Fler höjdpunkter när det gäller trädgårdsbesök…

När vi nu i sommar äntligen skulle norrut tog jag kontakt med Charlotte i Sundsvall. 

Hennes/deras trädgård hade jag sett så mycket fint ifrån via bloggen så jag var mer än nyfiken på hur det såg ut i den i verkligheten.

En regnig förmiddag i början på juli välkomnade hon oss med ett  Hej – Vill ni ha kaffe? 

Nu i efterhand önskar jag att jag haft ett stort paraply med mig, det regnade nästan hela tiden vi var där, så att jag hade vågat ta fram kameran lite oftare och tagit fler bilder från hennes härligt smakfulla trädgård för att kunna visa er och för att själv få inspiration.

Vi pratade bl.a kirskål. Hade precis sett hur vackert de lyft fram det svårutrotade ’ogräset’ på Hildasholm. Då visade Charlotte hur hon hade tacklat ’problemet’….. minst lik fint.

 Bilderna, de få jag tog, kommer här…

Tack Charlotte för att du tog emot oss!

Munthes Hildasholm

Varnar lite – många bilder.

I sommar, innan vår resa norr ut mot Sundsvall, Åre och Storulvån, hade jag på kartan prickat in några trädgårdar jag gärna skulle vilja se när vi ändå skulle ut och åkta. 

Alla hann vi inte med men när vi passerade Leksand hade vi fortfarande gott om tid.

AxelMunthe, han med hus i San Michele på Capri byggde där ett hus till sin engelska fru Hilda.

Ett hus, ja hus och hus, som kallas Hildasholm. 

Att besöka det stod högst på min önskelista. Där fanns mycket vackert att se både inom och utomhus. 

Trädgårdarna, påfågelsträdgården,

den nedsänkta trädgården,

rosenträdgården, 

fontänträdgården, 

ekotemplet, 

brunnsträdgården

och köksträdgården är alla Hilda Munthes verk. De äldsta trädgårdsrummen anlades redan på 1910-talet. 

Själv blev jag väldigt förtjust i allt men min man tyckte ibland att det inte var särskilt märkvärdigt det han såg. Jag fascinerades av hur det vilda fick ta plats bland det odlade i trädgården. 

Krolliljor, aklejor, fingerborgsblommor, luktpioner och tidigblommande dagliljor smälte in så fint bland kirskål, gräs och vitmåra. 

För att djuren skall trivas i trädgården får den inte vara alltför välstädad. En blyskulptur i form av en ängel står i Munthes grop. I marken runt den lilla skulpturen har döda vilda smådjur fått sin viloplats. 

För mig var detta en av sommarens höjdpunkter när det gäller trädgårdsbesök.

Augustimörker..

Ljumma kvällar, tända ljuslyktor i trädgården, kunna sitta ute länge och se kvällshimlen spegla sig i fjorden.

Augustimörkret är det något alldeles särskilt med. Sammetsmjukt, en klyscha kanske men nog ligger det en hel del i den.

Sommaren drar mot sitt slut, lite tragiskt men den har varit finare än på många år och riktigt slut är den ännu inte. 

Trevlig helg!

Solrosor

Tack vare Mia har jag i år massor med finfina blommande solrosor. 

Under flera år har jag sått direkt på plats men inga plantor har kommit upp. Mia föreslog i våras att jag skulle förgro och det gjorde jag. I slutet av maj hade jag små fina plantor att sätta ut.

Alla har klarat sig trots den torra och varma sommaren och just nu blommar fler olika sorter i grönsakslandet.

Vilka buketter det blir av dem!

Avkastning eller

är det kanske god utdelning? Det handlar inte om vare sig aktier eller fonder utan enbart om blommor, luktärter.

Tänk att några små fröer kan ge så mycket glädje. 

Växer så det knakar.

Tidigt i våras fick jag ett frö från en trädgårdsvän, ett enda frö, men ett stort sådant. Sådde det och planterade ut plantan i grönsakslandet i början på juni. Där stod den länge och stampade. Maken har vattnat och vattnat och jag har gett den hönsgödsel med jämna mellanrum. Växtfart fick den men inga ’fruktämnen’. 

Under veckan som gått dök det äntligen upp en liten gul ’boll’. Visserligen ser den sprucken ut och är bara ca 3 cm i diameter, men det är i alla fall ett fruktämne. När man ser den är det svårt att förstå att den med rätt skötsel kan bli en jättepumpa på hundratals kilo. 

Den behöver egentligen inte alls bli någon jättestor pumpa, det räcker gott med en vackert gulfärgad av medelstorlek ;-))

Trädgården och jag

har i sommar haft semester från varandra i en hel månad.

Med tanke på hur mycket det växt under den tiden misstänker jag att trädgården känt precis samma frihetskänsla som jag gjort.

Nu är jag tillbaka, inte bara för att springa runt med den där fult gröna och smala en kort stund, utan på riktigt.

Alla klippverktyg vi har är framme och den ena sopsäcken efter den andra har fyllts med ogräsrens, vissna blad, blommor som haft sin storhetstid och klipp från häckar, buskar och träd. 

Jag njuter av att gå här och bestämma över hur jag vill att trädgården skall se ut;-)) Gillar att klippa både buxbom och häckar och tukta buskar och träd. Kopparlönnen har vuxit till sig riktigt mycket i sommar men den har egna regler och får växa så mycket den bara kan och förmår utan att vare sig min man eller jag har synpunkter.

Tycker om att pyssla med krukorna, de som bara fått en snabbvattning när en god vän eller jag själv varit hemma, gödselvattna, ansa och se hur fint det blommar i dem trots den styvmoderliga behandlingen. 

Efter att under en hel månads tid stått med ena sidan mot en pipranka som bara växt och brett ut sig är både fuchsior, pelargoner och hostor förvånansvärt fina även om de nu lutar lite och står med fulsidan ut.

Våren och försommarens intensiva blomning har jag idag klippt bort resterna av och det gröna lugnet har infunnit sig även om flox och dagliljor börjat blomma.

När det gäller dagliljor är jag mest förtjust i de som har riktigt mörka blommor eller nästan vita. 

Hemerocallis 'Ed Murray' 

Hemerocallis 'Artic Snow'

Förra året köpte jag en spindeldaglilja från Anette på Boäng, ’Dances With Giraffes’ och den blommar så fint just nu och har blivit favoriten bland dagliljorna.

Årets dagliljeinköp från Anette har knopp som ännu inte slagit ut. Att den tänker blomma fast den är lite och bara har en provisorisk växtplats är ett stort plus. Hemerocallis ’Heavenly Angel Ice’ heter den. Med tanke på namnet kan den nog lätt ta över favoritskapet ;-))

Gallicarosorna som i våras frös ner nästan till marken kommer nu med massor av nya skott. Några av dem kommer tom med blommor. I motljuset är nytillväxten nästan vackrare än blommorna.

Fötterna är svarta och det är naglarna också. Armarna är sönderrivna av rostaggar. Nog undrar man ibland hur det kommer sig att det där med trädgård är så roligt.

Fortsatt skön sommar!