Nog är det tur ändå att vi tycker olika.

Under de åren jag hållit på med min trädgård har jag förstått att jag är väldigt förtjust i växter som många kallar ogräs.

Förra helgen klippte eller drog jag bort fröställningar från aklejor, allium, anagrambräcka och nävor. Fyra växter som gärna tar över hela trädgården om de får men det gäller att inte ge dem lov utan klippa bort alla fröställningar i tid. Aklejor har jag många och det gäller nävorna också men anagrambräckan har jag bara ett par plantor av. De plantorna vill jag inte vara utan på grund av blomdoften. När jag under en seneftermiddag i maj ligger på alla fyra i rabatten och rensar ogräs i närheten av anagrambräckan skickar dess blommor iväg sin väldoft och varje försommar under många år har jag undrat varifrån just den doften kommer. Numera vet jag och väljer medvetet att inte vara utan den.

Det samma gäller den vitblommande stora blåklockan 

och stjärnflockan. Två perenner som man tillsammans med myskmadra,

daggkåpa av olika slag 

och röllekakrage 

bör passa sig för enligt en artikel i SvD för några år sedan. 

Men oavsett vad 'sakkunskapen' har att säga när det gäller växter till trädgården tror jag vi trotsar den varningen och väljer växter som talar till hjärtat.

En helt arbets eller pysselfri trädgård finns inte vad man än väljer att plantera i den men nog påverkar växtvalet arbetsinsatsen som krävs för att hålla den i ordning.

Själv tycker jag det är underbart med (några få) frösådda växter så som aklejor och blåklockor som sätter sig på platser där det är omöjligt att själv plantera dem och jättedaggkåpan är helt ljuvlig både i buketter och i trädgården men blommorna behöver klippas bort innan de är helt överblommade och det samma gäller röllekakragens fröställningar.

Myskmadran vill jag absolut inte vara utan men precis som med växterna jag tidigare här i inlägget räknat upp som eventuella ogräs måste man med myskmadra vara medveten om vad det är man planterar in i sin trädgård för den tar för sig om den släpps lös. En viktig uppgift för alla plantskolor och trädgårdsskribenter.

Såg i artikeln att även hasselörten klassades som ogräs av skribenten trots att den är en underbar marktäckare med ganska, egentligen inte bara ganska utan helt, oansenliga blommor som i april och maj sprider sin lite säregna doft. En doft jag lärt mig tycka mycket om. Vill man som jag täcka in jorden eller stoppa fröogräsets invandring är hasselört en perfekt växt att ha i tomtgränsen. När den väl etablerat sig täcker den marken med en matta av djupgröna, njurformade blad och inte är det många fröer som orkar upp ur den inte. Men visst, den får hållas efter om den inte har en avgränsad yta att växa på.

När det gäller trädgård finns ingen riktig sanning, tycker jag. Inga rätt eller fel utan bara glädje, lust och lite (mycket) pyssel, men kunskap, köpt eller sådan man skaffat sig själv, gör trädgårdsskötseln betydligt lättare.

Fortsatt skön sommar! 

Sista juni 2017.

Någonstans på nätet läste jag för ett tag sedan om någon som bestämt sig för att varje dag efter kl 16.00 inte göra något i sin trädgård förutom att njuta. 

Det föll jag för och har sedan med viss modifikation tagit efter. Före kl 10.00 och efter 16.00 är det i sommar njutningstid hos oss både här hemma och på landet när vi är där, men idag gjorde vi ett undantag eftersom krukorna här i trädgården var helt kruttorra efter flera dagars bortvaro.

Idag fick vi också ett paket från Berit i Piteå. PostNord aviserade att vi redan i onsdags kunde hämta det men först idag dök det upp på riktigt. Har inte tidigare förstått kritiken mot PostNord men nu efter ett flertal helt onödiga resor till utlämningsstället gör vi det.

I kväll har jag både vattnat törstande växter och krukat in 'Jonte'(tack Berit) och knölalen, Alnus incana 'Muhkura'.

Min man och jag, är inte riktigt ense. Han vill jordplantera knölalen på landet och jag vill ha den i kruka här hemma i trädgården så jag kan se den hela året. Vem av oss som till slut 'vinner' återstår att se. Han har ju fått trädet i present men jag försöker ändå få min vilja fram.

Nog är det mer än härligt med lyhörda trädgårdsvänner, eller hur? Många tack Berit!

'Låt inte någon finnas till som ingen tycker om.' 

Anna-Greta Wide

Är månadens sista citat från Sentensalmenackan. Ett citat jag inte riktigt förstår.

Fortsatt skön sommar och trevlig helg!

En rusört som tål att trampas på.

Den doftar som allra mest om man bara inte går förbi utan trampar på den och krossar bladen skrev Francis Bacon om backtimjan, Thymus serphyllum, redan på 1500-talet.

Backtimjan är en låg krypande halvbuske och namnet serphyllum kommer från verbet serpere som betyder just krypa och nog kryper den alltid. 

Den bildar ganska snabbt stora, nästan vintergröna mattor, som nu i slutet av juni får blommor vars färger skiftar från vitt över till rosa, rött och rödlila.

Här hos oss växer den mellan stenplattor och täcker in hela muren. På landet har jag planterat den i en bergsskreva och just nu när den blommar har vi en ljust rosalila liten bäck som rinner utför berget.

Den älskas inte bara av oss utan också av bin och humlor. Honung från backtimjan skall vara en delikatess. Har själv aldrig smakat men i boken Ört och krydda berättar Eleonore Mark att ingen honung någonsin varit så omtalad och berömd som den som kommer från Hymettosbergen i Grekland. Ett berg som var övervuxet med timjan, som i den starka solen alstrade en särskilt doftrik nektar. Om det är så fortfarande vet jag inte men Fredrika Bremer tyckte i mitten av 1800-talet att: 'Den klassiska honungen syntes mig inte bättre än jungfruhonungen av våra nordiska bin'.

Enligt Linné var backtimjan ett bra medel mot bakfylla, därav namnet rusört. Thee av örten botar hufvudvärk skrev Carl Fredrik Hoffberg 1768.

Vårvintern 2013, tror jag det var, när vi hade barfrost som fick både buskar och perenner att mer eller mindre frystorka, dog all backtimjan jag hade på muren. Sedan dess täcker jag den varje senhöst med uppkrattade löv och lite grenar som håller löven på plats när det blåser.

Som några säkert vet vid det är laget tycker jag om loppisar men jag är inte bara förtjust i gamla prylar och textilier utan tycker också om böcker, gamla trädgårdsböcker och en och annan poesiebok.

För några år sedan fick jag med mig en sentensalmanacka hem.Boken heter Till Bokmalin. I juni månads läsarbrev från 1973 står att läsa:

'Är dina vänner enögda, så se dem i profil'. Caroline Lewenhaupt.

Den 28 juni, dagens datum, är det i boken Werner Aspenströms tur:

'Av det skälet att den aldrig ska återkomma var det en minnesvärd dag.'

Här har det varit en härlig sommardag idag. Hoppas ni alla har haft det lika fint som vi.

Fortsatt skön sommar!

Glad Midsommar!

Midsommmartid, en tid när solen, då den visar sig, värmer tidigt på morgonen och man kan äta frukost i trädgården utan att ha på sig mer än det man sovit i. 

Yoghurt, nja.. rostbröd med smör, riktigt smör, är helt ok och ibland kan det även vara gott med lite marmelad som topping.

På landet har smultronen börjat mogna 

och Wrams Gunnarstorps rosen som jag fick som liten stickling från Monica och Göran för sju år sedan har slagit ut sina blommor. 

I grönsakslandet har jag skördat både lök och sallad tillsammans med dill och gräslök.

Här hemma har rosorna också börjat slå ut. Bell Isis 

och Jenny Duval är gallicarosor. 

Rose de Recht som är en hybrid mellan provinsrosen (R. gallica) och myskrosen (R. moschata) har börjat blomma för fullt och sprider sin väldoft.

Midsommarafton skall vi fira med 'gamla' goda vänner och alla skall vi med Madeleines gitarrhjälp sjunga så mycket vi orkar och förmår...

"Inbjudan Till Bohuslän"

Evert Taube

Som blågrå dyning bohusbergen rullar

I ödsligt majestät mot havets rand

Men mellan dess kala urtidskullar

Är bördig jord och gammalt bondeland

Dit tränger Skagerack med blåa kilar

Och strida strömmar klara som kristall

Och lummig lövlund står med björk och pilar

Och ask och ek vid ladugård och stall

Kom ut och lufta vinterdävna tankar

På stigar vindlande i berg och myr

Där vinden blåser in från Doggers Bankar

Med doft av tång och salt och äventyr

Och kom till Långevik, till sjökaptenen

Herr Johansson, som, mätt på havets skum

Nu vårdar äppelträden och syrenen

Och örtagården kring sitt Tusculum
.....

Fler bidrag till veckans tema i Blommig Fredag som den här veckan är Glad Midsommar hittar du här...

En riktig Fin och Härlig Midsommar till er alla!

Två buskar med väldigt vackra blommor och en ros som jag blev besviken på.

Den första av buskarna är ett japanskt blodolvon, Viburnum sargentii 'Onondaga' som jag haft krukplanterat ända sedan jag fick det som en liten rotad stickling av en trädgårdsvän för fem-sex år sedan.

Det ljust grönbruna bladutspringet och de nästan gammalrosa blommorna med vita kantblommor står fina från slutet av maj och fram till midsommar. 

Ett extra plus är att den är så härdig att den trots krukplantering kan stå kvar ute året runt.

Buske nummer två föll jag för på växtmarknaden på I 17 i Uddevalla i början av juni trots att det egentligen inte finns någon plats att plantera fler växter på här i trädgården.

Har under veckorna som gått sedan inköpet vandrat runt med den i krukan för att se var busken jag fallit pladask för skulle kunna passa in. När jag gick där kom jag att tänka på Göran Greider och hans plommonträd. Så mycket som han vandrade runt och letade efter en perfekt växtplats har jag inte gjort. Här har det mera gällt vad som skall grävas bort och idag föll lotten på aklejorna mellan buxbomskloten. Nu är de förpassad till den ganska kompakta lerjorden vid växthuset och den där busken jag förälskade mig i men ännu inte berättat vad den heter har intagit deras plats. 

Busken heter Calycanthus x raulstonii 'Venus', har helt underbara blommor men är bara härdig i zon 1-2.

Rosen som jag känner mig besviken på planterade jag förra året. En ros jag länge drömt om och som jag trodde hade blodröda blommor.

När de första knopparna slog ut visade det sig att blommorna var rosa. Rosen heter Rosa moyesii. Tydligen är det den som heter Rosa moyesii 'Geranium' jag skall ha för att få de riktigt röda blommorna. En ros jag skall leta efter och ge plats för, på landet, även om jag behöver gräva bort något annat.

Fortsatt skön sommar!

Månadens bild juni - försommarblomning - Blommig Fredag

Om några veckor, när aklejor, nävor och gallicarosor blommat över, infinner sig färgmässigt det stora lugnet i trädgården. 

Då händer det att jag drar en suck av lättnad men just nu njuter jag av den fina försommarblomningen och då gäller inte less is more. 

Massor med aklejor, stjärnflockor och några storväxta nävor bland utblommade alliumklot är så fina tillsammans att jag glömmer allt delande, omplanterande och bortklippande av överblommat.

I höstas grävde jag bort Geranium pratense 'Summer Skies' och Geranium pratense 'Plenum Album' från trädgården för jag var trött på att stötta växter som inte kunde stå på egna ben. Sansade mig lite innan de hamnade på komposten och därför står de nu bland aklejorna, den tidigblommande Geranium sylvaticum 'Angulatum', skogsaster och stormhatt. En naturlig stöttning som ser ut att fungera. Har även planterat vita väldoftande liljor, Lilium 'Olivia' och  Lilium 'Casa Blanca' bland perennerna. Förra året var det många som blommade men i år kommer de dåligt. Kanske på grund av den delning och omplantering jag gjorde i slutet av september eller är det med liljelökar som med tulpaner, orken att blomma vara bara ett par säsonger?

Temat i Blommig Fredag är som du nog redan vet, månadens bild och fler bidrag hittar du här.

Trevlig helg!

Sex trädgårdsbesök så här i början av juni.

Under helgen som gick var jag på Trädgårdsamatörernas riksmöte i Kalmar. Hela lördagen åkte vi runt och tittade på olika trädgårdar och innan dagen var slut hade jag fått besöka sex stycken. 

 

Den ena trädgården var inte den andra lik. Vi har alla olika grundförutsättningar, tänker och tycker olika och det är just olikheterna som ger inspiration, idéer och nya trädgårdstips. Att få besöka andras trädgårdar, se hur de planerat och byggt upp sin trädgård och vilka växter de valt är både energigivande och väldigt roligt.

Personligen blev jag förtjust i alla fina och frodiga grönsaksland jag såg. Kanske för att jag själv återigen tycker det är minst lika roligt med grönsaker som prydnadsväxter.

  

Potatisplanta i blom. Kan det kanske bli egna färska potatisar till midsommar?

Namn på växterna har jag inte. Bilderna jag visar speglar bara lite av det jag själv föll för. 

Inte bara gissar utan vet sedan förra året då BoD-kretsen ansvarade för riksmötet  att det under våren innan allt drar igång inte finns mycket tid över för att njuta av den egna trädgården. 

Hoppas nu när allt är över att det blir fint sommarväder så att alla som ställde upp och visade sina trädgårdar får tillfälle att slita lite på sina trädgårdsstolar så att lava och mossa inte får allt för mycket fäste.

Många tack till Ölands och sydöstra Smålands TrädgårdsAmatörer för en trevlig helg!

Blommig Fredag och Skönhet i det lilla..

Det är visserligen måndag i dag och inte fredag men jag kommer ändå med ett bidrag till temat Skönhet i det lilla. 

Ett vajande gräs, 

 en ensam smörbloll bland ormbunkarna

eller ett hem för, som jag tror, vildbin får bli mina bidrag till temat. 

Har varit på Trädgårdsamatörernas riksmöte i Kalmar över helgen och sett mycket fint så det kommer nog fler bilder därifrån under veckan.

Ha det gott!

Kan det bli bättre?

I går kväll kom jag hem efter ett par dagar på landet. Där planterade jag ut de sista grönsaksplantorna, sådde fler fröer där plats fanns, gjorde det mesta av den eftersatta vårstädningen men njöt också av försommarblomningen. I år blommar rosenpionerna, Paeonia veitchii, som aldrig förr. Den lilla vallmon 

Papaver burseri, som får fröså sig så mycket den vill mellan stenplattorna var jag extra rädd om när jag sopade bort fjolårets alla eklöv. Mandarinrosen, Rosa moyesii, en önskeros jag planterat ett flertal gånger med dåligt resultat, 

visar nu äntligen livskraft och kommer med knoppar.

Rododendronen som var mina svärföräldrars stolthet tycker min man har en fantastisk blomning i år och jag rynkar lite på näsan och säger:

- Det finns rododendron med finare färg på blommorna.

Men vad spelar egentligen blomfärgen för roll? Dessa två rododendron planterades för mer än 60 år sedan och första gången min svärmor nändes klippa av några blommande kvistar var när vår äldste son slutade ettan.

Nu är de små träd som jag planterat liljekonvalj och sockblommor under och blomfärgen är riktigt fin om jag tittar noga.

Det första jag gör när jag kommer hem efter att varit borta ett tag är att gå en runda i trädgården innan jag går in. Just nu blommar aklejor, nävor och allium i en härlig blandning.  

Jag tycker inte om naken jord utan älskar när växterna täcker marken och väver in i varandra. Less is more gäller verkligen inte nu i den stora perennrabatten. Ju fler aklejor desto finare tycker jag.

Den där sista röda tulpanen som borde blommat över för länge sedan har jag svårt att ta bort. Den har varit med i trädgården i snart 40 år. Inte passar den in i färgskalan inte, men vem gör det efter 40 år?

Min tidigare kollega och arbetskamrat Irma Ivarsdotter (på facebook) förgyller alla mina dagar med en dikt men här kommer nu en från mig som beskriver mycket av vad jag känner inför temat i Blommig Fredag som den här veckan är 'Kan det bli bättre?' och fler bidrag hittar du här.

Vit väller lyckan

in i bröstet -

du står i ljus

och du är fjäril, du är barn

i detta nu -

ett träd med glada

sträckta armar,

en härlig blomma

öppen mot solen.

Och alla vägar ligger vita

nu, som för många år se´n.

Ragnar Jändel

Trevlig  helg!