Det är inte bara trädgård och växter

som jag tycker om. Men innan jag skriver mer om de andra intressena måste jag ju bara berätta att julrosen, Helleborus niger, från Bertil Larsson i Dals Rostock och Ester Andersson i Skene har ett par knoppar, små visserligen men ändå knoppar, så någon flytt av den julrosen blir det inte i år, men väl nästa.

Trädgården här har snart gått i vila även om grenastern Symphyotrichum lateriflorum ’Lady in Black’ fortfarande blommar. 

Så här länge har den aldrig tidigare gjort det under de säkert mer än 10 år som den funnits här hos oss. En växt som är sen i starten på våren och ganska omtyckt av sniglarna när den väl dyker upp. Men under sensommaren blir de mörka grenarna en fröjd för ögat, tycker jag och i början av oktober brukar de första blommorna slå ut. Kommer frosten tidigt blir inte blomningen särskilt långvarigt, men så har det inte varit i år. Blommorna är väldigt små men många, många.

Krukor med frostkänsliga växter fick flytta in den 19 november när Yr lovade att temperaturen kommande natt skulle närma sig +-0. Så här länge på hösten har aldrig tidigare mina agapanthus, fuchsior eller pelargoner fått stått ute.
Är bortsett från det där med trädgård också väldigt förtjust i prylar, inte minst textilier. 

Har på senare år upptäckt Greta Digman, eller Greta P:son Digman och saker från Svenskt Tenn så som Jönssons katt och ytterkrukan, 

den gröna, Hortuskrukan så det var extra roligt att i Hemträdgården nr 3 få läsa om Estrid Ericson, Svensk Tenns grundare, och hennes fina sommarhusträdgård Tolvekarna. 

Här finns mer om hennes trädgård https://www.tyresoradion.se/3176 

 

Blev nästan överväldigad över att få läsa om någon som haft och fortfarande har en så stor betydelse för både inredning och prylar i en trädgårdstidning. Det där seendet hon, Estrid Ericson, hade fanns  ju med hela vägen, i alla fall med lite hjälp, från minsta pryl till en hel trädgård.
Har också med stor glädje sett de senaste trädgårdsavsnitten av Go Kväll med Gunnel Carlson och gäster. Har njutit av att få följa med till trädgårdar som t.ex Bauers, Lagerlöfs, 

Larssons och Cedergrens. Alla hade de där trädgårdsägarna verkligen många strängar på sina lyror.

Länkar till TrädgårdsFäging 

och önskar alla en rolig fortsättning på november trots Covid19.

Strålande sol och många plusgrader

 

har vi haft idag 

den 6 november efter några dagar med både kraftig blåst och mycket regn. 

Gräsmattorna, de där två små vi har, var helt fulla med nedfallna löv så idag gick jag en runda med räffsan för att få täckmaterial till timjanmuren, fjällsippan och grönsakslandet.

Blåsipporna skall få sitt täcke de också för fortfarande finns en hel del löv kvar på både buskar och träd.

Solen livade upp och fick novemberträdgården att påminna om våren 

när jag såg att bergenian Bergenia 'Tubby Andrew's' blommade och att en av snödropparna i trädgården, Galanthus 'Reverend Hailstone' 

hade långa gröna skott. Den är känd för att vara tidigblommande så det är nog inte så konstigt, bara överraskande att se så här i början av november.

Men att se den där grodan, som efter 21 år i trädgården fortfarande bara ligger på rygg på en och samma sten, 

nu omgiven av starkfärgade röda löv 

och höstkrokus, fick mig snabbt på andra tankar.

Nog har vi höst alltid, en varm sådan, och jag njuter. I alla fall de dagar då det varken blåser eller regnar.

Länkar till TrädgårdsFägring och önskar

Trevlig helg!

Hos Karl Fredrik på Eklaholm.

Inte kunde vi låta bli att titta förbi hans och hans sambos plant och trädgårdsbutik i fredags när vi ändå var på Österlen och det var på många sätt en stor upplevelse. Inte minst olivträdet 

och kastanjestaketen som jag önskar jag hade haft plats för.

Nu mest bara bilder utan text.

Vi var fyra som var där och alla såg och upplevde vi helt olika saker, lite spännande.

Länkar till TrädgårdsFägring.

Fortsatt fin september. Här skiner solen och vi har det återigen härligt varmt.

Trots att det ibland känns lite tråkigt

för oss 70 plussare i dessa virustider går tiden ändå väldigt fort. 

Aklejorna har nu så gott som blommat över 

men det är inte särskilt längesedan som de bara stod där med sina vackra blad.

I morgon, om det inte regnar för mycket, skall jag klippa bort fröställningarna från både aklejor och brunnävor för båda tror sig om att med frön kunna fylla hela vår lilla trädgård med nya plantor. De numera gröna alliumbollarna som jag trodde skulle få stå kvar ytterligare någon vecka för att ge stadga i rabatten åt både lite högre nävor, liljor och slöjsilja som nu börjat blomma hamnar då också på komposten för nog känns det som om de gjort sitt för den här säsongen. Blommar och doftar just nu gör nästan alla de rosor, inte så många, som vi har i trädgården.

 De vackra bladen jag fotograferade i maj är numera ett minne blott.

Den här försommaren räckte det med att lämna trädgården ett par tre dagar för att ge sniglarna fritt spelrum och få favorithostornas blad att se ut som såll.

Länkar till TrädgårdsFägring och där hittar du många fler trädgårdsbloggar.

På söndag mellan kl 14.00-17.00 har vi öppen trädgård för medlemmar i Trädgårdsamatörerna.
Välkomna!

Detaljerna som gjorde helheten

är veckans tema i TrädgårdsFägring och detta är mitt bidrag.

Att ha blicken, seendet och det där som gör att man kan se i stort, se bortom det som är trendigt när det gäller trädgård och inredning och både kan se tillbaka och in i framtiden är, tycker jag, grunden för det mesta när det gäller både hem, odlande, trädgård och själva livet. Att inte ha den där kortsiktiga blicken som enbart ser vad alla andra vill att man just nu skall se, inte minst butiker och s.k trendsättare, är få förunnat. Direkt när jag läste veckans tema kände jag för att lyfta fram några personer som jag tycker gjort stort både avtryck och intryck när det gäller detaljer och helheter under 19 och 2000-talet.

Emma Lundberg, 

hon hämtade inspiration från sin barndoms skånska trädgårdar och från den engelska Arts and Crafts-rörelsens trädgårdskonst. I sin trädgård förenade hon konstnärens form med trädgårdsmästarens hantverk. Carl Lundberg, hennes man, reste mycket i tjänsten som säljare av NK:s möbler så hon var (blev) den som tillsammans med barnen satte sin prägel på trädgården. Hon var en kvinna som under 1900-talets början hämtade många idéer från bl.a Ellen Key och William Morris.
Hittade denna sida på nätet och jag kan inte låta bli att visa den. http://www.tradgardsvagen.nu/2017/03/10/blommig-fredag-tradgardsminne/

Estrid Ericson, 'för henne som Svenskt Tenns grundare handlade det goda livet inte bara om lyx och exklusivitet, utan lika mycket om eftertänksamhet och utsökthet. Oförskräckt blandade hon högt med lågt och gammalt med nytt.' lånat från https://www.svenskttenn.se/sv/magasin/estrid-ericson-stilsakra-start/

Visst, Firma Svenskt Tenn står för dyr exklusivitet, men seendet och den där blicken in i framtiden finns där oavsett priserna eller är det så att den där blicken finns där på grund av just dem?

Det finns i alla fall inga likhetstecken mellan dyrbart och utsökt. Det där vackra hittar vi gratis i naturen nästan varje dag och ibland på loppis, om vi har tur.

Göteborgs Botaniska Trädgård  https://www.botaniska.se/besok-oss/program/lokar--knolar/

Göteborgs  Botaniska Trädgård har under många år specialiserat sig på att odla lök- och knölväxter som samlats in från alla världsdelar. Idag finns där en mycket stor och värdefull samling som ständigt växer tack vare fröbyten och nya insamlingsresor.

Under våren kan du se delar av den här samlingen i Lökträdgården och Klippträdgården. Annars befinner sig stora delar av den bakom kulisserna.

Göteborgs Botaniska Trädgård bjuder året runt på vackra både detaljer och helheter.

Hannu Sarenström, 

en man som utan större trädgårdskunskap från början, skaffade sig den och lyckades förföra många av oss trädgårdsnördar med både mat och trädgårdsinredning. Är så glad att jag för några år sedan tillsammans med goda vänner besökte Kinnekulle och lagade mat 

och inte minst i böckerna

Sommarkalas

och Vårkänning. 

Hildasholm, är läkaren och författaren Axel Munthes bröllopsgåva till sin fru Hilda Pennington Mellor. 

Huset byggdes 1910 i Leksand och där finns fortfarande inredningen från familjens liv i huset bevarad. Alla rum i trädgården är symmetriska i sin grundform, men sinsemellan mycket olika och inom sina ramar ganska fritt planterade. 

Man hittar inga exklusiva växter utan samma anspråkslösa och vardagliga blommor som vid andra hus i trakten:  så som höstrudbeckia, luktpion, riddarsporre, fingerborgsblomma, daglilja och kirskål i massor. 

Föll extra mycket för hur trädgårdsmästarna på Hildasholm införlivat kirskålen i trädgården istället för att försöka rensa bort den.

Karin Larsson, Karins kreativa förmåga och personliga stilkänsla är också en mycket viktig del i Carl Larssons konstnärskap. 

Den djärva inredningen, de moderna textilierna, de rustika möblerna – som hon själv ofta designade. Man kan säga att hennes och Carls konstnärskap levde i stark symbios – hon skapade hemmet som han avbildade. Tillsammans skapade de motiven och stilen som har kommit att prägla bilden av Sverige under 1900-talet och som älskats och fortfarande älskas världen över.

Lisbet och Gocken Jobs var systrar och konstnärer med keramik och textil som verksamhetsområde. Deras sätt att teckna blommor är mycket likartat och det kan vara svårt att skilja deras arbeten från varandra. 

Inspirationen till systrarnas yrkesval kom bland annat från modern Elisabet Wisén-Jobs, som broderade blommor med silke och ull direkt på linne. 

Lisbet och Gocken utbildade sig till keramiker på Tekniska skolan i Stockholm och kom sedan att följas åt under hela sin konstnärliga gärning. De arbetade sida vid sida i samma ateljé som två självständiga konstnärer. Deras verk ligger ibland varandra så nära formmässigt att de kan vara svåra att skiljas åt också för ett tränat öga.

Signe Persson Melin och Ulla Molin arbetade under många år tillsammans och hade en långvarig vänskap som sträckte sig över nära fem decennier, fram tills dess att Ulla avled 1997, 87 år gammal. En vänskap man kan se spår av både i Ulla Molins bok Leva med Trädgård och Signe Persson Melins vackra krukor i keramik och återvunnen sandgjuten aluminium för Byarums Bruk. Gråsippa har blivit en riktig klassiker. 

Signe Persson Melin berättar : – Vi lärde känna varandra när Ulla bodde i Stockholm och var chefredaktör för tidskriften Hem i Sverige. Någon gång i mitten av 1950-talet skickade hon en journalist till Malmö för att intervjua mig och skriva en artikel till tidskriften. När hon läste artikeln blev hon nyfiken på mitt arbete och åkte ned för att träffa mig och få lära sig mer om min formgivning. Se bild ovan, till höger.

Ulla Molin vars trädgård i Höganäs blev byggnadsminnesförklarad 2010 (en av totalt tre privata trädgårdar i Sverige). 

"Att sudda ut gränserna mellan ute och inne, marktäckande växter, rumsskapande i trädgården, formklippta växter samt funktion och estetik var ledande i hennes filosofi"  var några av motiv för byggnadsminnesförklaringen. 

Ulla Molins trädgård har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till: att den berättar om det sena 1900-talets trädgårdar och om Ulla Molin, som en stilbildare inom svensk trädgårdskonst. Den välbevarade karaktären där den ursprungliga utformningen med en trädgård indelad i olika rum och det genomtänkta växtmaterialet har behållits och att den speglar ett intresse-och verksamhetsområde där yrkeskvinnor kom att ta en ny roll vid mitten av 1900-talet.

Tage Andersens Gunillaberg 

är som att kliva in i en ny värld. Ur den täta småländska skogen uppenbarar sig öppna fält med både får, kvigor och tjurar. Fält som ramas in av vackra, ibland flätade gärdesgårdar, ståtliga rödmålade karolinerhus 

och blomsterinstallationer i alla tänkbara färger och former. 

Överallt i den stora naturträdgården finns inkastade skulpturer och utemöbler, vissa jättelika och andra små och välsnidade. Det är just kombinationen av gammalt, nött och ibland nytt som utgör charmen med Gunillaberg, tycker jag.

En del av information har jag kopierat från nätet men personvalen är helt mina egna.

http://gladjekallan.blogspot.com/2012/02/resonansaktenskap-har-en-viss-likhet.html

Har nu insett att jag glömt bort många av de stora, inte minst Karin Berglund, en av mina stora, stora favoriter. Här kommer så här i efterhand några bilder från böcker hon skrivit. 

Fortsatt trevlig helg!