Resan norr ut, del 3 Villa Fraxinus

En trädgård jag sett otaliga fina reportage från och som jag bara inte kunde åka förbi när jag såg skylten vid E4 strax norr om Härnösand. 

'Landskapsarkitekterna Ingelöv Jonsson och Sture Forsberg köpte på 70-talet en karg bergknalle i Hyndtjärn, med mossa, tallar, granar och en fantastisk utsikt. Det var byns soptipp, komplett med bilvrak, innanfönster och konservburkar. Där skapade de sin dröm, en prunkande trädgård och ett arkitektritat hus – helt integrerat i naturen. Villa Fraxinus blev snabbt ett populärt besöksmål för turister och trädgårdsintresserade som förundrades över blomsterprakten.'

Sedan något eller några år tillbaka har trädgården nya ägare men det var ändå väldigt roligt att få se strukturen

och de fina dammarna i verkligheten. 

Här precis som i så många andra trädgårdar norrut blommade klippståndsen, Ligularia dentata, tror jag, så fint och bladen var helt utan snigelangrepp. Den jag satte för några år sedan åt sniglarna upp bara jag vände ryggen till.

Sommarens största njutning

är temat denna vecka i Blommig Fredag och fler bidrag hittar du precis som tidigare här. 

Sommaren, själva sommaren, är för mig en enda stor njutning och jag har redan glömt att den var både kall och regnig en lång period innan den hittade hit på riktigt.

Att starta en dag med

en enkel frukost under ett körsbärsträd

för att sedan fortsätta den med en cykeltur är mer än njutning för mig, om bara orken finns. 

Är dessutom dagen solig och lagom varm så känns dofterna av gräs och älgört extra mycket.

Att sedan till kvällens middag som förrätt bli serverad årets första rödbetsskörd = nykokta rödbetor, gratinerade med getost, rosmarin och honung 

och som dessert få egenodlade jordgubbar, ja då kan det inte bli så mycket bättre.

Önskar er alla en trevlig helg!

Resan norr ut, del 2 Wij Trädgårdar.

Vi kom till Ockelbo ganska sent på dagen, lunchtiden var över men ändå fick vi på restaurangen ta för oss av de lokalodlade grönsakerna och andra godsaker som fanns kvar och mycket gott fick vi att äta. Själva parken kunde man fortsätta se efter 16.00 men butiker och matställen var då stängda.

Det är några år sedan, ganska många misstänker jag just nu, som vi besökte Wij trädgårdar för första gången och en hel del hade förändrats sedan dess.

Rosorna i rosariet var gigantiska

och klematisarna klädde vackert in sina stöd.

Hade jag haft en stor trädgård skulle jag gärna härmat efter.

Att använda gamla oljefat som krukor, ja varför inte. Definitivt betydligt vackrare än plastkrukor, tycker jag.

Solrosorna blommade eller var på väg att slå ut 

och det gjorde även de blommor som samplanterats med grönsakerna. 

Just samplanteringen av grönsaker och sommarblommor var höjdpunkten av besöket, tycker jag.

Men så är ju med trädgård och trädgårdsbesök, 

alltid upptäcker man något nytt, beroende på årstiden.

Nog har trädgårdsmästarna gröna fingrar alltid oavsett vad som menas :-))

men lite funderar jag på hur de bär sig åt för att inte fjärilslarverna skall äta upp all kålen.

'Allting som sker i en trägård handlar ju om att förverkliga drömmar. Det finns ingen som sätter potatis för att han måste. (Jo en och annan kanske, som har en mer än dålig pension, tror jag)

Man förväntar sig resultat av det man tar sig för i trädgården, till och med när man jagar maskrosor.  Det går dock inte att komma till  Wij Trädgårdar och få sin dröm förverkligad, det måste ske därhemma i trädgården eller kanske på balkongen. Men man kan bli inspirerad.  Hittills har vi på Wij Trädgårdar varit bra på att inspirera och varje vinter drar vi efter andan och kavlar upp ärmarna för att göra det igen. Med nya planteringar, nytt utsäde, nya idéer och nya maskrosor. Alltid välkomna till en ny säsong. 'Lars Krantz, trädgårdsmästare

Såg på nätet att Wij Trädgårdar har ekonomiska problem. Hoppas det löser sig för att komma hit är mer än en njutning och det för nästan alla sinnen.