Visar inlägg med etikett Pelargoner. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Pelargoner. Visa alla inlägg

tisdag 28 mars 2017

Växthus, fröer och odling.

Mars månad är snart slut, västkustens första vårmånad, och den verkar sluta med plusgrader. Lika fint väder som vi haft idag skall det inte bli men jag är nöjd om termometern håller sig på plussidan.


Växthuset är städat och såplukten sitter kvar fast det snart är en vecka sedan. 


Pelargonerna har bytt källarens mörker mot ljuset i växthuset och det har också de små tomatplantorna gjort. Här på bilden är de nyss omskolade och lite ledsna men så är det inte idag. Nu är de pigga och vackert gröna.


De tillbringar sin tillvaron i fisklådor av frigolit. Nattetid får de också en låda över sig som skydd mot kylan men pelargonerna får nöja sig med enbart fiberduk. Den värmer lite men skyddar också bladen från att brännas av solen.
De tolv olika luktärterna jag under vintern lyckats falla för är sådda och det är en del grönsaker och andra blommor också. Hoppas det inte är för kallt i växthuset för att fröerna skall gro. Grönsakerna är det nog inga problem med men hur det är med luktärterna är jag mer osäker på. Det är värt en chansning för att slippa ha krukorna inne. 


Det räcker gott med chiliplantorna som trängs framför fönstret i vardagsrummet.


Har varit och lyssnat på Sara Bäckmo ikväll. Hon inspirerande verkligen och har redan fått mig till att beställa fler grönsaksfröer, köpa gardinen Lill från IKEA för att kunna täcka den kommande kålodlingen och drömma om en odlingsplats för tomater. En varm plats utan bladmögel i jorden och med berget som skydd mot västanvinden. Inte helt otänkbart med tanke på allt kompostmaterial vi kör till landet ;-)

Nästa vecka skall jag så spenat, sommarmorötter, persiljerötter och kanske de där sista rädisfröerna som ligger och skramlar i påsen, på friland. Har aldrig lyckats med rädisor. De har blivit träiga och väldigt starka i smaken men så har jag också alltid sått dem i början på maj.

Försöka duger - eller hur?

onsdag 27 juli 2016

Tiden går fort...

men fortfarande har vi 43 sommardagar kvar. Det har trots allt bara gått 57 dagar sedan jag delade med mig av dikten jag hittade hos Amanda på Facebook.

'Var glad min själ åt vad du har.
Nu har du hundra sommardar, och detta är den första.
När solens lopp sin ände tar, så har du nittionio kvar, 
och någon blir den största.
Giv noga akt på var du står.
I morgon är med ens igår. Det går så fort att vandra. 
Lägg märke till att vad du får är hundra sommardar per år.
I morgon är den andra!'
av Caj Lundgren, Kajenn 

Under dessa 57 dagar som gått har jag hunnit ledsna på allt som har med trädgård att göra, men det kanske är det som är meningen. Man måste bara tröttna för att lusten skall få möjlighet att komma tillbaka. Ända tills idag har jag hela sommaren varit mer än trött på häck och gräsklippning, krukvattning, ogräsrensning och putsning av perenner och pelargoner. Har när jag varit hemma bara sprungit runt med vattenslangen för att sedan helst bara gått runt för att titta och lukta på blommorna som tjuren Ferdinand och ju mer blommorna doftat desto bättre.
Tidigt idag åkte jag till en bortrest god vän för att vattna men hos henne behövdes inget vatten. Vattnat hade alla hjälpsamma grannar gjort. Väl hemma igen drog jag fram slangen ur slangvindan, tog fram flaskan med flytande gödsel och en av de stora vattenkannorna. Idag skulle jag ta hand om alla krukodlade plantor och ge dem både gödsel och vatten. Länge trodde jag att krukvattningen skulle gå både smidigt och lätt men den tog tre timmar trots att lusten inte fanns där ens från början. Eller gjorde den det? 











































Under tiden jag vattnade hann jag klippa bort alla hostablommor jag inte vill ha kvar, gamla fröställningar jag tidigare missat, vissnade tidlösablad och lite busk och pelargonbeskäring. Det blev så småningom en hel spann alldeles full och jag som bara skulle vattna några krukor.
Gissar att lusten finns där även om den inte alltid märks!


Fortsatt skön sommar och njut av de 43 dagar som finns kvar :-))

torsdag 28 april 2016

Drömmar om rosa

är denna fredagens tema i Blommig Fredag.







































Innan jag igår började leta trädgårdsbilder på rosablommande växter skulle jag sagt att rosa är den färg jag tycker allra sämst om och den finns inte ens med i mina drömmar.
Rosa, småflickornas favoritfärg i tyll och prinsessklänningar, romantikens och kärlekens så kallade skimrande färg men också naivitetens och lite löjets färg, en känslornas färg.







































Trots att det är en färg jag inte tycker om älskar jag pionerna, särskilt dessa laxrosa 





























den enkelblommande rosen 'Dainty Bess' hör till favoriterna bland de rosor vi har i trädgården.









































Till favoriterna hör också den rosablommande pelargonen 'Mårbacka' 































och den här Lewisian, L. columbiana. Den blommar rikligt och klarar vintrarna ute finfint även som krukplanterad bara den får lite regnskydd.
Det verkar som om jag har drömmar både i och om rosa fast jag inte visse om det.


Trevlig helg! 

fredag 4 december 2015

Rött är sött

är denna fredagens tema i Blommig Fredag och fler bidrag på temat hittar du precis som tidigare här.
Rött är en färg jag tycker om inomhus och då särskilt till julen. 








































Är väldigt förtjust i de mörkröda gamla julljusstakarna av trä. Här kommer de vi har fram i köket redan till advent. Tycker även om att ha lite andra röda 'prylar' i huset. De är fina accenter hela året och piggar upp tillvaron.

I trädgården hör inte växter med riktigt röda blommor till mina favoriter om man bortser från pelargonen Paton's Unique,













































































en hybrid från 1870-talet









































och sommarens zinnior i grönsakslandet. 

Järnek, rönn och idegran har inga blommor man direkt lägger märke till 








































men de röda bären frampå höstkanten går inte att undvika att se.

Rött är för mig en färg som i trädgården tar för stor plats på andra växters bekostnad. Blommorna nästan skriker ut att här är jag och då ser jag inget annat även om jag försöker. 



























När vi besökte Wijs trädgårdar i slutet av augusti såg jag många fina 'heta' planteringar och nog vet jag att på rätt plats och i rätt sällskap är allt fint, även rött och gult. Det gäller bara att få till det.


Trevlig helg!