Den riktigt tidiga våren - den med snödroppar och krokus är över för den här gången. Även många av blåsipporna börjar tappa sina kronblad.
Nu är det julrosornas, nunneörtens,
de botaniska
tulpanernas
och de tidiga vivornas tid men också luktviolernas.
Den
första nunneörten, Corydalis malkensis köpte jag vid ett besök på Göteborgs Botaniska Trädgård för 10
år sedan och den är min favorit bland de nunneörter jag under åren samlat på
mig men de andra är också fina.
Alla har de
stor spridningsförmåga, de frösår sig hej vilt och dessutom korsar de sig med
varandra så blomfärgerna blandas som på en palett.
Nunneörten
blommar intensivt ca två veckor, sätter
frö och vissnar sedan bort. Innan den visar sig igen dröjer det 10-11 månader
och då när den dyker upp blommar den även på nya platser i trädgården.
Den här nästan blåblommande vivan är den jag tycker allra bäst om av de tidigblommande vivorna vi har i trädgården men jag vet inte vad den heter.
'Man hör
vårknastret: hur den späda grönskan liksom lösgör sig från kvistarna.
Växandet
hörs!
Naturen
flörtar.'
ur En Svensk
NaturDagbok av Lisa Larsson
Trelig helg!