tisdag 19 juni 2018

Trägårdsamatörernas riksmöte 2018.


Under helgen om gick var vi i Stockholm och var med på årets riksmöte. Mycket fint fick vi se men den största behållningen var, i år precis som tidigare år vi varit med, alla möten och återseenden med likasinnade från hela vårt avlånga land.


Under fredagskvällen besökte vi Millesgården för första gången och där, liksom på Great Dixter och Sissinghurst, tog storslagenheten andan ur mig. Här hänger vildvin som skira draperier över statyerna. Fick jag bara välja ut en enda enastående vacker trädgård från årets riksmöte skulle det bli Millesgården, men den är ju ingen vanlig villaträdgård precis. 

Vi var bara med på lördagens busstur men fick ändå se fem helt olika trädgårdar och träffa trädgårdarnas skapare. Spännande upplevelser ända från det man hörde trädgårdsägarnas brev läsas upp i bussen och tills dess man steg in i trädgårdarna. Det som Eleonore sa angående professionellt anlagda trädgårdar strax innan lördagens supé:  - Var finns trädgårdsmänniskan, trädgårdsägaren, i en professionellt anlagd trädgård? har fått mig att så här i efterhand se trädgårdarna vi besökte med lite andra ögon
Alla har vi olika infallsvinklar över det där med hur en trädgård skall se ut och det är ju just därför det är så himla roligt med att få besöka trädgårdar man aldrig tidigare varit i. 

Några översiktsbilder från de fem trädgårdarna vi besökte kan jag inte visa, alla jag tog har hamnat i papperskorgen, men däremot har jag bilder på detaljer som fascinerade och överraskade mig både när det gäller idéer och växtval.


I första trädgården vi besökte fick jag se hur vacker praktlysing, Lysimachia punctata, kan vara om den hamnar på rätt plats. Min svärmor var förtjust i den så det fanns stora bestånd på landet när vi tog över men numera är den där bara ett minne blott.


I trädgård nummer två föll jag för darrgräset. Så kraftigt, upprättväxande och vackert. Här har de ostyriga plantorna jag haft hamnat på komposten.

Den tredje trädgården vi besökte bjöd på ett stort blommande Tulpanträd. 


Glömde bort att fråga hur länge de väntat på att få se trädet blomma. I den trädgården såg jag också trädgårdsiris samplanterad med färgginst. 


Ingen av dem blommade men de var ändå så fina tillsammans. Blommade gjorde däremot en orkidé som jag inte vet namnet på. 


Här åt vi också dagens lunch.


Blommande Linnéa,


en helt underbar enkelblommande ros 


och annat spännande 




träffade vi på i trädgård nummer fyra.

Sista trädgården vi besökte var Sanda Cottage. En trädgård jag redan tidigare kände till och som jag såg fram mot att få besöka i verkligheten. Veronica är en av administratörerna bakom TrädgårdsFägring. En samlingssida för trädgårdsbloggar. 




I hennes och Stefans trädgård fanns mycket att se och jag fastnade för en Prunus som jag inte kommer ihåg namnet på, 


en berberis som jag tror heter 'Red Tears' och bland allt annat vackert även någon slags vildmorot, 


rätta mig om jag har fel.

Jag hade turen att under kvällens lottdragning vinna två böcker på lotteriet 


och min man som inte vann något alls fick i slutet välja en vinst och den valde jag, ytterligare en bok.

Många tack till Stockholmskretsen för ett fint och roligt riksmöte!

Glad Midsommar!



onsdag 13 juni 2018

Tur att man kan ändra sig.


I lördags på växtmarknaden i Uddevalla träffade vi på ett ungt par som ansåg att tagetes är en tantblomma och det har jag också nästan alltid tyckt, bortsett från kryddtagetes, men numera är jag ju tant så det kanske inte är så konstigt att jag börjat uppskatta denna, bland många trädgårdsentusiaster, ganska så illa sedda växt. Fast enligt Blomsterlandet är den numera en riktig trendblomma.
Det är inte särskilt längesedan som de första tagetesplantorna fick komma in i trädgården 


och då på grund av att färgen på blommorna var så fin tillsammans med den rostiga krukan de planterades i. 


Förra sommaren när vi  gjorde en resa till Skåne träffade vi på spännande tagetes i en ny färg 


hos Annika och helt underbara krukodlade Linnétagetes, Tagetes erecta, en röd tagetes som sägs härstamma från Linnés trädgårdar i Uppsala, 


i Den Engelska trädgården på Österlen.
På trädgårdsmässan, Nordiska Trädgårdar, i Älvsjö träffade jag på ytterligare en tagetes jag bara var tvungen att köpa fröer till. Den heter Tagetes 'Alumia Vanilla Cream'.




Blommorna har hittills vare sig blivit vita eller månskensgula men är fina ändå med sin ganska ljusgula färg.
Här har Linnétagetesen ännu inte börjat blomma, men knoppar finns  och snart slår de ut. Hoppas nu blommorna blir lika fina som de vi såg i trädgården på Österlen förra sommaren.

Fortsatt skön sommar!



söndag 10 juni 2018

Välsignade regn.....


Först ett citat ur boken Ett år med min trädgård av Karel Capek, ett bara måstecitat just nu. 'Nyss var jag ond av hettan, ond och lat, lat och tung, materiell och självisk, jag var skrumpen av torka, och mitt inre höll på att kvävas av tungsinthet och missnöje. Klinga, silverkyssar, med vilka den törstande jorden mottager dropparnas slag, brusa, flygande vattenslöja, som tvår allting rent. Intet solens under kan jämföras med det välsignade regnets underverk. Ila, grumliga vatten, genom fårorna i jorden, vattna och lös den törstiga materia, som håller oss fångna. Alla har vi andats lättare, gräset, jag, leran, ja vi allesammans. Nu har vi det bra.'


Under den sena eftermiddagen och kvällen har vi fått det där efterlängtade, långvariga och ganska försiktiga regnet som på ett perfekt sätt förstärker förmiddagens vattning. 


Det hade inte blivit många mm enligt vattenmätaren för någon timma sedan men det regnar fortfarande och allt regn som fallit har trängt rakt ner i jorden. 
Frågan är om vi trädgårdsnördar är nöjda när morgondagen kommer? Gissar att många av oss tänker: - Nog kunde det regnat lite till.


Hoppas nu bara solen och värmen hittar tillbaka till oss alla!

fredag 8 juni 2018

Christopher Lloyd och Great Dixter.


Suckarna som slapp ur oss över allt det vackra som vi såg när vi steg ur bussen och gick innanför muren till Great Dixter måste hörts vida omkring. Christopher Lloyd är död sedan många år men huset och trädgården lever vidare i Great Dixter Charitable Trust.  

Detta var en av de första trädgårdarna vi såg på resan. En trädgård jag läst om och länge hoppats få se i verkligheten. Ibland har man för höga förväntningar men så var det inte vid det här trägårdsbesöket. Alla bilder jag sett i böcker och tidskrifter kunde inte mäta sig med verkligheten trots att trädgårdsmästaren varit frånvarande i ganska så många år. Själv förälskade jag mig, precis som Eva, 


i de vilda ängarna innanför de yttre murarna,





de yviga planteringarna i de olika rummen,


krukplanteringarna vid entrén till huset



och alla de vackra växtstöden i trä som stod längs gångarna och hindrade växterna från att välla ut för mycket över dem.
Av de två böckerna jag har av Christopher Lloyd är en på svenska, Trädgården i mitt hjärta, och den har han skrivit tillsammans med  Richard Bird. Det exemplar jag har utkom 1992.


I den har de ett kapitel om olika detaljer i trädgården och så här skriver de: 'Den gammaldags engelska trädgården är inte en lämplig plats för märkliga, uppseendeväckande inslag. Det väsentliga i denna  trädgård är den informella stilen, och traditionella inslag förstärker dess image som har mer lågmäld, anspråkslös och huvudsakligen rustik karaktär.'
Dit måste ju de vackra växtstöden räknas, anspråkslösa och rustika som de är. Hade vi haft en större resväska med oss hade jag fyllt den med så många växtstöd som möjlig och som fanns att köpa i butiken 


men nu hoppas jag att de gamla tjocka ekplankorna som står på landet till ingen nytta kan med makens hjälp omvandlas till liknande blomstöd. Ser redan nu framför mig hur fint pionernas tunga blommor skulle stöttas.
Återkommer med fler bilder från själva trädgården om ett litet tag.



Fortsatt skön sommar!

torsdag 7 juni 2018

Sissinghurst - en dröm som gått i uppfyllelse.


Nu är vi hemma igen efter en innehållsrik och rolig trädgårdsresa till Kent, Sussex och Essex i Storbritannien. En resa som Adderley Travel arrangerade åt oss arton trädgårdsvänner, efter våra önskemål. Vi ville se Great Dixter och Sissinghurst  samt göra ett besök i Beath Chattos trädgård men under resans sex dagar fick vi också se många för oss nya och spännande trädgårdar, äta god mat, skratta och ha det väldigt, väldigt trevligt.

Innan resan hade jag lånat Elin Unnes bok, I odödliga odlares sällskap på biblioteket men inte hunnit börja läsa i den. 


Nu har jag läst en fjärdedel och träffat på både Vita Sackville-West, skaparen av Sissinghurst och Christopher Lloyd, mannen bakom Great Dixter. Det är en charmig, informativ och vacker bok jag gärna rekommenderar om du vill veta mer om olika trägårdspersonligheter.

'Vita Sackville-West blev berömd för sitt överdådiga aristokratiska liv, sitt originella och starka äktenskap med sir Harold Nicolson och sina passionerade relationer till andra kvinnor, inklusive författaren Virginia Woolf. Via sitt sällskapsliv blev hon bekant med och tidvis finansiär av Bloomsburygruppen och dess verksamhet.' 

Så här beskriver Elin Unnes Sissinghurst i sin bok. 'Sissinghurst är en monumental skapelse av episka proportioner, och Haralds beskrivningar är ofta invecklade. Är man designnovis och vill sno stilen kan det här verka avskräckande.


Vita, däremot, utrycker sig på ett mer direkt vis: största möjliga formalitet i layouten, största möjliga dekadens i planteringen.'


Vi vandrade i lätt regn på en stig i ca 1,5 km och kom in bakvägen till Sissinghurst. Bara det var en upplevelse i sig. 


Väl inne i trädgården blev vi så betagna att vi inte märkte av att det regnade. Höga tegelmurar ramade in trädgården 



och bland alla de välklippta häckarna fanns raka gångar med siktdjup man nästan inte trodde fanns och intima trädgårdsrum i Arts and Crafs-rörelsens anda 



med sköna övergångar från formell, stram elegans till det vilda, fria och avslappnade i de yviga planteringarna. 



Det ena rummet var inte det andra likt men alla var de som levande konstverk och det var stört omöjligt att se sig mätt på den korta tid vi var där. 



Det blev många bilder på sådant som jag fastnade för men allt på Sissinghurst var vackert. Jag faller väldigt lätt för planteringar där växter står tätt, väver in i varandra och tillsammans bildar en enhet.
Fler trädgårdsbloggar hittar du här


Önskar er en fortsatt skön och solig sommar!

söndag 20 maj 2018

Dofter i maj.

Vilket underbart väder vi har och jag är så glad över alla dofter som trädgården bjuder på just nu och att det finns vatten att vattna med. Här kommer bara några bilder på buskar och träd med väldoft. Osäker på härdigheten men de fungerar bra här hos oss i zon två.


Blåregnet blommar rikligt i år 


och det gör doftolvonet också och båda kan man känna doftstråk från på långt håll.


Även den här lilla tibasten med nästan olivgöna blad och små vita blommor luktar gott. Har frösått den för ganska så många år sedan och minns just nu inte namnet på den.

Hoppas ni också har möjlighet att njuta av det vackra vädret!
Fler blogginlägg om trädgård hittar du hos TrädgårdsFägring.