Tillsammans med goda vänner i Portugal, del 1

Redan i slutet av förra året köpte vi flygbiljetterna och boendet i den lilla byn Varzigueto i Parque Natural Do Alvão bokades i början av januari. 

Varzigueto är en liten genuint levande by långt upp i bergen i norra Portugal. 

Här såg jag blommande cabbage portugesa för första gången.

Förälskade mig i de gulvita blommorna och blev väldigt glad när jag senare under resan hittade fröer att ta med hem.
Här i norr gjorde vi tre vandringar. Den första gick förbi vattenfallet Fisgas De Ermelo till byn Ermelo. 

Början av leden gick genom en pinjeskog 

och där på stigen stötte vi för första gången i våra liv på tallprocessionsspinnare i en ca 10 m lång rad. 

När vi en stund senare satt vid vattenfallet och fikade, det där som jag inte har ett enda foto på, strömmade det massor av getter ner för berget. 

Vilda var de nog inte för de hade både herde och hundar med sig.
Från fallet gick det brant utför mot byn Ermelo och både knä och tår klagade. 

Väl framme blev vi invinkade till ett litet uthus i en trädgård och där bjöds vi på apelsiner och rödvin av en glad man som vi nästan bara kunde prata med via händerna. 

Ärtplantorna han odlade, kanske var det sockerärtor, hade redan växt sig höga.
För att ta oss tillbaka till Varzigueto behövde vi en taxi och den fixade damen på det lokala caféet i Ermelo åt oss. Hon ringde in en pensionär som körde oss tillbaka till byn i sin privatbil.

Dagen efter vandrade vi längs levadan Levada De Piscaredo. 

Alla vandringarna vi gjorde var fina men några av dem gav mig större skönhetsupplevelser än de andra och denna var en av dem.

Vi började med att köra bilen till Modim de Basto, slutstationen på vandringen och därifrån tog vi taxi till startpunkten Vilar de Ferreiros. 

Denna gången gick vi mest genom ett odlingslandskap med korkek, olivträd och väldigt vackra murar. 

Bilderna får tala för sig själva.

Ann var lite trött i slutet av vandringen och det var även jag. 
Sista kvällen efter den tredje vandringen i bergen utanför  Varzigueto åt vi middag hos Leontina. 

Hon bjöd på en upplevelse för alla våra sinnen. Ett glatt och trevligt bemötande, god hemlagad mat från förrätt till dessert och spännande drycker i glasen varav en fick följa med hem.
Dagen efter reste vi vidare mot Alentejo och Marvãu utanför Portalegre. Där var det betydligt varmare och vi fick njuta av både dofter och blomning på de två fina vandringarna vi gjorde bland korkekar, olivträd och blommande skärmlavendel. Vandringar i vackra omgivningar som jag kommer att visa bilder från i nästa inlägg.

Ha det gott - våren är här och julrosorna blommar ikapp med nunneört och snödroppar.

Hemma igen

efter 17 dagar i Portugal tillsammans med goda vänner och vi möttes av blommande blåsippor, 

julrosor och snödroppar 

som samsades med byggställningarna som fortfarande stod kvar. 

Lite kallt men ändå både kände och såg jag att våren kommit på riktigt.

I Portugal gjorde vi 7 fina vandringar. De tre första utgick från den lilla byn Varzigueto 

som ligger långt i norr i Parque Natural Do Alvão. Vi bodde i huset du ser i mitten. Mer om vandringarna kommer nog när jag tittat genom och gallrat bland bilderna jag tog.

Ha det gott!

Nu känns det som vår här i Bohuslän

fast det bara är februari månad, i alla fall i några timmar till.

Snökrokus, snödroppar och vintergäck blommar för fullt, 

julrosorna som har många knoppar har börjat visa upp sina första blommor 

och det har blåsipporna också.

De två sista dagarna har jag fortsatt vårstädningen ute i trädgården med att klippa bort de fula fjolårsbladen på både blåsippor och sockblommor 

men såg i eftermiddag när jag var ute med kameran att jag glömt ta bort bladen från Epimedium 'Amber Queen'.

Det turkiska hasselträdet, Corylus colurna, har många, många hängen och de pälsklädda magnoliaknopparna sväller.

Enligt Karel Capek och boken Ett år med min trädgård är krokusar, växtkataloger, snödroppar och grannarna de första vårtecknen vi trädgårdsmänniskor söker efter. Så snart grannarna skyndar ut i sina trädgårdar med spadar, hackor och allt annat som behövs i trädgårdsarbetet märker den erfarne trädgårdsmannen (kvinnan) att våren är i antågande.  

Här hos oss är det inte bara vårblommor som visat sig utan vi har också sett minst tre grannar i sina trädgårdar, så nog är våren här även om det säkert blir några bakslag.

https://www.youtube.com/watch?v=j8VdehTuZfw 

Fortsatt härlig vår!

Lövtäcket är nu borta.

Vilken vårdag vi haft idag. Soligt, riktigt varmt och inga långkalsonger behövdes för att kunna vara ute. 

Under eftermiddagen passade jag på att kratta bort lövtäcket från blåsipporna som växer på norrsidan häcken 

och under det fanns många, många plantor med små knoppar som börjat visa färg. 

Klippte också bort fjolårsbladen från de sockblommor som har vintergröna blad. Lite tidigt kanske men...

För snart ett år sedan när vi besökte Gartneriet Spiren fick jag tips om att krukodla julrosor och det nappade jag på. Tycker om att ha många krukor i trädgården men vill helst ha perenner i dem, växter som klarar att vistas ute året runt och som gärna har vackra blad.  Båda julrosorna jag hade med hem blommade fint i mars-april förra året och hade sedan fina blad hela sommaren och hösten. De fick lite gödsel i omgångar och passades med vatten under den extremt varma sommaren. I augusti-september planterades de om i större krukor. 

En av dem är en Helleborus x hybridus, den klippte jag bort de fula bladen från idag men den andra, 

Helleborus 'Snow Dance',  har och har haft vackra blad sedan jag köpte den och nu har den återigen även riktigt fina knoppar.  

Hoppas nu vintern är över för den här gången!

Vårkänning i februari.

Snön är borta och det är blåsten vi haft ett par dygn också. Solen tittade fram, lite försiktigt visserligen men den fick mig ändå till att gå ut med sekatören i högsta hugg. 

Julrosornas knoppar har blivit riktigt stora så idag skulle fjolårsbladen bort. Väntar jag för länge med att klippa bort dem är det stor risk att även många knoppar åker med av bara farten. 

Dessutom ligger de stora bladen som ett täcke över en del snödroppar som nu inget hellre vill än komma fram i ljuset.

"Till en början är det blekgröna nålar, som tittar fram ur jorden; dessa klyvs sedan i två tjocka hjärtblad, och så är det färdigt. Blomningen kommer ibland redan i början av februari, och jag säger er, ingen segerpalm, inget Kunskapens träd, ingen ärans lager är vackrare än denna vita, sköra kalk på sin bleka stängel, som sviktar i den råkalla vinden." Karel Capek, Ett år med min trädgård.

I samma bok ställer författaren frågan: - "Vad har egentligen trädgårdsodlaren ryggen till? Efter allt att döma endast för att sträcka på allt emellanåt och säga: - Oj vad det värker i ryggen!"

Det är något jag också frågar mig nu efter årets första trädgårdsdag, men bortsett från det onda så är det ändå härligt att våren är på väg även om det bara är februari.
En månad att se upp med, en månad med baksluga ränker att ta sig i akt för enligt Carel Kapek. "På dagen lockar den fram knoppar på buskarna, på natten sveder den dem, med ena handen smeker den oss och med den andra knäpper den oss på näsan."

Hoppa nu vi slipper allt för många knäpp på näsan de kommande veckorna. Länkar till TrädgårdsFägring.

Ha det gott!

På önskelistan inför trädgårdsåret 2019

Snön är borta och vi har 7-8 plusgrader mitt på dagen så just nu känns det inte som vinter. Gick en runda i trädgården i går 

och såg att en del snödroppar redan börjat lysa lite vita i toppen på allt det gröna

och att många av julrosorna har stora knoppar,

även de, sedan ett år tillbaka, krukplanterade julrosorna och undrar ibland hur de kommer att klara vintern. Får kanske flytta in dem om det blir riktigt kallt en längre tid. Fast det känns som vår har vi ännu den kallaste perioden framför oss. Men just nu gläds jag över att vi går mot ljusare och varmare tider. Eventuella bakslag kommer oavsett om jag bekymrar mig eller inte.

Önskelistan när det gäller trädgård och växter har med åren blivit kortare men nog vill jag se snödropparna blomma, inte minst de senast inköpta. Några har jag bara sett en halvvissen blomma på och andra har inte blommat alls. Detsamma gäller sockblommorna jag köpte på Älvsjömässan i våras. De fem jag hade med hem har jag aldrig sett i blom men har jag tur får jag göra det i slutet av april eller början på maj. 

Denna, Epimedium fargesii, har blommat många gånger sedan 2006 då den flyttade in i trädgården och varje gång jag ser de späda bladen och fina blommorna blir jag lika glad.

Frökatalogerna har börjat dyka upp. Ännu har jag inte inventerat mitt lite röriga fröförråd men det skall jag göra så fort helgerna är över. 

Gissar att jag kommer att falla för någon för mig ny grönsak eller plockblomma för vad vore livet utan fall och nya bekantskaper.

Vis av erfarenheter från förra årets säsong i grönsakslandet

så skall jag inte ha rosenskära bland grönsakerna, de blir alldeles för stora, lägger sig ner och kväver sina grannar. Men fler palsternackor och persiljerötter vill jag så, återigen prova med tomater på friland, odla fler kålsorter och precis som tidigare år ha massor med luktärter. 

Annars önskar jag inte mycket mer än att få ha ben och rygg med mig så mycket som möjligt. Vill gärna kunna rensa ogräs och sköta om det jag redan har i trädgården här hemma, så och plantera i grönsakslandet och plocka stora luktärtsbuketter.

Länkar till TrädgårdsFägring och där hittar du säkert fler bidrag på veckans tema.

Gott Slut och Ett Riktigt Gott 2019!

Här har regnat ett par dagar

och gräsmattan som jag gödslade för någon vecka sedan är riktigt grön och klippt för första gången. Om det var ett riktigt majregn som kom, ett sådant som Karel Capek beskriver på sidorna 56 och 57 i sin bok Ett år med min trädgård, vet jag inte men vacker grönska har det blivit.

De flesta blåsipporna har blommat över. Det är nästan bara de dubbla som fortfarande har kvar sina kronblad. 

Nunneörtens blommor sjunger också på sista versen men julrosor,

vivor 

och violer blommar för fullt och blir snart avlösta av sockblommorna för några av dem har börjat slå ut.

Den spanska skogssnigeln har vaknat till liv och jag har redan hittat många. Minns inte vilket år det var de dök upp för första gången men jag kommer ihåg att det där med trädgård var betydligt enklare innan de fanns. Jag använder mig av snigelfritt men tycker inte det är särskilt effektivt. För några år sedan provade jag nematoder. Precis när jag vattnat ut dem kom en värmebölja så jag fick egentligen aldrig någon riktig erfarenhet av hur den metoden fungerar. Nu har jag funderingar på att göra ett nytt försök. Gör jag det skall jag prova den norska metoden. Mer om den kan du läsa här. http://www.snigelfri.se/norska-metoden.php

Träden börjar slå ut och de små löven på den turkiska trädhasseln, Corylus colurna, lyser röda i kvällsljuset. Magnoliorna, de där tre vi har i trädgården, har kastat pälsen 

och börjat visa upp sina fina 'klänningar'. Akebian, Akebia quinata, 

som numera svingar sig upp i hasselträdet och vårt lilla blåregnsträd från 1981, Wisteria sinensis, har båda många och tjocka knoppar.

Vinden har varit lite kall idag men ikväll skiner solen och jag bara njuter.

Enligt Charles Barr är 'Bästa sättet att verkligen njuta av sin trädgård att ta på sig en bredbrättad halmhatt, hålla en liten spade i ena handen och en svalkande drink i den andra och tala om för trädgårdshjälpen var det behöver grävas.' Om det stämmer vet jag inte för jag har ingen halmhatt och just nu behövs ingen drink för att bli rusig och älska tillvaron.

Fler blogginlägg på trädgårdstemat hittar du hos TrädgårdsFägring.

En njutbar och trevlig helg!