Om jag fick börja om från början

är veckans tema i Blommig Fredag och nog har jag på många sätt möjlighet att börja om igen med trädgården men jag vet inte riktigt om jag vill. Det vore nästan som att kasta ut barnet med badvattnet eller att vända ryggen mot allt det roliga jag/vi haft under åren som gått.

När jag för snart 25 år sedan drabbades av stor trädgårdslust trodde jag att vi hade plats för alla växter jag föll för, med viss överdrift. Det hjälpte inte att jag läste trädgårdsböcker som framhöll vikten av att minimera. Först efter några år började jag inse vår begränsning och var då väldigt glad över att jag fastnat för perenner och inte träd. Har man bara ca 600 m² som vi är det inte många fullvuxna träd som får plats.

Många fel har jag gjort, massor av växter har jag tröttnat på eller så har de gett upp på grund av min okunskap eller för att de flyttats runt för många gånger under växtsäsongen, för tålamod att vänta in rätt tillfälle har jag aldrig haft. Har jag tyckt att en växt inte passat in där den stått har den fått byta växtplats oavsett tidpunkt.

Nu har jag börjat gräva bort perenner som jag och trädgården tröttnat på, sådana som kräver ständig ansning för att vara fina. Men älskar mina blåsippor, 

julrosor, 

snödroppar, 

häckar, buskar 

och träd, ja egentligen hela trädgården men skulle jag ändra något så skulle jag fortsätta minimera bland perennerna, satsa på några få primadonnor, vinterfina marktäckare, tidiga lökväxter och träd.

Att träd med spännande stammar och löv som får vackra höstfärger är betydligt viktigare ur trädgårdssynpunkt än de som bara har fina blommor är något jag under åren lärt mig 

och de eventuella rododendron jag i fortsättningen skall ha i min trädgård måste ha vackra blad. Om de blommar eller inte har ingen betydelse.

Att planera en trädgård som håller hela livet är nog svårt men i boken Trädgårdslegender av Lisa Ising fastnade jag för Signe Persson Melins trädgård. Stramt formklippt, lite yvig, 

en stenläggning att drömma om och vackra krukor. En annan grön oas jag tycker mycket om är Ulla Molins trädgård i Höganäs 

som vi besökte för ett par år sedan. Att hon och Signe Persson Melin inspirerat varandra kan t.o.m jag se.

Egentligen vill jag inte enbart minimera antalet växter i trädgården utan också 'trädgårdsfixet'. Vill njuta mera istället för att klippa bort vissna blad och rensa bort överblommat.

Hur jag precis nu men även i framtiden vill ha det i trädgården vet jag bara på ett ungefär. Det är nog själva resan dit som är viktigast.

Trevlig helg!

Längtar inte

bara drömmer...
Inget direkt inlägg, endast en bild....

Månadens bild och Blommig Fredag.

Eftersom vi inte har vare sig snö eller tjäle är det lätt att tro att våren är här fast det bara är januari. Idag har vi, min man och jag, återigen varit på landet. 

Maken har fortsatt med slyröjning och jag har börjat städa berget. Det är underbart att kunna vara ute och få både jord, mossa och gamla löv under naglarna och röda kinder av solen. Temat i Blommig Fredag den här veckan är månadens bild och min bild/bilder får bli på berget, 

det där berget på landet som jag tycker så mycket om. Rensat bort löv och ogräs men låtit det mesta av mossan, alla de vilda blåklockorna, taklöken 

och 'ogräset' från Sophie få vara kvar. Vad växten jag fått av Sophie heter vet jag inte och något ogräs är det egentligen inte men i gruset på grillplatsen finns massor av liknande plantor i mindre format som verkligen är ett jäkla ogräs.

Plantorna från Sophie får stå kvar för att fröa av sig. Kanske kan det bli en fin vårblommande och marktäckande matta där i bergsskrevan under enen och häxkvasten från Karin i Skara.

Tycker väldigt mycket om de olika mossorna som klär in berget men mest om den här nästan smaragdgröna och lite kuddformiga. Den smyger sig in så fint mellan berget och de gjutna trappstegen och mellan plattorna på uteplatsen. 

Den andra som jag heller inte vet namnet på brer ut sig lite för mycket för min smak, tar helt enkelt för mycket plats, men är lätt att ta bort vid fuktigt väder.

Idag tittade jag mig runt i vår lilla trädgård på landet. Där har vi inte särskilt många växter men ekarna, en stor vild och en inköpt hos Tommy Ahnby, har så olika storlek på bladen. Den med stora blad inköptes 2008 och jag har inget annat namn på den än Quercus tyvärr.

Skillnad på storlek, eller hur?

Trevlig helg!

Årets första trädgårdsfixardag

hade vi på landet idag den 23 januari. Solen sken och det var nästan vindstilla. 

En härlig dag med andra ord. 

Maken röjde sly och jag rensade ogräs, klippte bort gamla perenner 

och sockblommornas fortfarande gröna blad. Lite tidigt kanske men jag tror inte att vare sig pionknoppar eller sockblommor tar skada om det kommer en köldknäpp. Förra våren hann jag inte med planteringarna på landet och på sockblommorna, både den röda Epimedium x rubrum och den blekgula Epimedium x versicolor syntes knappt blommorna bland de vissna bladen. 

Nu kan jag hoppas att det i april blir en vacker blommande matta under de gamla uppstammade rododendronbuskarna.

Här hemma har vi inte särskilt mycket ogräs men på landet verkar alla arter stortrivas. Värst till att sprida sig är jordrevan, Glechoma hederacea. 

En riktig infiltratör som dyker upp så gott som överallt. Skulle jag nämna något positivt om den så är det doften, den aromatiskt kryddiga doften som så småningom kommer med värmen. Idag var plantorna jag rensade bort helt doftlösa. Lika bra det kanske för jag behövde absolut inte tveka över om de skulle bort eller inte.

Nu ikväll har jag läst lite mer om jordrevan i Sune Jonssons Blombok och i den klassas växten inte enbart som ogräs. Den har under åren haft stor betydelse inom örtmedicinen men också fungerat som krydda och använts som klarningsmedel vid ölbryggning. Vem vet, kanske skall jag försöka sälja ogräset till sonen eller vår vän Jan-Ove, som båda brygger öl.

Förr, för länge sedan, ordinerades den mot inbillningssjuka och fixa idéer men kan också enligt Sune Jonsson användas som grönsak i soppor och stuvningar, ungefär som spenat.

Istället för att förargas och smått svära över den kanske jag skall göra stuvningar?

Vår i köksfönstret

är det idag.

Snödropparna jag tog in för några veckor sedan har trots att de fått stå ute ibland blivit långa och gängliga av inomhusvärmen men är fina ändå. Hoppas nu de orkar slå ut också.

När jag grävde upp snödroppslökarna för ett par veckor sedan följde några nunneörtsknölar med upp. Dessa planterade jag mest på skoj. Trodde de skulle torka bort, men inte. Nu blommar de riktigt fint och jag kan inte bestämma mig för om det är blommorna eller de skira gröna bladen som är finast.

Slagit ut sina blommor har också blåbärsriset gjort. Mycket vår i köket idag ;-))

Fredag igen och Blommig Fredag med temat jag längtar....

Fortfarande, fast jag sedan några år tillbaka är pensionär, består veckorna nästan enbart av måndagar och fredagar. Resten av tiden bara försvinner. Denna veckas tema i Blommig Fredag är jag längtar...Fler bidrag hittar du här.

Visst saknar jag värmen,

solen, 

grönskan i trädgården, 

det roliga utelivet

och grönsakerna 

men med åren har jag 'nästan' lärt mig att inte längta bort de där dagarna jag har kvar. Tiden går så rysligt fort ändå.

Ena stunden blommar snödropparna och 

i nästa aklejor och pioner.

Innan jag oftast hunnit blinka är sommaren över och det är återigen höst.

Har lovat mig själv att försöka leva i nuet och njuta av alla dagar vare sig det regnar eller är solsken. Det finns inget dåligt väder, bara ...kläder och trädgården är jag lika glad i vilken årstid det än är, men visst är det något alldeles extra med snödroppar;-))

Galanthus 'Jaquenetta'


Trevlig helg!

Min favorit är veckans tema i Blommig Fredag.

Att välja bara en kan jag inte men snödroppar går nog inte leva utan?

Vem som är favoriten i trädgården varierar med årstiderna men just nu när inget blommande förvillar och stör är Chamaecyparis lawsoniana 'Imbricata Pendula' som en skulptur vi njuter av.

Väldigt fin är också rododendron 'Teddy Bear'.

Under trådcypressen, Chamaecyparis lawsoniana 'Imbricata Pendula', det svenska namnet fick jag med mig från Lindhults plantskola 2004, börjar vårens förstlingar visa sina gröna spjut. Hittills har vintern mestadels varit mild så det är många snödroppar som dykt upp. En av dem har till och med börjat visa sina vita knoppar. 

Oftast har det varit Galanthus 'John Gray' som varit först ut med sina enkla blommor hängande på en tunn, skör tråd men i år verkar Galanthus 'Jaquenetta' tagit över den rollen.

Eftersom blommorna är dubbla på den här greatorexhybriden är knopparna mycket tjockare än på 'vanliga' snödroppar. I vår trädgård firar hon 10-års jubileum så det är kanske därför hon är först ut just i år ;-))

Många växter i trädgården ser jag mest som fina väggar, tak eller marktäckning men just snödroppar tittar jag extra mycket och noga på och det har jag under de sista 3-4 åren gjort sent i februari på Gartneriet Spiren i Danmark. 

Att då få stiga in i de stora växthusen är som att förflyttas till slutet av mars. Julrosorna, snödropparna och cyklamen blommar för fullt, det doftar vår och numera efter ett flertal besök vet jag att det inte bara är jag som blir helt snurrig utan att även andra besökare blir minst lika rusiga. Visst är detta lite reklam men den är inte sponsrad utan helt min egen. 

Hoppas och önskar att jag är lika glad i snödroppar när jag går med rollator som mannen på fotot.

Efter varje gång jag varit i Skælskør har jag undrat över varför ingen, inte en enda plantskola eller trädgårdsbutik i hela vårt avlånga Sverige kan anordna en snödroppshelg med föredrag om snödroppar och försäljning av både billiga och lite dyrare udda lökar under mars månad? Ett svar har jag fått av en lokal plantskola. - Det finns inget intresse av snödroppar hos 'vanligt' folk. När jag ser tillbaka på bilderna från besöken hos Gartneriet Spiren stämmer inte det svaret. Nog är det helt vanliga trädgådsmänniskor precis som vi som kan ses på bilderna?

Kylan lär vara på väg tillbaka så igår grävde jag upp några snödroppslökar för att driva vidare inomhus. Bara helt vanliga Galanthus nivalis. De flesta lökarna var ganska små och ynkliga. Ett tecken på att de behöver delas och planteras om. Namnsorterna sköter jag betydligt bättre, delar vart tredje-fjärde år och då brukar lökarna även få lite extra långtidsverkande gödsel. De vanliga Galanthus nivalis är så många att jag drar mig för att sätta igång en omplantering även om den behövs.

Snart är det bara fyra veckor kvar tills Lena och jag kommer att få se snödroppar i massor - nu går jag här och hoppas att inget oförutsett skall inträffa.

Veckans tema i Blommig Fredag är Min Favorit och detta blir mitt bidrag. Fler hittar du här!

Trevlig helg!