fredag 3 april 2020

Ur oreda kommer ordning.


Mycket skall få plats i det lilla växthuset. 



Under mars-april är där en salig röra av gamla slitna men älskade möbler, krukor, 




prylar jag inte vill vara utan och diverse frösådder i olika byttor. Ostrukturerat,jag vet! Men fröerna och potatisen gror.




Slipper vi bara nattfrosten skall det mesta i växtväg som står där få flytta ut och det lilla glashuset tvättas innan pelargonerna får flytta in.


När jag kommit så långt är ordningen återställd hoppas jag, nu i dessa virustider.

Här håller vi oss mest hemma men i veckan tog jag en tur till biblioteket. Att ha något att läsa känns ibland viktigare än att ha mat i kylskåpet. Har funderat på att börja prenumerera på ljudböcker via nätet men inte kommit till skott, kanske är det dags nu.



Bland böckerna jag fick med mig hem var Den hemliga trädgården av Ronny Ambjörnsson. Boken kom ut redan 2015 men för mig är den helt ny. Har bara hunnit bläddra i den så de hundöron och understrykningar ni ev ser har inte jag gjort. 



Ett av kapitlen handlar om Frances Hodgson Burnetts barnbok The Secret Garden som kom ut 1911. 



När jag såg det tänkte jag direkt på min trädgårdsvän Anja i Gunnilse. Hoppas hon läser detta och har möjlighet att få tag på boken. Av vad jag hunnit se är den verkligen läsvärd.

Eftersom någon hade markerat och strukit under i texten fastnade min blick på sådana ställen när jag i går kväll snabbt bläddrade igenom den. På sidan 57 hittade jag ett tänkvärt stycke med tanke på veckans tema 'Ur oreda kommer ordning' i TrädgårdsFägring.

"En fråga som hela tiden återkommer inom trädgårdsskötseln är hur man bäst balanserar ordning och anarki. Ta till exempel ett äppelträd. Å ena sidan gäller det att slå vakt om det spontana växandet, tillkomsten av nya grenar som ser ut att kunna bära frukt. Å andra sidan kan det tvärtom gälla att förhindra växandet, klippa bort alla vattenskott som på sikt skulle förvandla trädet till en rishög och ta död på så väl blommor som frukt. Men det är inte alltid lätt att dra denna gräns. Vad är egentligen oordning? Är det inte en ordning som inte passar in i den ordning vi själva definierat? Trädgården kanske skulle må bra av att vi inte ständigt grep in och 'ställde till rätta'. Kanske skulle också vi själva må bättre?"
Lite tänkvärt eller hur, men var går gränsen?

Trevlig helg!

6 kommentarer:

  1. Hei! Den boken hadde min datter når hun var liten. Ja, det blir alltid så trangt i drivhuset når det blir vår. Det er jo alltid så mye vi bil ha plass til der :)
    God helg!

    SvaraRadera
  2. Hej Birgitta!

    Ja den där gränsen är bra osynlig många gånger... Citatet är klockrent och jag fick mig en tankeställare IRL när jag var i Tokyo och såg deras fantastiska träd. Men jag såg också hur de formades med störar, brädor och annat. TOTAL KONTROLL på allt hela tiden. Och när jag hade sett det kunde jag inte njuta på samma sätt av slutresultatet jag sen såg på andra ställen. Idag är jag kluven till slutresultatet... JAg gillar inte själv att bli kontrollerad... :)

    Tack, luktärtorna kommer få stå kvar i sina toarullar :)

    Ha det gott! Carina

    SvaraRadera
  3. Hei.
    Vi skal starte i drivhuset i uken som kommer, så da blir det nok fort fullt og litt uoversiktlig. Skal bli godt med litt mildere vær framover:-)
    Ha en fin helg/Eirin

    SvaraRadera
  4. Hej Birgitta!
    Mitt växthus brukar bli en samlingsplats för saker som får övervintra där inne. Känns så skönt när det blir varmare och jag får rensa ut, tvätta och städa, och flytta in mina tomatplantor. Men nu är det precis lagom för att hålla på med frösådderna. Varmt och skönt. Vinden har mojnat, det blir en fin dag.
    Ha en trevlig helg /Marika

    SvaraRadera
  5. Svår gräns, men jag känner den så tydligt i hela kroppen när den är överskriden åt det mer nitiska hållet. Jag tappar trivseln och det kryper i hela kroppen. Att ansa så det ser naturligt ut och befrämjar växten är verkligen svårt.
    Här har just växthuset genomgott förvandlingen från kaos till ordning och reda i helgen, men det blir en ömsning till innan sommaren är här.
    Ha det så gott
    /Anette

    SvaraRadera
  6. Eftersom jag är s.k. "bonsaist" sen länge tillbaka så gillar jag naturligtvis ordning och reda även i trädgården. Men...även om jag gillar beskurna och formade träd så gillar jag såna som är riktigt "vildvuxna" som kontrast.Lite allmän grundordning med mycket inslag av anarki är det bästa, tycker jag!
    Sen har man väl blivit lite luttrad av alla ägarna till dom trädgårdar man besökt där det nästan är helt igenväxt och dom glatt säger att dom gillar det lite "vilda". När det förmodligen är så att dom inte gillar att rensa, klippa och beskära.....
    KRAM/Susie

    SvaraRadera