För ganska många år sedan var vi i Kalmar en tidig vår och
såg Scilla sibirica, den ryska blåstjärnan,
måla stora delar av gräsmattan i parken utanför slottet i en underbar blå färg.
När hösten kom köpte jag många, många sådana lökar och planterade i vår lilla grässlänt
åt öster och drömde om ett kommande blåblommande hav (iallafall en liten insjö).
Enligt Sven Gréen kan man tycka sig stå inför en klarblå vattenspegel under
blomningen i april.
Numera är slänten här i trädgården betydligt högre och istället för gräs har jag
planterat buskar, småträd och perenner. Den ryska blåstjärnan har inte förstått
att den bara skall växa i gräsmattan utan den sprider sig i rabatterna med en
otrolig hastighet. Nog har den ett gott självförtroende alltid, lite väl gott
kan jag tycka många gånger för den tar för sig utan att tänka på andra än sig
själv och det gör vårstjärnan (storstjärnan) Chionodoxa luciliae också.
Hela våren plockar jag buketter för att slippa frökapslarna
och förhoppningsvis minska lite på deras fröspridning. Fina små blåblommande buketter
till köksbordet blir det och när jag plockar dem känns det bara som om det är
att ta för sig.
Trevlig Valborgshelg!