fredag 7 juli 2017

Nog är det tur ändå att vi tycker olika.

Under de åren jag hållit på med min trädgård har jag förstått att jag är väldigt förtjust i växter som många kallar ogräs.
Förra helgen klippte eller drog jag bort fröställningar från aklejor, allium, anagrambräcka och nävor. Fyra växter som gärna tar över hela trädgården om de får men det gäller att inte ge dem lov utan klippa bort alla fröställningar i tid. Aklejor har jag många och det gäller nävorna också men anagrambräckan har jag bara ett par plantor av. De plantorna vill jag inte vara utan på grund av blomdoften. När jag under en seneftermiddag i maj ligger på alla fyra i rabatten och rensar ogräs i närheten av anagrambräckan skickar dess blommor iväg sin väldoft och varje försommar under många år har jag undrat varifrån just den doften kommer. Numera vet jag och väljer medvetet att inte vara utan den.



Det samma gäller den vitblommande stora blåklockan 


och stjärnflockan. Två perenner som man tillsammans med myskmadra,


daggkåpa av olika slag 



och röllekakrage 


bör passa sig för enligt en artikel i SvD för några år sedan. 

Men oavsett vad 'sakkunskapen' har att säga när det gäller växter till trädgården tror jag vi trotsar den varningen och väljer växter som talar till hjärtat.
En helt arbets eller pysselfri trädgård finns inte vad man än väljer att plantera i den men nog påverkar växtvalet arbetsinsatsen som krävs för att hålla den i ordning.

Själv tycker jag det är underbart med (några få) frösådda växter så som aklejor och blåklockor som sätter sig på platser där det är omöjligt att själv plantera dem och jättedaggkåpan är helt ljuvlig både i buketter och i trädgården men blommorna behöver klippas bort innan de är helt överblommade och det samma gäller röllekakragens fröställningar.
Myskmadran vill jag absolut inte vara utan men precis som med växterna jag tidigare här i inlägget räknat upp som eventuella ogräs måste man med myskmadra vara medveten om vad det är man planterar in i sin trädgård för den tar för sig om den släpps lös. En viktig uppgift för alla plantskolor och trädgårdsskribenter.

Såg i artikeln att även hasselörten klassades som ogräs av skribenten trots att den är en underbar marktäckare med ganska, egentligen inte bara ganska utan helt, oansenliga blommor som i april och maj sprider sin lite säregna doft. En doft jag lärt mig tycka mycket om. Vill man som jag täcka in jorden eller stoppa fröogräsets invandring är hasselört en perfekt växt att ha i tomtgränsen. När den väl etablerat sig täcker den marken med en matta av djupgröna, njurformade blad och inte är det många fröer som orkar upp ur den inte. Men visst, den får hållas efter om den inte har en avgränsad yta att växa på.

När det gäller trädgård finns ingen riktig sanning, tycker jag. Inga rätt eller fel utan bara glädje, lust och lite (mycket) pyssel, men kunskap, köpt eller sådan man skaffat sig själv, gör trädgårdsskötseln betydligt lättare.


Fortsatt skön sommar! 

12 kommentarer:

  1. Håller med dig - här finns mycket aklejor och även geranium som får breda ut sig. Geranium växer tillsammans med riktigt stora hostor och de kontroller tillväxten en hel del. Sen blir det en fantastisk kombination mellan nävans blomning och de stora bladen.

    Ha det gott! Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nävor tillsammans med hostor låter fint. Gissar att även nävornas blad kontasterar fint mot hostornas.
      Ha det gott!
      Birgitta

      Radera
  2. Utan spridningsbenägna växter skulle det vara svårt att fylla en trädgård. Det som är avgörande för min del, hur svårt det är att begränsa en växt, t ex att riva upp en marktäckare. De två jag har blivit riktigt tåkig på är det amerikanska hönsbäret, cornus canadensis och skuggrönan. Waldstenian hamnar i "se upp, men det går" - klassen, om jag får bestämma. Myskmandra är nog inte att leka med heller, men den har skuggrönan som granne, så.
    Jag älskar att hitta frösådder, taxus, hortensia är rena gåvan från ovan. Daggkåpa vill jag gärna ha i trånga bergsprickor. Akleja och digitalis klipper jag ner, med undantag för några extra snygga plantor som får fröså sig.
    Frösådder gör att trädgården ser olika ut från år till år, vilket är bara skoj.
    Kram
    Marta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det spännande med frösådder (lite lagom) för man vet aldrig riktig hur blommorna kommer att se ut. Waldstenian har jag på sina ställen under häcken. Håller borta ogräs och är ganska lätt att dra bort. Hönsbäret har jag ingen erfarenhet av, kanske bäst att passa sig.
      Ha det gott!
      Birgitta

      Radera
  3. Har man tid att hålla efter sin trädgård och vet vad man har och hur växterna uppför sig är ju frösådda eller spridningsbenägna växten väldigt bra, faktiskt helt underbara. Gillar också stor blåklocka, vallmo m.fl men har tröttnat på myskmadra. Tycker den kväver sig själv i en tjock matta. Problemet uppstår ju när man inte vet vad man tar in eller inte har tid och kunskap att hantera växterna. Ett proffs som du har ju full koll och kan maximera en växt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När det gäller myskmadran brukar jag jämna den med marken strax efter blomningen. Gjorde det idag för den såg bedrövlig ut. Hittills har den alltid snällt kommit tillbaka, grön och fin.
      Ha det gott!
      Birgitta

      Radera
  4. När jag började blogga gjorde jag också den upptäckten att många av mina favoriter ansågs som ogräs, lite mindre fina. Tittar man på engelska trädgårdsprogram är det slående hur många vanliga växter de använder trots utbudet de har att välja på. Älskar alla växterna du nämner och skulle inte vilja vara utan nån av dem. Skulle kunna tillägga brunnäva dessutom, vilket kanske får nån att sätta i halsen. Allt handlar om rätt placering och timing, att klippa ner i rätt tid om man vill slippa frösådderna. Bor man som jag i zon 4 uppskattas tåliga växter och att nån ibland alldeles på eget bevåg placerar sig på ett ställe jag själv aldrig skulle tänkt på, kan bli riktigt lyckat. Dessutom kan det som är ett ogräs i en jordmån, kan vara svårrotat i en annan. Hönsbär som Marta nämner vägrar nästan att växa här.
    Härliga bilder!
    Kram
    /Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker som du när det gäller brunnävan. Älskar den. Klipper man ner den i tid slipper man rensa fröplantor och man får en fin liten kudde med vackra blad.
      Ha det gott!
      Birgitta

      Radera
  5. Jeg er med på dit parti: ugræs er det man selv vælger. Jeg luger selektivt i min have, og lader nogle gange de vildsomme planter stå, andre gange fjerner jeg dem. Det er afhængigt af hvor de placerer sig.
    I en roemark er korn ukrudt, så der findes jo egentlig ikke bestemte arter som er ukrudt.
    Selv har jeg haft ensidig klokke i min have, og den kaldes ellers "havepest" af danske haveejere. Hos mig gjorde den ingen skade - tvært imod.
    Det fine ved disse planter som spreder sig selv, er netop at de KAN selv - uden hjælp og special-indsatser. Det er en stor fordel!

    Hilsner fra Ulla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nog är det så som du skriver, vad som är ogräs bestämmer man själv.
      Ha det gott!
      Birgitta

      Radera
  6. När det gäller ogräsvarningar om dessa, av dig presenterade växter, så är det endast stjärnflockan och aklejan som spridit sig som "ogräs". Dessbättre är de inte svåra att hålla efter om de blir för många och på fel ställe.
    Myskmadra och hasselört kämpar på.
    Men, däremot jättedaggkåpan får du gärna behålla. För tio-15 år sedan läste jag daggkåpans lov i AoT. Gick på det som relativt ny trädårdsägare. Än idag får jag försöka få den att inse att den är inte välkommen i min lilla plätt. Däremot kusinen, den lilla med röda skaft har jag glädje av.
    Men, precis som du säger Birgitta: Tur vi gillar olika ;-))!

    Ha det gôrgôtt!
    /Anja

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gillar också den rödskaftiga daggkåpan men blomfärgen på jättedaggkåpan vill jag inte vara utan, den passar till allt. Idag har jag klippt bort blommorna på de två plantor som jag har. Kanske kan det komma en andra blomning.
      Ha det gott!
      Birgitta

      Radera