torsdag 28 maj 2020

Eländes elände


eller stor glädje. Ja det där med trädgård är verkligen en omväxlande hobby.



Här har ganska många växter dött under vårvintern, växter som trodde det var vår redan i februari och sköt skott som sedan frös bort under kalla mars. Framför allt är det hortensior, olika Hydrangea serrata, som gett upp och Clematis montana 'Alba'. En klematis jag väldigt gärna skulle vilja ha klängande i det gamla snart döda päronträdet.


Just nu i slutet av maj, efter det sista regnet, har sniglarna invaderat rabatterna. De har sina favoritväxter så som Campanula 'Sarastro', alla trädgårdsirisar t.ex Iris 'Maui Moonlight', Symphyotrichum lateriflorum ‘Lady in Black’ och malörten Artemisia lactiflora. Den sistnämnda trodde jag var helt död ända till jag en kväll fick se alla sniglarna som hopats runt platsen för plantan. Minsta lilla tillväxt åts upp direkt.


Tränar på att inte fastna i det tråkiga för hela tiden finns det ju också något vackert att glädja sig åt.

 

Akebia trifoliata blommar fortfarande för fullt. En del knoppar frös bort men det har i alla fall inte påverkat doften, inte minst en vindstilla kväll då den nästan fyller hela vår lilla trädgård men om det blåser gäller det att sitta eller stå i vindriktningen för att känna den.


Så många pionknoppar plantorna både här hemma och på landet bjuder på i år har de aldrig gjort tidigare och det tackar jag förra årets gödselvattning för. 

Paeonia mlokosewitschii har tidigare bara haft 7 knoppar som mest och i år är det dubbelt så många.





Humleblomster hör till mina favoriter både i trädgården och den vilda naturen. På köksbordet står en 'vild' bukett och i trädgården blommar hybriderna som aldrig förr,


Geum 'Bell Bank',



Geum 'Mrs W. Moore', tror jag och


Geum rivale ”Nathalie” med variegerade blad från Berit som jag tyvärr inte har någon bra bild på.



Men blommar gör också snödroppsträdet, Halesia monticola 'Arnold Pink'



och pärlbusken Exochorda macrantha 'The Bride'.




Favorittulpanen, Tulipa sprengeri, som Bente för åtta år sedan köpte in 4 lökar av åt mig, har i år sex blommor. 5 i ursprungsplanteringen och en utanför köksfönstret. Där har jag aldrig planterat någon lök så det måste vara en frösådd. Gissar att det tar 7 år från frö till blomma. Nu har jag massor av frösådder och jag hoppas verkligen få vara med så att jag i alla fall kan få se några av dem i blom.

 

Idag damp Hemträdgården ner i brevlådan och jag har bläddrat och läst lite och fastnade för en artikel om Estrid Ericsons trädgård Tolvekarna. En informativ och spännande läsning. Extra roligt att Emma Lundberg och Estrid Ericson blev vänner trots åldersskillnaden och att deras tankar om trädgård och heminredning gick hand i hand.


Emma Lundberg: 'Men minns att en trädgård aldrig blir färdig, den är ett levande väsen, som förändrar sig ständigt och som alltid kräver den vård.'


Estrid Ericson: 'Våra hem är aldrig fullt färdiga: under hela vår levnad bygger vi vidare på dem.'

Visst är det så, trots ålder, det finns alltid något spännande, gammalt eller nytt, att fastna för.

 

Ha det gott och trevlig helg!


4 kommentarer:

  1. Ja det är verkligen upp och ner när det gäller trädgård. Men jag tycker om din inställning, att fokusera på det som är bra ... och riktigt bra dessutom. För vilka underbara bilder du bjuder på! Grattis till att pionerna verkar bli rikblommande och i synnerhet då svavelpionen. Min har glatt mig med sina ljuvt gula blommor den senaste veckan. Men många av knopparna, som börjat öppna sig när en frostnatt slog till för ett tag sedan, fick blommor som var bruna i kanterna. Men många hade klarat sig också.
    Sniglarna har inte kommit hit än. Men istället har vi både kaniner och rådjur som letar delikatesser.

    Önskar dig en fin helg!
    Anita

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anita! På något lustigt sätt lyckas 'odjuren' hitta växter man är extra förtjust i eller är det kanske tvärtom, vi hittar växter som de tycker mycket om.
      Trevlig helg!
      Birgitta

      Radera
  2. Det er godt, at der altid er noget at glædes over i en have. Men jeg kan sagtens forstå, at man kan blive træt af sneglene, hvis man har mange af dem. Jeg har aldrig hørt om Tolvekarna, så jeg måtte google, og det kom der spændende læsning ud af.

    Hilsen Elna

    SvaraRadera
  3. Mmm sniglarna är bedrövliga i år... PUNKT Men det finns mycket vackert ändå att glädjas åt. Tolvekarna var nytt för mig också och det ska jag läsa mer om en kväll.

    Jag har ett hörne i en rabatt nära kallbänken och där jag har i flera år hällt ut frösådder när de inte tagit sig. Där kom den vackrast möjliga Pion, obovata, upp. Nu har det dykt upp något som måste vara en lökväxt och hade jag inte sett bladen hade jag tänkt Tulipa sprengeri. Nu väntar jag på att knoppen ska öppnas så jag kan bli klok på vad det är. Jag är helt idélös...

    Ha en fortsatt fin Pingst! Carina

    SvaraRadera