Snön ligger vit och snart är det första advent.

Just nu har även vi här på Västkusten vinter. Solen skiner från en blå himmel några timmar mitt på dagen och får snön att glittra och trädgården med sina vinterståndare att smått se ut som en skulpturpark.

Första december i går och julljusstakar och tomtar har börjat flytta ut från skänkskåpet.

Min mamma, som nu inte längre finns kvar i livet, tappade mot slutet både lust och ork för julpyntandet. När julen närmade sig öppnade hon i stället bara dörrarna till tomteskåpet på vid gavel och sa: - Välkomna ut alla som vill!

Ännu är jag inte där utan gläds över att återigen få plocka fram och njuta av de gamla julsakerna. Inte minst av trätomtarna från Guldkroken (Träkroken). Flera av dem märkta undertill med årtal från 1940-talet. 

Eller de lite luggslitna halmänglarna från Steneby i Dalsland. 

Dessa små änglar, bara ca 5 cm höga, vet jag inget om. Gamla, slitna och helt oemotståndliga, tycker jag.

Trevlig första advent!

De fallna löven

i alla fall de som hamnade på gräsmattan, har krattats upp och fått flytta till grönsakslandet. Perfekta som täckning för att hindra fröogräset från att gro, tycker jag. 

På landet har jag rensat bergen från lite lav och mossa. 

Båda har blivit till vintertäckning i krukor med nedvissnade perenner och som juldekoration under de lite gulnade smågranarna som överlevt flera sommarhalvår bakom garaget. Glad över att de är i livet och att jag, lat som jag blivit, bara kan flytta fram dem när advent närmar sig.

Med åren har jag också mer och mer börjat uppskatta växter som klarar ett liv ute i krukor även vintertid och till dem hör skuggbräckan. Både den grönbladiga och den brokbladiga, Saxifraga urbium ‘Aureopunctata’ tål kylan och står gröna hela vintern även i sina krukor här på Västkusten. Själv tycker jag de även är helt perfekta som 'underplantering' till krukodlade barrväxter och små träd.

Vann en liten gran på ett STA-lotteri för många år sedan. Grävde ner den på landet och glömde sedan bort den. Som liten försvann den bland allt långt gräs men för ett par år sedan dök den plötsligt upp igen när de gula nyskotten slog ut. Den hade hamnat på helt fel plats men nu är den uppgrävd och krukplanterad. Hoppas den kommer att klara många år i krukan och bjuda på trädgårdsglädje med sina gula nyskott i maj och som juldekoration i december. Försökt hittat namnet på den men inte lyckats. Varit slarvig med namnetiketten men vet att den lilla plantan jag vann kom från Dalsland.

Under hösten föll jag för en liten gran som aldrig kommer att barra men som med tiden kommer att bli vackert roströd. Just nu står den vid entrén men sommartid kanske också den hamnar bakom garaget.

Ännu har vi inte vinter här hos oss så jag önskar fortsatt fin höst!

Inför advent,

ja vad gör vi då, städar huset, sanerar efter en sommar som delats mellan hemma och landet 

och lägger mossa på de numera nakna krukorna här i trädgården.

I år blev det inte bara mossa på jorden i krukorna utan också någon slags lav, fönsterlav, som jag inte vet namnet på. Den växer snabbt och täcker berghällarna i det vi kallar trädgården på landet.

De små krukplanterade granarna som klarat sommaren bakom garaget har fått flytta ut, flytta fram, för att återigen hamna i rampljuset.

Väldigt välförtjänst eftersom de lyckats överleva sommaren i både glömska och skugga.

Veckan som gått har vi planterat vitlöken och täckt jorden med löv. I sista minuten för under helgen har vintern börjat smyga sig fram och bjuder nu på både snö och minusgrader nattetid.

Grönkål, svartkål och några purjolökar fick stå kvar i grönsakslandet. Hoppas de klarar ytterligare några veckor, i alla fall om det inte blir alltför kallt.

Murbinkan som står på yttertrappan har länge trott att det fortfarande är sommar för den har bara blommat och blommat. En blomning som minusgraderna vi nu fått snart sätter p för och då skall den få flytta in i källaren. Där brukar den klara sig riktigt bra trots mörkret.

Blommat på har också penséerna gjort och ännu gör, hur länge det nu varar.

Knappt har vintern infunnit sig innan både många av oss trädgårdsägare och en del av växterna i våra trädgårdar upplever vårkänslor. Luktärtsfröerna från Blomstersafari kom förra veckan. De skall sås i mars och tills dess får de tillbringa tiden i frysen. 

Det är inte bara jag som känner en smula vårlängtan redan nu utan också både sniglar (tyvärr) och snödroppar som börjat dyka upp med gröna små spjut lite varstans i trädgården.

Ser fram mot advent och julen. Snön får gärna komma, måla marken vit och dölja sådant jag inte fått gjort i trädgården, trots intentioner. Veckan som kommer skall tomtar och andra gamla julsaker få flytta ut ur burkar, lådor och skåp och det där med trädgårdsfixet glömmas bort men infinner sig lusten skall jag som Isa göra små fina granar.

Länkar till TrädgårdsFägring och önska

Allt gott!

Adventstider

I går var första advent och här har vi den senaste veckan städat (sanerat huset efter sommaren) och plockat fram både lucior, stjärngossar, änglar och tomtar så klart.

Idag efter allt snöandet tog tomtarna i köksfönstret fram både kälke och skidor. Väl förståeligt för det är inte ofta det händer att vi här på Västkusten har snö för skidåkning i slutet av november.

Här har vi det kallt så julrosor och rosmarin har idag fått flytta in och står nu innanför källardörren för att när vädret tillåter få lufta sig ute på källartrappan.

I år har vi klippt bort mycket vintergrönt på landet och det har blivit till fler kransar än jag tidigare haft som vinterdekorationer här i trädgården. Kransar som både hänger, ligger och står.

Personligen är jag väldigt förtjust i det enkelt gröna, det som naturen delar med sig av, men jag vet att det finns många som tycker att kransar av barrväxter = begravningskransar, kransar enbart för kyrkogården. Själv älskar jag det där nästan enfärgade gröna oavsett om det handlar om granris, lingonris eller mossa. 

I mitt tycke finns nästan inget vackrare advents och julpynt men då bortser jag från min glädje över gammalt antikt julpynt, 

gamla slitna och skröpliga tomtar,

retrotomtar, lucior i trä från hemslöjdens glansdagar på 30-70-talet och de små träfåglarna som nu invaderat ormhasselns krokiga grenar.

Förstår egentligen inte varför det finns någon i vårt avlånga land som kan tycka att det är skadligt för naturen att klippa lite lingonris eller samla in mossa om man äger marken eller frågar markägaren om lov men gladeligen kan köpa billigt konstgjort julpynt importerat från kanske Indien eller Kina. Hur tänker man då? Det hade varit roligt att veta.

Både lingonris, mossa och barrväxter växer till och återkommer. Det tar några år men hur återkommer det där konstgjorda skräpet vi numera importerar så mycket av?

Någon minimalist är jag inte och ingen riktig samlare heller om man med samlare menar någon som måste ha allt inom ett visst intresseområde. Visserligen har jag en gång i början av mitt trädgårdsliv trott att allt jag fallit för i växtväg skulle få plats i vår lilla trädgård men de tankarna är sedan länge borta och detsamma gäller numera också tankarna när det handlar om damast, gamla blomkrukor och julsaker.

Man kan inte ha allt, så är det bara, men man kan välja att omge sig med saker och växter man tycker om. Fortfarande minns jag Anne-Sofie Lindqvists ord från en tidningsartikel för många år sedan, vilken tidning det var minns jag däremot inte, "- Man måste ha vackra saker omkring sig för att kunna tänka vackra  tankar".

Det är ju såklart bara en själv som kan avgöra vad som är vackert eller inte men är man det minsta miljöintresserad, tycker jag, måste vi ju börja ifrågasätta allt skräp som importeras i mängder till vårt land och vart allt detta 'skräp' så småningom skall ta vägen?

Advent och Vad står på önskelistan är båda denna och förra veckans  tema i TrädgårdsFägring och detta blir mitt försenade bidrag.   

Fortsatt trevlig och gärna grön advent!

God Jul! En Riktigt God Jul, trots allt...

Någon familjejul blir det inte här hos oss i år och ingen julgran heller. För första gången i våra liv skall min man och jag fira jul tillsammans helt själva.   

Inga köttbullar, prinskorvar eller revbensspjäll, de har vi valt bort. 

I stället blir det några olika sorters egna sillinläggningar, hemmagravad lax, Janssons frestelse, grönkålspaj och en liten ugnsbakad skinka. Att vi trots att vi bara är två inte köper något färdigt beror på att det ibland är ganska roligt att laga mat tillsammans men också för att vi tycker det 'egengjorda' smakar så mycket bättre än det färdigköpta. Skall det vara en god jul så skall det, oavsett Covid19. En snaps till sillen är ett måste så klart, trots att den inte är egentillverkad, men god ändå...

I dag sken äntligen solen så provsmakningen av skinkan skedde i skogen. Skiner solen också i morgon kan det kanske bli en cykeltur trots att det är julafton. 

Nog har vi en jul då inget är sig likt men finns det liv finns hopp! 

Önskar Er alla En Riktigt God Jul! 

Det finns inget dåligt väder

sägs det och ibland håller jag med om det. Särskilt när Kersti och västgötaspetsen Greta kommer förbi och hämtar upp mig för en skogspromenad. Vi går ut oavsett väder och hinner inte gå särskilt långt innan någon av oss utbrister:  - Så härligt!

Efter en sådan skogstur blev jag för ett tag sedan kvar ute i trädgården fast det duggregnade, lusten att fixa lite inför advent dök helt plötsligt upp trots vädret.

I år föll jag för en bock i granris på Tjolöholms Julmarknad men nästan allt annat utepynt har jag hämtat på landet. 

Med några smågranar, 

lite blåbärsris, 

kvistar av en och gran 

och mossa kommer man långt tycker jag som älskar det naturliga pyntet, i alla fall ute, men de numera ganska så gamla pepparkakorna i lergods var jag bara tvungen att hänga upp. 

Veckans tema i TrädgårdsFägring är När jag inte vill gå ut.

Just nu när inte trädgården lockar med annat än en snabb runda runt huset eller en tur till komposten läser och stickar jag. 

Håller på med två jumprar i Bohusstickning till mina svärdöttrar och det är en stickning som är svår att lägga från sig, särskilt när det gäller oken. Den till höger heter Blå Blomman och den till vänster Blå Dimman.

Det mörknar tidigt och jag njuter av det och att inte behöva rensa ogräs, vattna krukor eller ansa perenner och rosor men det behöver nog inte gå så långt in i januari förrän lusten infinner sig igen, hoppas jag iallafall.

Ha det gott!