Tryckta blommor

och så några vävda..

Jag tycker om textilier, gärna handvävda eller tryckta med blom 

eller grönsaksmotiv och extra roligt är det om jag vet namnen på de som designat dem. 

Dessa två linnetabletter från Almedahls är senaste loppisfynden men vem formgivaren är framgår inte. Hör gärna av dig om Du vet.

Nu kommer det lite åsikter och de är bara mina.

Vad är egentligen 'skräp' och är det billigt att köpa 'skräp'? 

Vi översvämmas av billiga och dåliga varor som lätt går sönder, tär på jordens resurser och snabbt hamnar på soptippen?

Hur skall vi återigen hitta tillbaka till det för livet långsiktigt hållbara när det gäller kvalitet och utseende på de saker vi vill ha omkring oss när industri och klimat inte alls går hand i hand och har vi förmågan att njuta fullt ut av en och samma duk, möbel eller pryl livet ut?

Arne Jacobsens, Systrarna Jobs och Josef Franks tyger har vi inte tröttnat på fast det är ca 80-90 år sedan de ritades och Carl Malmstens, Yngve Ekströms och  Arne Norells möbler är fortfarande populära, kanske är det svar nog? Men visst det är inga lågprisvaror.

Nu är jag tillbaka till rubriken, Tryckta blommor, och en mönsterdesign av kunniga, framförallt kvinnor, som bjöd på både estetik och kvalitativ hållbarhet. Det är inget vi kan importera till en ringa penning från lågprisländerna. Vill vi ha klimatsmarta varor så är de inte gratis! Vi måste vara beredda att betala det verkliga priset, köpa färre saker eller kanske enbart besöka andrahandsmarknaden. Jag tycker om loppisar och letar, när jag besöker någon, bl.a efter textilier men söker man något särskilt får man leta länge, länge och kanske ändå inte hitta det man verkligen vill ha.

Då och då hittar jag fina damastvävnader eller dukar med trycka

trädgårdsmotiv. 

Den där nordiska formgivningen, både när det gäller tryckt och vävt, kostar oftast inte mer än en trisslott. Kan det bero på att det är kvinnor som stått och oftast fortfarande står för designen?  När jag faller och inte kan låta bli att köpa beror det numera så gott som alltid på motivet för behovet är inte längre särskilt stort. Kanske inte miljömässigt hållbart att handla och lägga på hög men jag försvarar mig med att det är återbruk och trisslotter köper jag ju så gott som aldrig.

Länkar så småningom till TrädgårdsFägring för det är ju blommor på bilderna :-).

Trevlig Helg!

http://www.dahlakra.se/handla/dokumentation-systrarna-svensson/

https://designpodden.podbean.com/e/i-g-jobs/

https://designpodden.podbean.com/e/maija-isola/

https://designpodden.podbean.com/e/nordlings-antik/

https://www.youtube.com/watch?v=BLnjVEZtm5A

Veckans tema i TrädgårdsFägrig

är spaljéer, pergolor och klätterstöd.

Så här ser det ut hos oss idag.

Nog kan det kallas klätterstöd, eller hur?

Här kommer nu bara några bilder på spaljéer och pergolor som jag fastnat extra mycket för under åren som gått. Lite egentillverkat som slagit väl ut = sådant som jag ännu inte tröttnat på och tips från andra trädgårdar jag besökt.

Det stöd jag tycker allra bäst om är det vi såg förra våren när vi besökte Great Dixter. 

Har lämnat in en beställning till min lokale snickare men ännu inte fått någon bekräftelse, tyvärr.

Ett annat, både skärmvägg och stöd för honungsrosen är det vi tillverkat själva. 

Armeringsmattor som svetsats fast mot vinkeljärn som är fastgjutna i marken. På dessa armeringsmattor har jag najat fast stammarna på de enebuskar vi röjt. Ännu har ingen av dem ruttnat bort fast det snart gått 10 år. Man tager vad man haver och ibland blir det bra.

Den vackra ställningen täckt med passionblommor som vi såg på Gunillaberg, visst är det ett klätterstöd 

och det är alla de där andra fina stöden eller pergolorna som jag numera bara minns när jag ser bilderna.

Vi har en liten trädgård och där finns inte mycket plats för vare sig spaljéer eller pergolor men att det är så glömmer jag lätt bort.

Ha det gott och trevligt slut på februari!

Adventstider

Tycker om när gammalt och nytt möts. Det kan t.ex vara som nu i adventstider när nya fräscha blomlökar, gärna hyacinter för jag är inte allergisk, hamnar i ålderstigna burkar eller skålar. Extra roligt om det är i något jag ärvt och som får mig att minnas en gammal släkting men det är inget måste. Det går lika bra med fått, köpt eller loppisfyndat. Huvudsaken är att jag njuter av det jag omger mig med. "Man måste ha fina saker omkring sig för att kunna tänka vackra tankar". Ett citat jag för många år sedan fastnade för när jag läste en intervju med en konstnär från trakten.

Nu har de där lökarna jag köpte för en dryg vecka sedan intagit sina platser. 
Några har hamnat i gamla munblåsta glasburkar på köksbordet 

tillsammans med rödmålade träljusstakar från 1900-talets början och andra i skålar av tenn, även de lite till åren komna, på rumsbordet.

Tenn har jag länge tyckt om trots att det mer eller mindre varit helt ute att omge sig med föremål av det materialet om inte sakerna varit från 16-1700-talet eller Firma Svenskt Tenn. 

Länge, länge, har man kunnat hitta fina Art Deco föremål, från 1920-30-talet i form av kandelabrar, skålar eller vaser, för en ringa penning.

Detsamma gäller de två små vitklädda tärnorna från Bohusslöjd, oansenliga men väldigt söta, tycker jag. Numera besöker jag sällan butiker med nya saker men tittar både ofta och gärna in på loppisar. Önskar ibland att jag återigen skulle få möjlighet att besöka den sedan länge nedlagda Bohusslöjd på Avenyn i Göteborg. Visst räckte sällan plånboken till på den tiden butiken fanns och man tittade in där men vilken kvalitet på sortimentet och så mycket fint. Egentligen är ordet fint inte tillräckligt starkt för att beskriva allt det vackra, välgjorda eller den högtidliga känslan som infann sig när man steg in genom dörren.

Just den där känslan har jag under senare år bara upplevt en enda gång i en butik och det var för ett par år sedan när jag tillsammans med goda vänner besökte Svenskt Tenn på Strandvägen i Stockholm. Vi köpte inget men fikade, tittade och njöt.

Ibland, inte så ofta nu för tiden, händer det att jag hittar, återvinner, återanvänder, ger nytt liv åt saker som lite tar andan ur mig. Saker om sällan finns i vanliga butiker och det är nog därför jag tycker så mycket om både auktioner och loppisar.

Hyacinterna har börjat slå ut så nu är det dags att njuta av både blommor, doft och planteringskärl.

Länkar detta inlägg till TrädgårdsFägring och fler bidrag på temat adventstider hittar du här.

Ha en fin och njutbar 1:a advent!

November är här.

Hela hösten har vi, läs jag, tänkt lägga på ett par lass hästgödsel i rabatterna. Både för att förbättra lerjorden och ge växterna, särskilt de som växer under träd, extra näring. Dit har 'vi' inte kommit ännu men november månad har nästan bara börjat och milt väder skall vi ha ett bra tag till enligt Yr.

Karel Capek har i sin bok Ett år med min trädgård beskrivit hur han upplever detta med att i november förbättra och gödsla jorden.

"Ett lass gödsel är som skönast, när man kommer körande med det en frostklar dag, då det ångar som ett offerbål. Röken stiger mot himmelen, och Han däruppe, som allt förstår, andas in den och säger; Aah det var en fin gödsel!

- Här vore för övrigt ett gynnsamt tillfälle att tala om livets hemlighetsfulla kretsgång; hästen äter sig mätt på havre och sänder den vidare till nejlikor och rosor, som nästa år prisar sin skapare för den med en doft så ljuvlig, att den inte kan beskrivas. Nå, denna ljuvliga doft når trädgårdsodlaren redan i den ångande, halmbemängda gödselhögen. Han andas in med välbehag och sprider omsorgsfullt gudagåvan över trädgården."

"Varför rynkar ni på näsan, mina vänner? Luktar jag inte gott nog åt er?"

Bilden har hunnit bli fem år och mycket har hänt sedan dess men nästa vecka finns förhoppningsvis möjlighet att ta en ny om lusten till att hämta den där gödseln infinner sig och vem vet, kanske blir det en sådan där frostklar dag.

I onsdags, den 7 november, när jag tog dessa foton, lyckades inte solen bryta igenom dimmolnen men vi hade trots det en fin och varma dag. En dag då jag fick plockat undan nästan allt trädgårdspynt, satt de sista krukorna som behöver vinterförvaring i regnskugga under köksfönstret och genom kameralinsen upplevt att det fortfarande finns riktigt mycket både färg och liv i trädgården.

Här kommer många bilder för det är svårt att välja.

Den läckert nästan vinröda kärleksörten har börjat vissna lite.

Rhododendron 'Teddy Bear' och sockblomman Epimedium x cantabrigiense, en korsning mellan E.alpinum och E.pubigerum som upptäcktes 1950 i Cambridge, England. Har haft den sedan 2005 och på senare år har den börjat ta för sig.

Vaxklockan, Kirengeshoma palmata, är nu helsvart men ändå riktigt fin om man tittar noga.

Grenaster, Symphyotrichum lateriflorum 'Lady in Black' blommar fortfarande.

Salix boydii, med sina nästan guldfärgade blad.

Alltid sist av rosorna med att blomma är 'Schneewittchen' eller 'Iceberg' som den också heter.

Glasbärsbusken, Callicarpa bodinieri var. giraldii ‘Profusion’, har lidit av sommarens torka men lite lila bär finns fortfarande att hitta.

Skimmia x confusa 'Kew Green' tillsammans med gräset från Lilian och Gösta som jag tror heter Molinia caerulea 'Variegata'.

Ekianthus campanulatus som nu äntligen insett att den både kan och vill växa hos oss.

Brunnera 'Sea Heart' som efter ett flertal flyttningar tagit fart med växandet och nu verkar trivas men jag tycker det är svårt att få den att passa in bland övriga växter. Kanske får den uppleva ytterligare en flytt när våren kommer.

Athyrium filix-femina 'Dre's Dagger' är riktigt fin även om den ändrat färg.

Alchemilla mollis, jättedaggkåpa, med årets sista blomstängel. Inget ogräs tycker jag.

Doftolvonet, Viburnum carlesii 'Aurora' har precis, som tidigare milda höstar, börjat blomma.

November, en lugn månad jag tycker om och jag håller med Karel Capek: - Vi växer endast ur en tid och in i nästa och vi måste ha tålamod med livet, ty det är evigt.

Veckans tema i TrädgårdsFägring är 'Vackert i november' och där  hittar du fler bidrag.

Trevlig helg!

Just nu - Varma och soliga brittsommardagar.

Vi har i år verkligen haft en fantastisk sommar, med lite regn och mycket sol, bad och uteliv. Visst hände det ofta att jag önskade det skulle kommit en skur men trots torkan har jag njutit och inte har det känts för varmt. 

Vi har också haft en helt underbar höst med soliga dagar och varma nätter. Ibland med dagstemperaturer nu i oktober på + 22°, en 'brittsommar', 'Indian Summer' jag inte riktigt kommer ihåg att jag upplevt tidigare. Lite skrämmande är det, inte bara underbart.

Det var ofta kortärmat som gällde under veckan som gått både i skogen på svamprundorna och när vi röjt i förrådet, plockade bort och undan en del av det där gamla pyntet vi, framförallt jag, ledsnat på att både förvara och visa upp i trädgården.

Nu har de där tre stora terrakottakrukorna jag är extra rädd om och de flesta av trädgårdsmöblerna hamnat i det relativt välstädade förrådet tillsammans med zinkspänner, vattenkannor och växtstöd.

För att inte avsluta sommaren alltför snabbt får ett par trädgårdsstolar stå kvar ute under vardagsrumsfönstret. Kanske fortsätter solen titta fram och då kan vi sitta där, ta en fika och läsa dagens post, om det kommer någon.

För mig känns det väldigt vemodigt att det mesta av det roliga trädgårdslivet är över för den här säsongen och att det nu bara står där i krukkön tillsammans med Agapanthus africanus under köksfönstret för att så fort som den riktiga frosten kommer få flytta in i källarens mörker.

Geranium 'Rosanne'

Visserligen är det ännu inte vinter och fortfarande blommar den blå klätterstormhatten, nävan 'Roseanne' 

och grenastern Aster lateriflorus 'Lady in Black'. Den sistnämnda har egentligen bara precis börjat slå ut så för att den riktigt skall komma till sin rätt behöver vi en mild fortsättning av oktober.

Visst vet jag att hösten inte bara är ett avslut utan också en början på nästa odlingssäsong och att det är hög tid att både plantera prydnadslökar och vitlök.

Men var skall vi nu kunna plantera dem? frågade jag mig igår när vi var på landet.

Nästan hela grönsakslandet har invaderats av ett ogräs jag kallar våtarv men min man för vassar. Den har under hösten växt till sig, blivit väldigt frodig och haft, på grund av vår försumlighet, möjlighet att fröså sig rikligt, så nästa vår och sommar är det kanske dags för oss att prova täckodling för att slippa ifrån mycket av rensningen.

Under veckan som gått har vi därför inte bara röjt hemma i förrådet utan också hunnit grovrensa i det där helt igenväxta grönsakslandet och där mellan all hög och välväxt våtarv hittat grönsaker att skörda. Sallad, svartrötter och kålrabbi dök upp allteftersom vi rensade men grönkålen och palmkålen syntes på långt håll. De reste sig högt över den gröna mattan och trots allt detta ogräs

var där vackert med ringblommor, kål 

och sparris i guldfärg.

Just nu, är ju nu, men det är inte alltid jag är där. I tankarna rensar jag ibland fortfarande för det återstår en del innan vi i höst kan plantera den där vitlöken.

Mer om temat 'Just nu' hittar du här på Trädgårdsfägring.

Trevlig helg!

Stationshuset i Dalmally

erbjöd både tågtransporter och annat spännande, trädgårdsrelaterat. Inte minst de stora tovade fingerborgsblommorna men också en del okonventionell odling.

Här kommer nu bara lite lustfyllda och roliga bilder om det där med trädgårdsintresse. Man tager vad man haver...

Sist men inte minst...

Tycker väldigt mycket om att fiska makrill. Gillar minen på min man - kanske är just den det allra bästa sommarminnet 2018? ;-))

Länkar till TrädgårdsFägring och gissningsvis fler sommarminnen.

Trevlig helg!