och gamla, riktigt gamla ’trädgårdsuvar’ som ger av sina erfartenheter.
Massor med text – hoppas du har lust att läsa vidare!
Gamla, riktigt gamla människor vill vi helst inte veta av i dagens samhälle. Beror det på att vi tycker, att de tjatar för mycket om egna erfarenheter och upplevelser, att de tar fokus från livet just nu och vinklar bilden mot något som varit, något som vi inte varit med om.
Spekulationer - Egentligen vet jag inte alls vad det beror på.
Sedan åren vi bodde i Asien är jag fascinerad av det sätt man där hade för att möta och bemöta sina medmänniskor, särskilt de riktigt gamla. Den vördnaden har jag aldrig träffat på här hos oss. Erfarenheten som finns hos våra äldre är ju ändå en riktigt, riktigt stor kunskap, värd att ta vara på.
Kanske undrar ni vad jag är ute efter – jo förutom bemötandet av våra gamla så är det detta med TRÄDGÅRD.
Eftersom TRÄDGÅRD ÄR TID, är det först när vi blir ganska gamla som vi verkligen vet vad det där med trädgård handlar om såvida vi inte valt att gå någon trädgårdsutbildning eller varit så framsynta att vi planterade träd, buskar och långsamväxande häckar redan när vi var i 20 års åldern.
Det är ju gamla, riktigt gamla trädgårdsmänniskor som har svaren på mycket av det vi undrar över och vill veta mer om när det gäller vår hobby och det är hos många av dem den idégivande trädgården med de riktigt fina växterna finns.
Varför får vi inte läsa om deras erfarenheter i trädgårdstidningarna eller får möta dem i trädgårdsprogram på TV medan de fortfarande är i livet?
Nu har jag skrivit av mig – en del av de tankar jag fått när jag tittat i gamla trädgårdsböcker som t. ex Det växer så rusligt. Trädgårdsamatörer i 50 år, Groundcoverplants av Margery Fish, Leva med trädgård av Ulla Molin, Emma Lundbers trädgårdskonst av Stella Westerlund och Colour schemes for the flower garden av Gertrude Jekyll.
Visst vore det roligt med TV program där man riktigt tar tillvara kunskapen eller artiklar i våra trädgårdstidningar där vi får möta dessa människor och ta del av den erfarenhet de skaffat sig under åren.
Erfarenheter som det finns mycket av bland alla våra riktigt gamla ’trädgårdsuvar’.
