Idag klippte jag gräset för första gången sedan slutet av juni
men rabatterna är inte rensade sedan Tusen Trädgårdar, bara lite försiktigt putsade. Hela juli och delar av
augusti har det mest handlat om vattning när det gäller trädgården. Nog är det
lite lustigt att vi, i alla fall jag, nästan bara minns och lättast ser sådant som
behöver göras, nuet är så lätt att glömma bort.
Men de skira italienska klematisen blommar så fint just nu
och floxen, både de jag
inte är särskilt förtjust i
och de så som Phlox 'Natural Feelings' som jag skulle kunna tänka mig ha på många fler
platser i trädgården.
Flera av rosorna remonterar och kommer med nya blommor och de är alla helt
ljuvliga. Den här har jag köpt som 'Dark Lady'.
För länge, länge, sedan fanns vare sig austinrosorna, de
italienska klematisen eller många av de där fina floxen som jag idag njuter av.
Då från mitten av 1700-talet och till slutet av 1800-talet
var det plantjägarnas och upptäcktsresenärernas storhetstid. Det mesta av dåtidens
insatser går oss idag snabbt förbi men ibland dyker det upp ett kolorerat
kopparstick på en auktion eller loppis.
En påminnelse om tider som varit och
som absolut inte kommer tillbaka. En påminnelse som jag mer än gärna hänger upp
på väggen.
Detsamma gäller växterna i trädgården. Ibland påminns man.
Här blommar nu Codonopsis grey-wilsonii. Finast av alla klätterklockor,
tycker jag. Den har slingrande tunna stjälkar och grågröna smala blad.
Stora lavendelblå öppet klockformade blommor med en rödlila ring i centrum. Den
behöver stöd, gärna av buskar eller kvistar och enligt en del odlare
vintertäckning för fukt, men det får den inte här.
I juni råkade jag gräva av den smala stjälken som letat sig
upp under lönnen och därför är det extra roligt att klätterklockan orkat komma
igen och precis som tidigare år, lägga sina blommor som en blåblommande filt
över lönnens flikiga blad.
Fler trädgårdsbloggar hittar du här, TrädgårdsFägring.
Trevlig helg till er alla!