Inte snabbt och lätt som på TV…

Lite före och efterbilder från landet. Vi drömmer om att slippa från mycket av gräsklippning och trimning och därför har vi tagit fram bergen och stenlagt en del ytor. Ja vi och vi, min man har gjort alla tunga jobb.

När jag igår tittade på gamla bilder såg jag att en hel del hänt under dessa sex år vi hållit på. Klart är det inte, det blir nog aldrig en trädgård, men vi har kommit en bra bit på väg.

Berget som min man lade ’nästan’ sista handen vid nu i helgen började vi röja för sex år sedan och så småningom  såg det ut så här.

Förra våren var vi många …..

Så fort stenarna kommit på plats fick mina pioner flytta ut från grönsakslandet.

Och nu är det nästan klart. Snart saknas bara bänken att sitta på.

Inte kunde vi tro att favorituteplatsen skull bli här

eller att vi skulle lyckas få till en trappa av natursten. 

Det är väldigt roligt att se sina idéer förverkligas :-) även om det inte går lika fort som på TV.

Fortfarande riktig sommar.

Helgen kommer, om jag förstått väderprognoserna rätt, att bjuda på riktigt fina dagar och ganska varma kvällar, ca 20⁰. Kvällar att njuta av ute, tända ljus, svepa in sig i en filt och lagra sommar att minnas när kylan kommer.

Jätteverbenorna jag köpte i våras när Anja och jag besökte Lisebergs Trädgårdsdagar är nu riktigt fina och det är klätterstormhatten också.

Ripsen har ännu inte slagit ut, men snart …

Harry Grey, fuchsian, är full av både knopp och blommor 

och det är hortensian 

och skogsastern också.

Trevlig helg med mycket sol och värme!

Sensommar och dofter…

’Har ni märkt att trädgårdsodlare ibland släpper tyglarna i augusti? De är utmattade av tempot och trötta av det aldrig upphörande arbete som en trädgård medför (här håller jag inte med, trädgård är inte bara 'arbete' utan mest glädje och stunder av rofullhet) eller kanske lite uttråkade av sommarens ymnighet, och så låter de sina trädgårdar förfalla.’ Ur Tasha Tudors Trädgård.

Tittade ikväll på Trädgårdsonsdag, säsongens första program tror jag. Kul att de uppmärksammade Karel Capek och boken Ett år i min trädgård. Skulle jag bara få välja ut en enda trädgårdsbok så skulle jag välja den. Härlig ironi och djup kunskap i en och samma bok.
’Kom ihåg, att jag talar om örtagårdsägaren och inte om de där frukt och grönsaksodlarna. Må fruktodlaren stråla över sina äpplen och päron och grönsaksodlaren glädja sig åt den övernaturliga storleken på hans kålrabbi, pumpor och selleri; den verklige trädgårdsodlaren känner i alla sina leder, att redan i augusti är en omslagets tid. Det, som blommar, försöker redan blomma ut med fart. Nu kommer turen till höstastrar och chrysanthemum, och sedan god natt! Men – men än finns du, strålande flox, prästgårdsblomma….. ur Ett år i min trädgård.
Som grönsaksodlare i liten skala, har jag i sommar glatt mig åt bl.a. egen lök, sallad, rödbetor och potatis. 19 sättpotatisar gav god utdelning men ingen potatis fick någon direkt övernaturlig storlek ;-))
Liljor och flox blommar just nu för fullt och sprider sin väldoft.

För några år sedan var flox en blomma jag absolut inte tyckte om men efter ett besök i Anne Just trädgård i slutet av en septembermånad ändrade jag uppfattning.

Synd att floxen har en förmåga att snabbt växa till och bli till stora plantor. För mig hade de gärna fått ta flera, ja många, år på sig innan de hade fler än tre blomstjälkar.

Till våren är det dags att dela några av plantorna och gräva bort andra men just nu njuter jag av sensommarens dofter. 

Fler höjdpunkter när det gäller trädgårdsbesök…

När vi nu i sommar äntligen skulle norrut tog jag kontakt med Charlotte i Sundsvall. 

Hennes/deras trädgård hade jag sett så mycket fint ifrån via bloggen så jag var mer än nyfiken på hur det såg ut i den i verkligheten.

En regnig förmiddag i början på juli välkomnade hon oss med ett  Hej – Vill ni ha kaffe? 

Nu i efterhand önskar jag att jag haft ett stort paraply med mig, det regnade nästan hela tiden vi var där, så att jag hade vågat ta fram kameran lite oftare och tagit fler bilder från hennes härligt smakfulla trädgård för att kunna visa er och för att själv få inspiration.

Vi pratade bl.a kirskål. Hade precis sett hur vackert de lyft fram det svårutrotade ’ogräset’ på Hildasholm. Då visade Charlotte hur hon hade tacklat ’problemet’….. minst lik fint.

 Bilderna, de få jag tog, kommer här…

Tack Charlotte för att du tog emot oss!

Munthes Hildasholm

Varnar lite – många bilder.

I sommar, innan vår resa norr ut mot Sundsvall, Åre och Storulvån, hade jag på kartan prickat in några trädgårdar jag gärna skulle vilja se när vi ändå skulle ut och åkta. 

Alla hann vi inte med men när vi passerade Leksand hade vi fortfarande gott om tid.

AxelMunthe, han med hus i San Michele på Capri byggde där ett hus till sin engelska fru Hilda.

Ett hus, ja hus och hus, som kallas Hildasholm. 

Att besöka det stod högst på min önskelista. Där fanns mycket vackert att se både inom och utomhus. 

Trädgårdarna, påfågelsträdgården,

den nedsänkta trädgården,

rosenträdgården, 

fontänträdgården, 

ekotemplet, 

brunnsträdgården

och köksträdgården är alla Hilda Munthes verk. De äldsta trädgårdsrummen anlades redan på 1910-talet. 

Själv blev jag väldigt förtjust i allt men min man tyckte ibland att det inte var särskilt märkvärdigt det han såg. Jag fascinerades av hur det vilda fick ta plats bland det odlade i trädgården. 

Krolliljor, aklejor, fingerborgsblommor, luktpioner och tidigblommande dagliljor smälte in så fint bland kirskål, gräs och vitmåra. 

För att djuren skall trivas i trädgården får den inte vara alltför välstädad. En blyskulptur i form av en ängel står i Munthes grop. I marken runt den lilla skulpturen har döda vilda smådjur fått sin viloplats. 

För mig var detta en av sommarens höjdpunkter när det gäller trädgårdsbesök.

Augustimörker..

Ljumma kvällar, tända ljuslyktor i trädgården, kunna sitta ute länge och se kvällshimlen spegla sig i fjorden.

Augustimörkret är det något alldeles särskilt med. Sammetsmjukt, en klyscha kanske men nog ligger det en hel del i den.

Sommaren drar mot sitt slut, lite tragiskt men den har varit finare än på många år och riktigt slut är den ännu inte. 

Trevlig helg!