På väg hem, del 7, av sensommarresan till Norrbotten. I Ulrikas trädgård.

Det är så roligt att få hälsa på trädgårdsvänner när man är ute och åker och när vi var på hemväg från Tärendö och passerade Piteå hade vi tre olika trädgårdar, fyra olika trädgårdsvänner, som vi gärna ville besöka. Alla fyra har besökt oss men vi hade tidigare aldrig varit så här långt norrut så det gällde att ta tillfället i akt.
För några veckor sedan berättade jag lite om vårt besök hemma hos Aino och Georg. När vi åkte från deras trädgård fick vi, läs jag, med oss en grönlilja och den har jag under oktober gjort plats för genom att gräva bort en daglilja och försökt genom jordförbättring skapa förutsättningar för att få den att trivas. De två jag tidigare köpt är båda döda, så håll tummarna. 

På den här bilden från Aino och Georgs trädgård har den blommat över, men jag tycker den är väl så fin ändå.

Efter besöket hos Aino och Georg åkte vi till Ulrika och hennes stora trädgård. En trädgård där det finns plats för att måla med breda penseldrag och där man utan vidare kan plantera 7-10 plantor av en och samma växt trots att perennerna blir minst dubbelt så höga som hos oss här i Bohuslän.  

Ett sådant här oljefat ropade jag in på auktion i somras i Dalsland. Numera står fatet i sonens och sonhustruns trädgård. Kul att träffa på någon som faller för 'samma' saker. 

Taggig gurka som jag fastnade för både hos Ulrika och hos Berit, men som jag inte minns namnet på. Ingen perenn men den frösår sig, om jag minns rätt.

Vi kom till Ulrika ganska sent på kvällen så många av mina bilder blev suddiga, dåligt med ljus och inget stativ, men jag lägger ut en del ändå. 

Fick en planta med vita bär med mig hem. Nu står den i övervintringsbänken. Tror namnet är feberört, bara tror..

Min man observerade fotbladets frukter  och jag föll bl.a för Potentilla anserina ssp. groenlandica. 

Gissa vad vi hade med oss hem ;-))

Snygga blad, Ligularia kanske?

Det är svårt att berätta om trädgårdar man besökt och verkligen göra dem rättvisa. Ingen känner trädgården bättre än ägaren själv och ingen annan vet i vilka vinklar trädgården är som finast vid en viss tidpunkt, så därför lägger jag bara ut bilder utan särskilt mycket text.

Vi besökte ytterligare en trädgård i Piteå och mer om den kommer nästa vecka. Känner mig lite trött på blogger just nu. Tusan så svårt att få text och bilder att stämma.

Höjdare, riktiga höjdare

i trädgården, trots att de oftast bara når 4-5 dm över markytan är julrosorna, tycker jag. Några av dem kommer med knoppar och blommor redan i oktober, långt innan man ens hunnit börja längta efter ett nytt trädgårdsår och andra är mer saktfärdiga och avvaktar långt in på nyåret med att visa upp sig. 

För att julrosor skall blomma rikligt vill de gärna få ett par riktiga rotblötor under högsommaren, då de sätter knopp inför nästa blomning. Får de törsta för mycket kommer bara ett fåtal knoppar eller inga alls. 

Gick en 'inspektionsrunda' i trädgården idag och tittade lite extra på julrosorna. Bladen är fortfarande väldigt gröna och fina och en del av hybriderna och Helleborus tibetanus kommer med stora skott. Den sistnämnda behöver täckning och det skall den få. En mer lucker än tidigare.

Med lite olika sorters julrosor i trädgården kan man njuta av blommor från oktober ena året till maj nästa och under resten av året har man julrosornas vackra blad att glädja sig åt. De gamla bladen brukar jag klippa bort under vårvintern när de nya knopparna kommer.

Helleborus niger tycker jag är den mest svårodlade men när jag idag, i regnet, tittade runt bland mina julrosor hade flera av nigerplantorna riktigt många knoppar på gång. Även julroshybriderna, Helleborus  x hybridus, kommer med fina skott men det är ännu bara i ett fåtal som jag kan se blomknoppar. 

Den som jag i förra veckan grävde upp på landet och som nu står planterad i svärmors gamla aluminiumkastrull har kommit långt

och ännu längre har julrosen jag fick av Bertil för några år sedan kommit.  Just nu står den och blommar bland hasselörten men behöver nog en mer 'egen' plats för att komma till sin rätt. Egentligen skulle jag vilja ha den nära entrén så att jag under senhösten kan se och njuta av blomningen. Där vill man ju ha alla växter man tycker om, så där är det mer än trångt men jag skall försöka göra plats redan under veckan som kommer.

Ibland, oftast, tar det flera år innan en flyttad julros blommar igen, men nog  får man chansa ....

Veckans tema i Blommig Fredag är höjdare och fler bidrag hittar du här...

Trevlig helg!

Tulpanlökarna är planterade

De där jag köpte i förra veckan till halva priset och det är julrosen också. Den jag 'hittade' i grönsakslandet i går. Anledningen till att jag grävde upp den är att den kommer med flera blomstjälkar redan nu i november och så naturligtvis lite sparsamhet. Nu behöver jag inte köpa någon. Visst låter det betydligt bättre med sparsamhet än med snålhet, men om jag skall vara ärlig vet jag inte riktigt var gränsen går. Är jag snål eller sparsam? Fast egentligen spelar det ingen roll vilket. 

Nu är julrosen planterad och står på bordet utanför köksfönstret.

Bollbenveden, 

glasbärsbusken

och några gräs förgyller dagarna. Både de mulna med regn och de som bjuder på sol.

Det samma gäller också den vita skogsasterns fröställningar. Vare sig solen skiner eller inte lyser de upp min väg till komposten på baksidan huset. Tidigare har jag aldrig låtit den sätta frö för jag har hört att den lätt blir till en 'kompletteringsväxt' som kräver mycket rensning. Under våren som kommer blir det upp till bevis.

Förgyller vardagen gör också de sista, nästan sista, grönsakerna. I går skördade jag palsternackor, lite smårödbetor, vintersallad, purjolök, mangold, dill och några svartrötter. 

Kvar finns mycket purjolök, svartrötter och vintersallad.

Dröjer vintern har vi egenodlade grönsaker länge än.....

I sista ögonblicket - goda grannar...

Det milda höstvädret har gjort att jag skjutit upp alla måstesakerinnanvintern, ja rent av tappat intresse för att vintra in trädgården. Trädgårdsmöblerna står fortfarande kvar ute och pelargonerna, de jag valt att spara, fick flytta inomhus i onsdags och först idag hamnade växterna, i alla fall de som sluppit undan komposten, under tak och där får de stå i skydd från väta tills kylan kommer innan de får flytta in till den mörka men frostfria källartillvaron.

I månadsskiftet oktober-november bjöd trädgården och naturen på så många vackra sistaögonblicketstunder. En dag under veckan som snart gått såg jag rodgersians  färgstarka blad genom källarfönstret och nästa dag när jag kom ut med kameran hade de ramlat av. Det känns som om nuet går extra fort precis nu.

Veckans tema i Blommig Fredag är goda grannar och nog finns det sådana i en trädgård även i november.

Vippvallmo och miscanthusgräs passar också i visset tillstånd väldigt bra ihop,

höstkrokusen står inte upprätt någon längre stund men den är fin även när den vilar sig mot timjanmattan

och den vitblommande tidlösan Colchicum autumnale 'Album' tillsammans med brons och kopparstarr mellan buxbomskloten tror jag just nu aldrig att jag kommer tröttna på.

Fler bidrag på temat hittar du här.

Trevlig helg!