Oktober i trädgården

eller trädgårdarna om jag räknar in köksträdgården på landet. I lördags plockade jag nog både den sista luktärtsbuketten och de sista zinniorna i grönsakslandet men ringblommorna blommar fortfarande och har många knoppar

och det har också bronsfänkålen 

så om vädret fortsätter vara varmt kan det nog bli fler buketter till köksbordet.

Kålen har klarat fjärilsangreppen riktigt bra, inte minst svartkålen som vi nu har till både paj och soppa, men också brysselkålen och den portugisiska storbladiga kålen. Störbönorna fortsätter ge skörd.

Purjolöken, inte riktigt alla men väldigt många, har blommat i år men varför vet jag inte. Kan det bero på den kalla juli? 

De sista morötterna är skördade och det mesta av salladen också. 

I dagarna tre har vi också klippt och sågat här hemma i trädgården. Pimpernötsträdet, Staphylea trifoliata, är nu helt borta, det tog för mycket kraft från rabatten, ja själva jorden, så en del lökväxter och perenner hade nästan gett upp helt men det tog också kvällssolen från vår uteplats och den är viktig, den där kvällssolen i vår lilla trädgård. Då när inte vare sig parasoller eller skuggande träd längre behövs är solen mer än önskvärd. 

Borta är också resterna av päronträdet, det hade varit dött i många år men fungerat fint som stöd för ljusslingan och min kopparfjäril, borta är också halva silverpäronet, som under flera år tyvärr fått växa fritt och verkligen gjort det. Klarar det den hårda behandling det nu fått skall jag verkligen hålla efter det. 

Äppelträden är klippta, nästan lika hårt som vi brukar för vi har dem framförallt som parasoller. 

Ingrid Marie trädet är sjukt av grentorka och trädet vi en gång köpte som Gyllenkrok Astrakan är något helt annat och äpplena är inte ens goda, men ändå är de där träden fortfarande fina.

Att en varm sommardag få härlig skugga av astrakanträdet eller kunna hänga saker jag tycker om i det där sjuka Ingrid Marieträdet är värt mycket det också och dessutom ger de höjd, ett tak, åt trädgården. Inga träd vi sågar ner i första taget, kanske aldrig, men de skymmer ju inte heller kvällssolen.

2006 när jag var på mitt första TA-riksmöte föll jag för Cotoneaster veitchii på söndagens växtmarkand, 

varför vet jag egentligen inte men så här i efterhand berodde det nog på säljarens rekommendation. 
Köpte den och Cornus alternifolia 'Variegata' 

av Kenneth Lorenzon. Just Cotoneaster veitchii har nu så vackra, stora, mörkröda bär. Här håller jag de två buskarna jag har (gjort en egen sticklingsförökning) väldigt kort. Klipper in alla långa nyskott, egentligen bara för att jag inte har plats att låta dem bre ut sig. Skott som lätt rotar sig om den där förökningslusten infinner sig.

Det är först nu eller nästan i alla fall, efter många, många, trädgårdsår som jag förstår hur viktig den där höstfägringen i trädgården är(om man nu tycker om det där med trädgård) och till den bidrar både tidlösor som t.ex  

Colchicum autumnale 'Album', 

pärlbusken Callicarpa bodinieri var. giraldii 'Profusion' men också olika sorters benved. Här är det Euonymus oxyphyllus, Bollbenved, som precis slagit ut sina frukter men bladens begynnande höstfärg är redan nu vacker den också.

Visst är det härligt det där med trädgård oavsett årstid men ibland, bara ibland, hade det varit skönt men en liten trädgårdstomte, tycker jag.

Länkar till TrädgårdsFäring och önskar

fortsatt fin höstvecka!

Krukoman

har jag varit nästan hela mitt vuxna liv och jag tycker ofta mer om blomkrukorna än om växterna som jag har i dem. Inte minst gamla fina krukor från Bo-Fajans,Gabriel, Gefle, Gustavsberg, Laholm, Nittsjö, Rörstrand, 

Upsala Ekeby och Örebro Fajans men också de gamla terrakottakrukorna från olika tegelbruk här i Sverige. Att de har någon nagg eller lagning gör mig inget för de har en form och en patina som nu nästan inte kan köpas om man inte har tur och hittar dem i en antikaffär eller loppis. 

Jag skriver bara nästan för Gränsfors finns kvar och där trodde jag det fortfarande tillverkades terrakottakrukor, svensktillverkade hållbara krukor, med det tycker jag inte framgår av deras hemsida när jag gjorde ett besök nu i kväll, men jag kan ha fel. När jag skriver hållbara menar jag att de krukor jag har från Gränsfors klarat vintrarna ute utan att gå sönder, men då står de torrt, skyddade från regn.

Har på senare tid förstått att jag inte är ensam om att älska gamla blomkrukor, terrakottakrukor. Under vår Skåneresa för några veckor sedan hittade jag många bevis och det gjorde mig nästan varm om hjärtat.

På en bänk vid Wanås Slott stod små ekplantor planterade i terrakottakrukor, 

kanske frösådder från den stora Snapphaneeken i närheten.

Hos Karl Fredrik på Eklaholm såg vi många, många..

Önskar att fler såg det vackra i dessa gamla krukor, som ofta har en fin patina, som något man vill omge sig med och inte som något skräp att köra till tippen för att sedan besöka en trädgårdshandel för att köpa nya från t.ex Asien. Inte på grund av dessa coronatider och för att vara pk utan för att de är så himla fina.

Obs! Detta är ju bara vad jag tycker...

Länkar till TrädgårdsFägring.

Trevlig Helg!

Vill inte

men vad hjälper det.

Hösten är ju här i alla fall. Kalla dimmiga mornar, soliga och varma dagar,

ibland lite regn, fina cykelturer, givande svamprundor, 

sköna promenader med hunden Greta och hennes matte och njutbara stunder i både grönsaksland 

och trädgården här hemma. Egentligen, om jag bara tänker efter, är hösten riktigt härlig trots mörkret som bara kommer tidigare och tidigare.

Så fina tomater som i år, odlade på friland i vårt grönsaksland, har vi aldrig fått tidigare och fortfarande finns halvmogna att skörda. Väl inomhus i värmen mognar de snabbt.

Egentligen är jag mest förtjust i blåblommande växter under hösten. De blå blommorna passar så fint tillsammans med allt brunfärgat men här i trädgården är det nu framför allt rosalila färger på det som blommar. Inte fel det heller för kombinationen av lila, brunt och rött är svårt att tävla mot.

Rosablommande klätterstormhatt.

Vajande gräs och vackert höstfärgade löv.

Prydnadspumpor och prydnadsäpplen, en fin kombination.

Tidlösornas tid är nu och fina är de också.

Nävan 'Rosanne' en långblommare som fortfarande blommar rikligt och dess blommor passar alltid in i trädgården oavsett om det är sommar eller höst.

När jag för många år sedan blev trädgårdsintresserad visste jag inget om vare sig buskar, träd, vacker höstfärg, fina frukter 

eller perenner som blommar tills frosten tar dem. Lite har jag under åren lärt mig men mycket återstår om nu bara lusten finns med.

Länkar till TrädgårdsFägring.

Fortsatt fin september!

Hemma igen efter en rolig seniorresa till Skåne och Österlen

På vägen dit besökte vi Wanås Slott, tittade på utställningarna och gick konstvandringen i parken.

Där, både i utställningshallen och parken, fanns mycket fint att se. 

Personligen fastande jag mest för Kimsoojas olika installationer. 

Inte minst för spegelgolvet i den gamla ladan, 

linåkern 

som fortfarande hade en och annan blå blomma 

och den med alla de vita lakanen med gamla vackra handgjorda spetsar som,

mellan de stora träden, vajade i vinden när vi gick förbi.

Länkar till TrädgårdsFägring.

Helgen är snart slut så därför önskar jag er istället en kommande finfin septembervecka.

Minns ni tiden

 

innan den spanska skogssnigeln, Arion vulgaris, gjorde sitt intåg i våra trädgårdar? 

Här är det drygt 25 år sedan jag såg den första och då tyckte jag den var lite spännande för någon sådan hade jag aldrig tidigare sett, så inte trampade jag på den så hårt jag bara kunde, som jag gör idag när jag ser en och inte har någon sax eller sekatör med mig.

Sommaren 1999 då jag under 4 månader bara kunde ligga eller stå hade sniglarna fritt fram och hängde, som jag då tyckte lite hånfullt, i stora klasar på en del växter. Nästan som de kände på sig att jag inget kunde göra.

Tidigt i våras klippte jag säkert ihjäl flera tusen småsniglar här i vår lilla trädgård och det har reducerat beståndet, men trots det dyker de nu upp i hundratal, stora och glupska, så fort  det regnat eller att jag vattnat i trädgården.

- Var tusan kommer de ifrån?

Trots att augusti ända tills nu varit en torr och varm månad ser min favorithosta (en av dem) Hosta 'Cinnamon Stick' återigen ut som ett såll. 

Har just den på två ställen i trädgården men båda plantorna är ändå precis lika ätna. En av plantorna klippte jag ner helt i mitten av juli och för drygt en vecka sedan hade den stora fina hela blad 

men det har den inte längre, tyvärr.

Precis lika sållik ser också Hosta 'Candy Dish' ut.

Hosta 'Jaz' har den här sommaren varit snigel eller snäckmat trots att den på nätet kallas för en Slug Resistant Hosta.

Här är det nästan bara Hosta 'June', Hosta 'El Nino' och Hosta 'Devon Green' som klarat sig någorlunda från snigelangrepp.

Den där tiden då jag klädd i morgonrock gick med pannlampa och saxen i högsta hugg både tidigt och sent är sedan länge förbi. Kanske är det dags att ge upp, gräva upp de där hostorna jag har i trädgården, krukodla de jag inte vill vara utan och plantera annat i rabatterna. Sådant som sniglarna inte är så förtjusta i.

Men om det nu snart lyckats med att ta fram ett vaccin mot Civid 19 skulle det då inte vara möjligt att få fram något ekologiskt och riktigt verksamt bekämpningsmedel mot dessa eländiga marodörer? Ett medel som inte kräver så mycket tid och kraft från trädgårdsägaren som nematoder(tycker jag) eller som snabbt regnar bort . Ursprungligen hör de ju inte hemma här men efter alla år står det ju klart att de är här för att stanna. Alltså om inget effektivt och ekologiskt bekämpning finns måste jag förändra i trädgården, lusten finns men inte orken och dessutom vill jag ju själv bestämma vad jag skall ha för växter i trädgården. Stora grustäckta ytor med lite prydnadsgräs eller buskar här och var kan jag absolut inte tänka mig. Bortsett från grusade uteplatser och gångar tycker jag en trädgård skall en ha gröna frodiga golv som gärna får blomma ibland, men det tycker ju tyvärr sniglarna också.

Ett gör om mig program för grusfria men snigelsäkra rabatter hade jag gärna anmält mig till, i alla fall just nu.

Länkar till TrädgårdsFägring, kanske finns det någon där som kan ge mig tips.

Fortsatt fin sensommar trots allt!