Antikmässan i Borås är alltid en rolig upplevelse.
Nu för tiden fastnar jag mest för gammal sliten allmoge men inga av de saker jag verkligen tyckte om på mässan var några direkta fynd eller något jag kände jag var tvungen att äga, så det får bli att gå på auktion istället. Säkert inga fyndpriser där heller men … man vet ju aldrig…
Linnean, Linnea borealis, är jag mycket förtjust i. Planterade den här i trädgården i augusti och hoppas den kommer att växa till, trivas och leva länge. På antikmässan köpte jag en handvävd linnedamast, med just linneamotiv.

Mönstret är komponerat i början på 1940-talet för Värmlands Hemslöjd. Den duken tyckte jag var ett fynd, men för att tycka det måste man ju tycka om textilier och ’förspilld kvinnorkraft’ som en del kallar det. I mitt tycke är kraften verkligen inte förspilld………..
och så till hästskiten....
Nu i höstrusket är det dags att lägga ut tjocka lager med gödsel. Hästgödsel är ofta ganska lätt att få tag på och berikar jorden gör den också…
Så som blommor och grönsaker växt på landet den här säsongen har de inte gjort sedan vi tog över. Troligen tack vare 2 stora lass med vanlig ’hästskit’.
Gödsla ....
eller inte gödsla ....
Har tidigare citerat Karel Capek och boken Ett år med min trädgård. I just den boken finns så mycket som stämmer in på oss trädgårdsfantaster, både bilder och ord, så jag citerar igen….
’Men tillåt mig besjunga och prisa höstens mest försmådda skönhet. Jag vet, att ni inte har något fält och att ni inte samlar betor i stora högar, men har ni någonsin gödslat en trädgård? När de kommer körande till en med fullt lass och välter ut den ångande högen, då går man omkring, bedömer den med ögon och näsa och säger med kännarmin: ’Herregud, det var fin dynga.
Ge er iväg, ni som håller för näsan, när ni gör långa omvägar kring denna ädla och porösa hög. Ni vet inte, vad fin gödsel är för något. Och när så örtsängarna har fått det som tillkommer dem, då har man nästan en mystisk känsla av att man gjort jorden en god tjänst.’