Höstfint....

Det är lätt att tro att trädgården redan nu gått i vila om man bara tar en snabb titt utanför dörren men det händer fortfarande från dag till dag något nytt och ibland oväntat så ännu sover den inte.

Visst vet jag att jag planterat höstkrokus under kopparlönnen men ändå tar de mig med överraskning varje höst när de står där raka i ryggen, nästan som på parad, i alla fall de första dagarna och visst vet jag också att jag för ett par år sedan planterade dubbel vit tidlösa på ett ställe

men hajar ändå till när den en dag bara finns där.

Den vitblommande höstkrokusen, Crocus banaticus 'Snowdrift', jag köpte förra hösten på Gerbianska Trädgårdens lökdag på Råda Säteri letade jag efter veckan som gick och i torsdags hittade jag den under en flikbladig japansk lönn. Planterad på helt fel plats, för mörkt och lite i skymundan, men förra hösten trodde jag den fick en bra placering. Nu vill jag flytta krokusen ut i ljuset, höstljuset, så den både syns bättre och får mer kraft att växa men var i den här överfulla trädgården skulle den kunna trivas?

I fredags eftermiddag regnade det men jag kunde trots det inte låta bli att gå ut med kameran och regndropparna gav en extra dimension till allt det bruna och vissna i trädgården. Det gjorde också den blåblommande klätterstormhatten, Aconitum hemsleyanum, 

vars blommor precis slagit ut, höstkrokusarna, Crocus speciosus,

som nyss börjat blomma och nävan 'Rozanne' 

som blommat oavbrutet sedan andra halvan av juli och som också har blommor också går åt blått. Alla tre har de en färg på blommorna som passar så fint ihop med höstfärgade löv och perenner. En färg som verkligen känns planerad, men vem har gjort den planeringen?

När det gäller buskar och träd vars löv får vacker höstfärg vill jag slå ett extra slag för trollhassel, Hamamelis virginiana, 

benved av olika slag , 

Syringa meyeri 'Palibin',  

skenkamelia Stewartia pseudocamellia och olvon som t.ex detta 

som jag fått som liten stickling utan namn.

Du hittar massor med fler fina hösttips om du tittar in på TrädgårdsFägring.

Njut, ha det gott och fortsatt fin och solig höst!

Sommarminnen

eller hur gick det sen med plantorna jag berättade om på bloggen den 13 juni.

Här i trädgården har jag framförallt perenner i krukorna för jag uppskattar växter som snällt återkommer år efter år vare sig de står i kruka eller rabatt men under besöket på trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar i våras föll jag pladask för tagetesen 'Alumia Vanilla Cream' och flera sorters rosenskära. Det blev ovanligt många påsar med fröer till olika ettåringar som följde med mig hem.

Tagetesen, både Tagetes 'Alumia Vanilla Cream' som jag hittade hos Impecta 

och Linnétagetesen 'Burning Embers'

har blommat, blommat och blommat hela sommaren. I början av september tog jag bort allt visset, klippte tillbaka plantorna och gav lite gödsel. Trots frost för ett par nätter sedan fortsätter de att blomma. Dessa två nya bekantskaper kommer jag gärna att ha här i trädgården även nästa år.

En gång, för inte så länge sedan, hade jag en rikblommande, vacker och till växten lagom stor rosenskära i kruka. Kanske var det minnet av just 'Xanthos' som gjorde att jag på mässan också föll för de där tre olika rosenskärorna, Cosmos bipinnatus. En vitblommande,'Candy Stripe' och återigen 'Xanthos'.

Redan när jag satte ut de förodlade plantorna såg jag framför mig hur de vita blommorna skulle sväva skirt och vackert över de redan befintliga växterna i den stora rabatten och därför planterade jag dem precis som jag sätter tulpanlökar, spridda på ganska stort avstånd från varandra. 
Det blev inte alls som jag trott och tänkt utan såg bara spretigt och tråkigt ut. I en rabatt med högre perenner skulle de säkert varit helt perfekta både när det gäller storlek och blomvillighet men här bland halvhöga perenner passade de inte. 

Några står fortfarande kvar, trots höjden, för de blommar ännu fint och passar perfekt ihop med snäckorna, eller hur ;-))?

Rosenskära 'Candy Stripe' är också hög men den har fått stöd av en ställning. Clematis recta har brukat fylla stödet men i år visade den sig inte och därför planterade jag istället många plantor av 'Candy Stripe' för att fylla ut tomrummet och det blev lyckat. Nu i slutet av september blommar den fortfarande överdådigt.

Att många plantor på ett ställe med ordentligt stöd istället för någon enstaka lite här och där blir finast här hos oss har jag i alla fall nu lärt mig efter den här sommaren.

Fick jag bara välja ut en favorit bland de Cosmos bipinnatus jag odlat i år så skulle det bli 'Xanthos' med sina ljusgul-vita blommor. Den har jag i två stora krukor och plantorna blommar fortfarande. Gödsel har de fått i bland, i form av flytande näring eller hönsgödsel och när lust och tid funnits har jag klippt bort överblommat.

Sommaren är slut men fortfarande lever den kvar i krukorna ett tag till.

Länkar till TrädgårdsFägring.

Hoppas vi nu får en fin höstvecka!

Stationshuset i Dalmally

erbjöd både tågtransporter och annat spännande, trädgårdsrelaterat. Inte minst de stora tovade fingerborgsblommorna men också en del okonventionell odling.

Här kommer nu bara lite lustfyllda och roliga bilder om det där med trädgårdsintresse. Man tager vad man haver...

Sist men inte minst...

Tycker väldigt mycket om att fiska makrill. Gillar minen på min man - kanske är just den det allra bästa sommarminnet 2018? ;-))

Länkar till TrädgårdsFägring och gissningsvis fler sommarminnen.

Trevlig helg!

Hemma igen efter en trevlig resa till Skottland.

Hade de sista dagarna innan hemresan hört om stormen Knud och var lite spänd på hur det skulle se ut i trädgården eftersom vi inte  plockat undan vare sig krukor eller möbler innan vi åkte.

Inget hos oss hade blåst ner men grannens gamla plommonträd med stort fint skatbo hade med stormens hjälp tagit sig in till oss och placerat sig precis mellan snödroppsträdet och luktolvonet. Härligt att man ibland har centimetrarna på sin sida.

Den allra finaste turen på hela skottlandsresan ordnade vi själva. Vi utgick från hotellet Bay Highland Hotel i Strathpeffer, köpte lunch i bageriet innan vi lämnade byn och gjorde en underbar vandring på ca 14 km. Kartan vi hade tillgång till kunde varit bättre men det var ändå en karta och efter en del om och men kom vi ändå rätt.

Solen sken, benen och ryggen bar och vi njöt av en underbar utsikt under stora delar av vandringen. 

Kan inte låta bli att visa några (många) bilder från vår fina dag. 

Hösten hade varit på besök och börjat måla landskapet med sin färgpalett, mycket var överblommat men 

fröställningarna/vinterståndarna vi såg var vackra de också.

Fortsatt fin vecka!

Kirengeshoma palmata, kanske trädgårdens mest frostkänsliga växt

eller vaxklocka som den heter på svenska är en perenn som tillhör familjen hortensiaväxter och kommer från Japan och Korea.

Nu precis innan den skall börja blomma tycker jag den är som allra finast. På den plantan vi har slår knopparna ut först i mitten eller slutet av september, trots att den står ganska soligt, så det händer ibland att jag inte får se den i blom. 

Den tål ingen frost alls, vid minsta lilla minusgrad blir både knoppar och blad brunsvarta. Trots känsligheten vill jag inte vara den utan

Det gäller att njuta av nuet och nu, nu är den riktigt fin.
Jag länkar detta inlägg till TrädgårdsFägring.

Trevlig helg!

Njutbart nu

här i trädgården tycker jag Schisandrans ljust gula blad är.

Tidigare har skärmen, armeringsmattan, varit flätad med pil men i våras tog jag bort de ganska så murkna grenarna och det blev ett lyft för Schisandran att slippa dela plats.

Har haft den här vedartade klätterväxten i 14 år och här växer den väldigt sakta och försiktigt. Det kan kanske bero på jordmånen men jag är så nöjd med tillväxten, den behöver inte bli större.

Såg när jag sökte på nätet att den i dag, tillsammans  med Rosenrot, Sibirisk ginseng och Panax ginseng är en erkänd adaptogen och används som kosttillskott.

Bakom skärmen har jag min lilla skuggrabatt. 

Hit når solen sommartid men mest sol är det bara tidigt på morgonen och sent på kvällen. 

Här har jag precis rensat mellan plattorna.

På TrädgårdsFägring, en samlingssida med trädgårdsbloggar hittar du fler inlägg om växter och trädgård.

Trevlig helg!

Stenkyndel...

Träffade för ganska så många, många, år sedan en kollega bland växterna på Kungälvs Garden Center. Hon var ute efter Clinopodium nepeta, tidigare Calamintha nepeta, för hennes planta hade dött under vintern och stenkyndel ville hon absolut inte vara utan i sin trädgård.

Troligen var det på grund av kollegan som även jag den gången köpte en planta. När jag i efterhand läste om den på nätet skulle den vara väldigt invasiv så mitt inköp hamnade i en bottenlös plasthink bland trädgårdsirisarna. Då tyckte jag stenkyndelns bladform och färg passade helt perfekt tillsammans  med irisarnas långa grågröna blad men numera tycker jag stenkyndel passar ihop med nästan allt.

Här hos oss förde den länge en tynande tillvaro i den där plasthinken med bortsågad botten. Ibland klippte jag bort alla stjälkar som blommat över för att slippa spontana frösådder men ibland hände det att jag glömde. Och ibland hände det att plantan bara gav upp och dog. Har numera blivit betydligt mer tillåtande än tidigare, tror jag i alla fall, för nu dyker det upp små plantor här och där, både i rabatten och mellan stenplattorna. Visst frösår den sig men plantorna är lätta att rensa bort och inte har rötterna vandrat iväg så den bottenlösa hinken är sedan länge borta.

Stenkyndel är flerårig och härstammar från Sydeuropa, Nordafrika och Mindre Asien och tycker om att växa varmt och väldränerat. Den har en frisk aromatisk doft som älskas av mig och blommorna drar massor av insekter så som bin och fjärilar.

Den kommer igång sent på våren. Ibland så sent att jag tror den dött under vintern. 

Enligt Kerstin Lundqvist i boken Nyttans växter kan stenkyndelbladen användas i sallader, svamprätter och till vilt men också till te.

Fler bloggar om trädgård hittar du på TrädgårdsFägring.

Fortsatt trevlig helg!

Det gröna lugnet

i trädgården just nu innan höstfärgerna målar upp den igen är jag väldigt förtjust i. 

En och annan ros kommer med några enstaka blommor. 

Hortensiorna har blommat över 

och snart har även floxen gjort det. Tidlösorna sticker upp sina hårt rullade knoppar 

och en ensam liten cyklamen kämpar sig upp bland allt det gröna under kopparlönnen.

Konvaljbusken,Clethra alnifolia'Hummingbird',

sprider sin doft och klätterstormhatten, 

Aconitum alboviolaceum och klätterklockan är ett par av de växter som just nu sätter färg i den annars ganska så gröna trädgården.

Alla buxbomsklot är ännu inte klippta och häckar och äppelträd behöver ansas. Något att syssla med i trädgården under de dagar i september då regnet håller sig borta.

Veckans tema i TrädgårdsFägring är favoritlökar. I går stod jag på Kullens plantskola i Stora Höga och funderade på att köpa pingstliljan Narcissus poeticus 'Recurvus'. Den tillsammans med Narcissus triandrus 'Thalia' är de allra finaste narcisserna, tycker jag. 

Hem kom jag istället med 20 tulpanlökar. 10 st 'Purple Flag' och 10 st 'Day Dream'. Det låter inte mycket men vår trädgård är liten och jag tycker bäst om tulpaner när de sticker upp lite här och där bland perennerna så dessa kommer jag bara att kasta ut och jag tror de kommer att samsas fint tillsammans med de som redan finns i den stora rabatten mot väster om de grävs ner där de hamnar.

Min stora favorit bland lökväxterna är annars snödropparna. 

De första dyker oftast upp med knoppar och blommor redan i januari, just då vårlängtan börjar bli stor, den mörka tiden då i alla fall jag ibland både undrar och tvivlar på om det återigen kommer en vår.

Fler bloggar som tycker om det där med trädgård hittar du på TrädgårdsFägring.

Trevlig helg!