behöver ibland både rensas och röjas, den också, för att hålla sig fin. Här har nog inte tagits bort någonting alls de senaste 15 åren.
Detta fotot är från förra våren. Då kunde man inte ens skymta gärdsgården och nu ligger den där som ett litet mossbevuxet pärlband.
I lördags hade vi uppehållsväder och då passade vi på. Min man sågade och jag stod för eldandet. Tänk när alla enebuskar, eller i alla fall de flesta utav dem kommer bort, vilken utsikt vi får.
Vitsipporna ligger startklara så lite sol och värme kommer att måla backen vit.
Vad fint det blir ,ibland glömmer man bort vissa ställen i trädgården. I höstas tog vi oss an ett parti som såg för hemskt ut. Det var i kanten av trädgården i ett av träden hängde barnens gamla gunga som hade gått sönder, men det hade fungerat som hundlekplats. Vi såg inte hur fult det såg ut, men när vi började röja upp och plantera rhododenron istället, så kunde vi inte fatta att vi inte gjort något åt det tidigare. Det är en plats som både djur och barn dras till, vår dotter satt alltid där och pratade med sig själv när hon var liten. Hon slängde sina tuttar där.(vi hittade faktiskt en av dom) Katterna och hunden sitter ofta där. Kanske kan det bero på att vi har en liten viloplats för våra tidigare djur precis brevid. Där växer det fullt med liljekonvaljer och vita påskliljor.
SvaraRaderaSå vår tidigare skräphörna är nu på väg att bli en fin rhododendronlund. Men det finns ju alltid fler skräphörnor att ta hand om, blir lätt så när man bor på landet och har en stor tomt.
Hälsningar från Carina och ken