hör till mina riktiga favoriter.
För ett par veckor sedan stod den här plantan och blommade för fullt när vi var på landet.
För att kunna njuta av den varje dag fick den följa med hem och nu står den i en kruka på trappan.
Den har visserligen inte vita blommor men det är ändå roligt att den blommar lagom till advent och jul.
Helleborus hybridus. Brukar ta lite självsådda småplantor som gror under våren och sätta dem i grönsakslandet. Där får de stå tills jag ser hur blommorna blir.’Hon har blivit kallad julros, och varje år sänder hon sina vita blommor och gröna stänglar upp ur mullen vid jultid, som om hon aldrig kunde förgäta, att hon en gång har vuxit i den stora jullustgården. Ur ’Selma Lagerlöfs Legenden om julrosorna’
Fler bidrag till Blooming Friday finns hos Katarina.
Bara en bild!
men Chasmanthium latifolium har mycket att bjuda på. Både vackra blad, om det nu kallas så när det handlar om gräs, och vackra, hängande ax.
Detta gräs hittade jag på Derome Kryddor och Perenner 2006 och sedan dess har det stått planterat på samma plats, lite halvtorrt och halvskuggigt men det verkar trivas där.
Själv är jag förtjust i gräsets härligt gröna och frodiga sommarfärg och fortfarande, fast det är november har det mycket att bjuda på, tycker jag…
i alla fall är det ett namn, Den vite mannens fotspår, som fastnade i mitt minne redan när jag var barn. Tror det var pappa som kallade grobladen så. Detta är inte vilket fotspår som helst ;-)) utan en som får brunrödvioletta stora blad. Plantago major 'Atropurpurea'. Har haft och har den fortfarande på friland även om den du ser på fotot står i kruka. Det gäller att passa de oansenliga blommorna för får de stå kvar och fröa av sig, ja, då blir det många fotspår i trädgården. 
Men fin är den, tycker jag, så jag försöker komma ihåg…. De, blommorna alltså, är också fina som torkade.
Den vita dubbla tidlösan, blommar fortfarande för fullt men en del av dess blommor har lite divafasoner för sig och lägger sig ner när de blir för tunga. Dessa fasoner har också höstkrokusens blommor. Men jag tycker ändå de är vackra där de sticker upp eller ligger bland höstlöven.
Sist vill jag slå ett slag för en höstblommande liten cyklamen, Cyclamen hederifolium , som kommer med sina blommor från slutet av augusti och strax efter det att blommorna dykt upp kommer de vackra bladen.
Nu har den snart helt blommat över men bladen finns kvar ända fram i maj, om jag minns rätt, innan de vissnar bort, och vackra är de. Hur vackert den täcker in marken under vintern ser man verkligen här hos oss i snöfattiga Bohuslän. Vet tyvärr inte hur långt upp i landet den är härdig, men fin är den….
Fler bidrag till Blooming Friday hittar du hos Katarina.
Trevlig Helg!
och hösten är verkligen här. Det behöver inte ens blåsa för att löven skall singla ner. Det är riktigt vackert när det ser ut som om mörkfärgade snöflingor sakta dalar till marken och flingorna, det kan vara både stora och små lönn eller eklöv. Björklöv duger också…
Helgen som gick tillbringade vi ett par dagar på landet. Där har vi en stor, stor hög med något slags grus, som skall läggas ut. Detta grus har legat på vår parkeringsplats sedan tidigt i våras, men nu kanske det förhoppningsvis kan hamna ’rätt’. Vi (läs min man) tänker använda det till att fylla ut under vårt gamla krokiga körsbärsträd, för att få en uteplats som ligger i skugga när solen är som intensivast. Här skall vi lägga sjöstensplattor, både gamla ’fådda’ och ärvda. 
Flaggstången ser lite gammal och murken ut men jag hoppas att den skall vara frisk nog för att klara av att vara den ena ’hållaren’ för en hängmatta, den andra får körsbärsträdet vara. Nu drömmer jag redan om att bara få ligga i den mattan och njuta en riktigt varm och solig dag, kanske med en bra bok. 
Körsbärsträdet har en kraftig barkskada men vi, i alla fall jag, hoppas och hoppas att skadan ser mer ut än vad den verkligen är och att trädet skall klara många år än. Från rotskottet, det lilla, som maken tvingat mot berget kommer det att blir lätt att plocka körsbär om några år.
För ett par år sedan var vi hos Tommy Ahnby och handlade träd och buskar. De flesta av de träd vi köpte hamnade på landet. Fortfarande står ett par björkar , Betula utilis Jacquemontii i grönsakslandet och fortfarande delar jag Bergenia cordifolia 'Vinterglöd' varje höst för att få så många plantor att de täcker in minst 10 m². Vita, helt vit björkstammar mot den höst/vinter röda bergenian… en dröm… sann om några år kanske…
Visst måste man drömma…
