är temat i Blommig Fredag den här veckan och
fler bidrag hittar du här. Det är verkligen roligt att Blommig Fredag startat igen, många tack till administratören.
Gräsmattan, som är klippt för sista gången,
är nu täckt med gula björklöv
och i den vissnande sedumen under kopparlönnen
sticker höstkrokusen upp.
Det behövs mycket sol för att de hårt rullade
knopparna skall orka slå ut men när de lägger sig och vilar mot marken har jag
börjat ta in dem. Då räcker det med lite värme för att de skall slå ut och det är
härligt att nu i oktober även inomhus få njuta av både doft och utslagna
blommor.
Fortfarande blommar en och annan tidlösa.
Ihärdigast är de med dubbla blommor så som Colchicum 'Waterlily' eller
Colchicum autumnale 'Alboplenum'.
Den blåblommande klätterstormhatten blommar på fortfarande och är så fin tillsammans med höstens bruna och gula
färger.
Vackra höstfärger var inget jag kände till
eller hade i tankarna när jag en gång valde växter till trädgården. Då utgick jag bara
från blomningen. Nu är jag ändå extra glad över de där valen jag i min okunnighet gjorde.
Klockbusken är fin från tidig vår och ända tills nu, Enkianthus campanulatus
och det är
trollhasseln, Hamamelis x intermedia 'Arnold Promice' också.
Charles Austin
Rosor hör visserligen sommaren till men här
blommar fortfarande två av austinrosorna och en tredje har fina knoppar.
En av skuggliljorna, Tricyrtis formosana 'Dark Form' har heller inte ett upp. Kanske för att den inte har lika stor konkurrens av sockblommor som de andra har.
Cornus 'Eddies White Wonder'
Älskar hösten - särskilt när solen skiner och
målar både natur och trädgård i varma färger och älskar Karel Capeks sätt att i
boken Ett år med min trädgård driva med oss som har trädgård som hobby. Boken jag har är från 1955 men den har kommit i nytryck.
'Jag vet, att det finns många sköna kall, till exempel att skriva i tidningarna, rösta i parlamentet, sitta i ett förvaltningsutskott eller skriva under officiella handlingar, men fastän allt detta är skönt och förtjänstfullt, så rör man sig inte på samma sätt och får inte en så imponerande plastik, rent av statyliknande attityd som mannen med spaden. Kära ni, när ni står i er rabatt med ena foten stödd på spaden, torkar svetten ur pannan och säger puh, då ser ni precis ut som en allegorisk staty. Det skulle räcka med att försiktigt gräva upp er, lyfta er med rötterna och ställa er på en sockel med inskriptionen Arbetets triumf eller Jordens herre eller något dylikt. Jag säger det därför att detta just nu är på tiden, nämligen att gräva.'
Ur Ett år med min trädgård av Karel Capek.
Trevlig hösthelg och gräv lagom!