En snabbtur till Skåne och Småland.

Tidigt i lördags åkte vi och hann med en och annan loppis innan vi när kvällen kom checkade in på gästgiveriet där vi skulle tillbringa natten. Där åt vi äggakaka med fläsk och rårörda lingon för första gången, 

gott och mer än mättande, innan vi begav oss till Degeberga antik och samlarmarknad. 
Att komma till marknaden redan under lördagskvällen är själva marknadens höjdpunkt tycker jag. Då har många säljare packat upp de flesta av sina varor och man kan i lugn och ro strosa runt, njuta av allt fint och ha tid till att prata.

Numera blir det mest att bara titta men ett och annat är fortfarande svårt att motstå. 

Den här gången var det den stora,146 x 285 cm, handvävda ylleduken vi såg när vi under kvällen gick runt. Den är vävd i tvåtrådigt ullgarn och om jag tror rätt är vävsätten dukagång och rölakan. 
En duk jag föll för och ville ha med hem och hem kom den. Nu har jag hunnit prova den på vårt bord och den passar perfekt. Det blir en duk att njuta av under vinterhalvåren så länge jag lever.

Att bo på ett gästis nära marknaden har sina fördelar. Vi går upp vid 05.00 tiden på söndagsmorgonen och är på marknaden strax före 06.00. Vid niotiden är vi klara och då åker vi tillbaka till vårt gästis, äter frukost och checkar ut.

I går åkte vi sedan mot Värnamo. Genom goda vänner visste vi att det där på Vandalorum finns en utställning om Signe Persson Melin och den ville jag mer än gärna se när vi ändå var åt det hållet.

SPMs design har jag  tyckt om i nästan hela mitt vuxna liv.

Hennes inledande ord till den här utställningen tycker jag vi i större utsträckning skall ta mer fasta på än vad vi gör om vi vill ha en hållbar lösning för vår miljö.

'Tingen måste ha en utstrålning!

Många prylar i våra hem kasseras för att de känns omoderna, inte för att de förlorat sin funktion.

För att ett föremål skall tåla att tittas på år ut och år in, krävs en utstrålning som ständigt utmanar ögat, en form vi aldrig känner oss färdiga med och ett uttryck vi inte tröttnar på. Med andra ord behöver föremålet en estetisk hållbarhet.'

1985 utnämndes Signe Persson Melin till professor i keramik och  glasformgivning och hon har hela livet haft ett konsekvent formspråk.

Idag på utställningen i Vandalorum fick jag för första gången se en eternit-kruka. En sådan hade jag gärna hittat på antikmarknaden i Degeberga i söndags.

Fortsatt härlig sommar, med lite regn!

Vallmo - kornvallmo

Tänkte bara så lite vallmo, Papaver rhoeas, mellan purjolöksraderna. Trodde de skira blommorna skulle sväva så fint mellan alla stela lökblad.

De där pyttefröerna har blivit till en flikbladig grön matta med taggiga knoppar som i dagarna börjat slå ut. Nu syns nästan inte purjolöken alls på ett ställe. Det var nog där jag vände påsen upp och ner för jag trodde det var slut på fröerna. Just där har purjolöken nästan helt försvunnit in i detta taggigt gröna som nu lyser av röda vallmoblommor. Vallmon är så vacker att jag inte vill rensa bort den utan jag hoppas att purjolöken klarar lite mörker ett tag. Den växer ju tills långt in på hösten och kan skördas hela vintern om det inte blir någon tjäle.

Personligen tycker jag vi har en underbar sommar men tänker ofta på alla lantbrukare som inte har vatten eller får fram foder till sina djur. Nu när vi i torkans spår uppmanas i media att 'Köpa svenskt kött' så kan jag svara: - Det gör vi alltid. Hellre lite mindre portioner och inte lika ofta.

Länkar detta inlägg till Trädgårdsfägring och där hittar du många spännande trädgårdsbloggar.

Hoppas ni kan njut av sommaren och grilla svenskt kött :-))

Vilken underbar sommar vi har,

tycker jag som nu njuter av salta bad och stickning i skuggan under körsbärsträdet. Men jag är nog lite privilegierad eftersom vi har vatten att vattna med. 

Blommor, plockblommor 

och grönsaker växer så det knakar och jag skördar ätbart 

och plockar stora buketter. 

Är just nu så glad över luktärtsplantorna jag dragit upp från fröerna jag köpte förra sommaren när vi besökte luktärtsfestivalen. Underbara färger på blommorna, långa stjälkar och ganska mycket doft.

Hemma i trädgården har däremot mycket snabbt blommat över i värmen. Där är det nu framför allt hostorna och hortensiorna som står för själva fägringen. 

När det gäller hortensior är det den här jag tycker allra bäst om, vet att den är inköpt 2012, vem jag köpte den av och att den kostade 150 kr men namnet på den vet jag tyvärr inte för det har jag slarvat bort. 

Även Calycanthus floridus 'Venus' är fortfarande med på ett hörn. Den lilla busken blommade som finast i månadsskiftet maj-juni och har sedan dess ständigt kommit med nya knoppar. 

När jag under förra årets växtmarknad på I17 i Uddevalla såg blommorna föll jag pladask. Var bara tvungen att ha med mig en sådan buske hem. Den har utan problem klarat vintern här på Västkusten. Blommorna som påminner om magnoliablommor är mellan 8 och 9 cm i diameter. Hur det är med doften vet jag inte för jag har missat att lukta på blommorna men snart skall jag sniffa.

I morgon skall det komma regn och om det gör det kommer jag njuta minst lika mycket av det som jag hittills njutit av bad, sol och värme.
Fler trädgårdsbloggar hittar du här.   

Hoppas det kommer att regna på er också men att sommaren sedan kommer tillbaka!