Drömmar om rosa

är denna fredagens tema i Blommig Fredag.

Innan jag igår började leta trädgårdsbilder på rosablommande växter skulle jag sagt att rosa är den färg jag tycker allra sämst om och den finns inte ens med i mina drömmar.

Rosa, småflickornas favoritfärg i tyll och prinsessklänningar, romantikens och kärlekens så kallade skimrande färg men också naivitetens och lite löjets färg, en känslornas färg.

Trots att det är en färg jag inte tycker om älskar jag pionerna, särskilt dessa laxrosa 

den enkelblommande rosen 'Dainty Bess' hör till favoriterna bland de rosor vi har i trädgården.

Till favoriterna hör också den rosablommande pelargonen 'Mårbacka' 

och den här Lewisian, L. columbiana. Den blommar rikligt och klarar vintrarna ute finfint även som krukplanterad bara den får lite regnskydd.

Det verkar som om jag har drömmar både i och om rosa fast jag inte visse om det.

Trevlig helg! 

Violer, violer, violer

Har skrivit om dem flera gånger under den här våren men gör det igen.

Barfrosten i mars och april 2013 gick hårt åt många växter i trädgården. Flera, ja nästan alla luktviolerna, Viola odorata, mer eller mindre försvann men när jag i lördags gick runt för att plocka en bukett 'väldoft' fanns det blommande violer i fler färger än vad jag väntat mig.

Gissar att de där luktviolerna jag köpte från CW Groves & Son LTD 2007 frösått sig och nu dyker upp på nya platser i trädgården. Doftar gör de alla och det är den viktigaste egenskapen. Vad de heter spelar mindre roll men nog hade det varit roligt att veta om de olika namnsorterna är frökonstanta.

Buketten jag plockade fick stå i fönstret, vattnet dunstade snabbt bort även om solen bara visade sig ibland och blommorna torkade.

Trodde att violblommorna även i torkat tillstånd skulle ha kvar lite av sin starka doft, men inte. De luktar bara hö.

Något att stödja sig på,

räcken, och de får gärna vara fina...


När vi, min man och jag för några veckor sedan besökte Göteborgs Botaniska Trädgård träffade vi på smeden Martti Risku. Han höll på med att sätta upp ett räcke längs trappan till örtagården men berättade livfullt om ett annat han tillverkat. 

Vi tittade och letade lite efter det när vi gick runt men hittade det inte men i helgen när det var Hanamifest på Botan gjorde vi det. Då dök det bara upp 

och håll med om att det är fint, verkligen fint.

Vårens första

är temat i Blommig Fredag den här veckan och detta blir mitt bidrag. Fler hittar du här.
Den riktigt tidiga våren - den med snödroppar och krokus är över för den här gången. Även många av blåsipporna börjar tappa sina kronblad. 

Nu är det julrosornas, nunneörtens, 

de botaniska tulpanernas 

och de tidiga vivornas tid men också luktviolernas.

Den första nunneörten, Corydalis malkensis köpte jag vid ett  besök på Göteborgs Botaniska Trädgård för 10 år sedan och den är min favorit bland de nunneörter jag under åren samlat på mig men de andra är också fina.

Alla har de stor spridningsförmåga, de frösår sig hej vilt och dessutom korsar de sig med varandra så blomfärgerna blandas som på en palett.

Nunneörten blommar intensivt ca två veckor, sätter frö och vissnar sedan bort. Innan den visar sig igen dröjer det 10-11 månader och då när den dyker upp blommar den även på nya platser i trädgården.

Den här nästan blåblommande vivan är den jag tycker allra bäst om av de tidigblommande vivorna vi har i trädgården men jag vet inte vad den heter.

'Man hör vårknastret: hur den späda grönskan liksom lösgör sig från kvistarna.

Växandet hörs!

Naturen flörtar.'

ur En Svensk NaturDagbok av Lisa Larsson

Trelig helg!

Nu är det trädgårdsodlarens verkliga, välsignade månad.

I alla fall om man håller med om det som Karel Capek skriver i boken Ett år med min trädgård. Enligt honom gäller det att nu i april vissa trädgården och de växter man har vem som bestämmer. Är man det minsta osäker ställer man till stor skada när man trampar runt i rabatterna men visar man upp den brutala säkerhet som erhållits under alla de år man hållit på med att påta i jorden kan man i princip kliva var sjutton som helst utan att skada eller trampa sönder någon ömtålig växt. Detta håller jag inte alls med om för nog har jag både pillat och trampat sönder växter fast jag hållit på med trädgård i snart trettio år.

Nu har enligt Karel Capek också den tiden kommit då man inte ser 'något annat av trädgårdsodlaren än hans/hennes bak, allt annat, såsom huvud, armar och ben, befinner sig helt enkelt under honom.

Så har det varit här de senaste två varma och soliga dagarna men under seneftermiddagen idag, när jag ställt undan julochpåskgranen och istället flyttat fram luktviolerna från England 

till det lilla bordet vid mysplatsen 

satte jag mig i vilstolen. 

Viola odorata 'Jean Arnot' 

Viola odorata 'Amiral Avellan'

Det fanns bara tre-fyra utslagna violblommor i krukorna på bordet med de fick nog extrakraft av solen för så som de doftade.

'Dofter är märkliga - en pust och minnen som man inte visste att man hade kommer fram.' Karin Berglund Det var en gång en trädgård.