönstret, vattnet dunstade snabbt bort även om solen bara visade sig ibland och blommorna torkade.

Trodde att violblommorna även i torkat tillstånd skulle ha kvar lite av sin starka doft, men inte. De luktar bara hö.

Att bestämma sig är inte alltid så lätt..

Ibland tycker jag trädgården mest består av krukor för det står verkligen krukor, terrakottakrukor, både högt och lågt trots att jag varje vår lovar mig själv att göra en drastisk förändring och minska ner på antalet. 

Lätt är det inte för jag är barnsligt förtjust i att gräva upp och kruka in växter jag lätt vill kunna sticka näsan i för att känna doften 

eller möta mer öga mot öga än vad jag gör med de som står 'markplanterade'.

I början på veckan var vi på landet och då passade jag på att gräva upp auriklerna som fått tillbringa vintern i grönsakslandet. Även ett par luktvioler som stod där fick följa med hem fast jag redan har ganska många i näshöjd.

Det blev, tror jag, 24 krukor med aurikler,

några av dem har redan knopp måste jag försvara mig med och 2 krukor med violer. Bland dem också många knoppar ;-))

Det där med förändring är inte lätt vare sig det gäller aurikler eller luktvioler. Alla är de ju så fina...

Temat i Blommig Fredag den här veckan är förändring och fler bidrag på temat hittar du här.

Trevlig helg!