Jag hade
förmånen att växa upp på landet och leva nära naturen. Vi, mina syskon och jag,
visste precis var den första tussilagon skulle visa sig, var vi kunde plocka de
allra första vitsipporna och vart vi skulle gå för att se blåsippor i massor.
När det var dags för majnycklar och smörbollar hade vi också våra ställen och till
Mors Dag pockade vi alltid skogsviol och ibland liljekonvalj. Kanske är det därför jag är så glad i den tidiga vårblomningen och fortfarande plockar buketter.
Nu har jag majnycklar både här i trädgården och på landet och på båda ställena låter jag dem sprida sig så
där lite lagom i rabatterna men även bland stenplattorna på några ställen. Sprider
sig villigt, det gör de. De med gula blommor är fina men de rödblommande tycker
jag mest om.
Båda har en doft, en gullvivedoft, som bär på minnen.
Trädgårdens första lilla blåsippsplanta fick jag från mamma
redan 1982. Att jag vet det beror på att jag har en lista över nästan alla trädgårdens växter.
Riktigt, riktigt, nördig har jag aldrig varit men att skicka efter
färska blåsippsfröer från England som jag gjorde 2004 kan kanske ses som 'nörderi'?
Samma år köpte jag en Hepatica nobilis 'Freckles' på Göteborgs Botaniska Trädgård när vi under
våren gjorde ett besök där.
Den plantan har under
dessa 13 år vuxit till i omfång och lämnat rikligt med fröer. Har i vår sett att det
finns flera små fröplantor med prickiga blommor och ingen är den andra lik.
Vad skillnaden
är, mellan Hepatica nobilis var japonica 'Freckles' och Hepatica nobilis
'Prickel' förutom namnen, vet jag inte. Hoppas du hör av dig om du vet.
För ca 10 år sedan ersatte jag vintergrönan under buskarna med några blåsippsplantor och drömde om en matta med vackra blåsippsblad som marktäckare och nu börjar drömmen gå i uppfyllelse.
Blåsipporna hos oss sprider sig numera rikligt men det har
de inte alltid gjort. Under åren som gått har jag tagit död på många plantor på grund
av min okunskap. Hepatica nobilis 'Alba Plena' från riksmötet 2010, är trots
att jag flyttade den när den började se ynklig ut, död och borta från
trädgården. Det samma gäller Hepatica nobilis var. japonica 'Shirayuki' som jag
köpte 2004 av J. Peters i Tyskland. Den plantan var så dyr att mamma, som var
med på resan, tyckte att den skulle jag bli tvungen att hålla begravning för
när den dog. Död är den, den bara försvann så någon begravning behövdes inte. Den dog för att jag försökte mig
på att dela den. Sedan dess har jag slutat med allt vad delning heter när det
gäller blåsippor.
Den här som blommar nu vet jag inte namnet på men den är så vacker med den bruna vårfärgen på stjälkar och
blad tillsammans med blommornas vita kronblad och vita ståndare.
Har bytt blåsippsfröer med Gunilla i Ekeby och ganska många av sådderna
från hennes fröer tror jag har börjat blomma. Tyvärr är jag lite slarvig med namnskyltar till mina frösådder men den här är en av kandidaterna.
I år blommar Hepatica x media 'Harvington
Beauty' så fint och det gör
också Hepatica
transsilvanica 'Elison Spence'.
Den
sistnämnda har jag tagit död på ganska många plantor av sedan 2004 då jag köpte
den första från Rare Plants. Den som blommar nu kommer från Bertil och så
fort jag upptäckte att plantan blev mindre och mindre flyttade jag den
till 'pånorrsidanavdenlövfällandehäcken' Är själv verkligen fascinerad av
att blåsipporna trivs så gott just där. Gissar att det beror på mycket vårsol,
skugga under de riktigt varma sommardagarna och ett tjockt lövtäcke under
vintern.
Först med att slå ut sina blommor den här våren var Hepatica
japonica 'Omurasaki' en blåsippa jag köpt i Danmark. Inget stämmer när
jag söker på namnet så jag gissar det är en fröplanta.
Denna köpt som Hepatica japonica x nobilis blå med röda ståndare är tillsammans med
Hepatica
nobilis var acutiloba 'Louise Koehler'
och de dubbla blå Hepatica nobilis sist
ut med att visa upp sina blommor.
Här är det inte bara egna frösådder som är namnlösa utan också de jag valde ut i
slutet av maj för ca 10 år sedan när jag fick gå runt bland J. Peters båsippsbänkar. Då fanns inga blåsippor i blom utan det var de vackra bladen jag föll för men många av dem visade sig också ha fina blommor.
På många av sipporna har kronbladen blivit nästan helt
uppätna av trädgårdssnäckor. Dessa snäckor som vi har i massor och så fort jag är
ute i trädgården går jag fram som en snäckkross.
Tycker att alla blåsippor är väldigt fina men finast av dem alla är nog ändå den enkla blå med vita ståndarknappar.