Räkna de ljusa timmarna blott…

Det gör kärleksörten Hylotelephium telephium. För att sätta knopp behöver den 16 ljusa timmar/dygn.
Just nu innan de börjar blomma är de som allra finast, tycker jag .



Hylotelephium 'Crazy Ruffles'



Hylotelephium 'Matrona'

I folktron var den en betydelsefull växt. Bl.a. skulle den avvärja blixten om man hade den planterad på hustaket. Kanske en bra idé nu när det åskar så mycket.

Hylotelephium spectabile 'Star Dust'

Hylotelephium 'Purple Emperor'

Hylotelephium telephium 'Sunkissed'

Hylotelephium erythrostictum 'Frosty Morn'

Att den är symbol för lång och trofast kärlek är lätt att förstå så skugg och torktålig som den är ;)

Öppet för möjligheter och möten…

får den här fina grinden från Trädgårdsdrömmar symbolisera.
Tack vare bloggen har jag fått se så många fina trädgårdar och träffat så många underbara människor.



Ordet trädgård har säkert lika många betydelser som det finns trädgårdsmänniskor men för mig är trädgård med stort T något som avskärmar mig från den yttre världen som t.ex gator och grannar, omsluter mig och fyller mig med ett stort Ohhhhhhhhhhh när jag stiger in i den.



I måndags gjorde Barbro, Sophie och jag trädgårdsbesök hos Carina och Ken och Ester och Per och hela dagen var ett enda stort Ohhhhhhhh! Stort tack för att vi fick komma.


Först 3 bilder från Trädgårdsdrömmar








och sedan 3 bilder från Esters Trädgård. Ord behövs inte.







Läckra planteringskrukor – ytterkrukor – eller hur?



Trevlig helg!

En mindre skog med turkmössor

eller krolliljor som de egentligen heter, vill jag gärna ha.



Helst de vitblommande. Har sått frön för lökarna är svåra att få tag på men det lär ta 7 år från sådd till blomma och mina frösådder är bara 3 år. En dag i våras kom fyra lökar med posten från en snäll trädgårdsvän långt uppe i norr så nu hoppas jag på vita blommor redan nästa år.



Namnet krollilja kommer från nederländskans krullelie. Kalkbladen krollar eller rullar ihop sig.



Munkar tog hem lökar till klosterträdgårdarna och därifrån har den förvildat sig. På Kinnekulle och i trakten runt Vadstena kan man se hela ’skogar’ av just krolliljor.



Här den vanligaste formen av Lilium martagon. Den har brunrosa blommor.
De skulpturala frökapslarna är vackra långt in på hösten men jag brukar ta bort dem innan de spricker upp och sprider alla sina fröer. Skogen får inte vara för tät….

Brunnävan har snart blommat över…

Egentligen skall jag väl inte skriva brunnävan utan brunnävorna för det finns så många olika



både när det gäller blad och blommor. Den, brunnävan alltså, kan man inte säga att man har, inte ;-)



Ursprungligen kommer den från södra Europas bergstrakter och den är oerhört anpassningsbar. Trivs i både sol och skugga, torr skugga under stora träd men även i lite fuktigare jord och den växer snabbt ut till stora ruggar. Frösår sig rikligt, misstänker ibland att den försöker ta över hela trädgården, så det gäller att hålla den kort.



Idag har jag klippt tillbaka de flesta och ’klippet’ vågar jag inte ens lägga i komposten utan det hamnar på soptippen.



Bland nävorna är Sörjande Änkan eller Storknäbben en av de verkliga favoriterna.

En liten klocka med blad som liknar timjan …

eller Campanula serpillifolia som Linné kallade den när han 1728 beskrev den i en katalog över sällsyntare växter i Småland.



I Karin Berglunds bok, Jag tänker på Linné, Han som såg allt, kan man läsa att Linné själv senare i livet påstod att linnean liknade honom själv. ’Hon växte lågt, blommade kort och blev lätt förbisedd’. Visst kan man undra hur han tänkte, eller hur?



Tittar man på bilderna är det lätt att tro att vi har en hel matta med linneor men kameran ljuger. Det är bara några kvadratdecimeter.



Detta är andra gången jag försöker plantera in den i trädgården och nu verkar det ha lyckats. Den trivs och kryper fram över torvblocken jag grävt ner i rabatten för att odla Schizocodon i.



Strax innan skymningen kommer doftar linnean som starkast och gott luktar den.



Inte mycket fjärilar i år. Kanske har det varit för kallt?
Men fina är de när de väl kommer flygande.



Humlor har vi haft betydligt fler utav och vällustigt har de vältrat sig bland pionernas ståndare.
De riktigt rullar runt.
Kan sitta långa stunder och bara titta på dem.

Nu gäller det att passa på att njuta av de ljusa sommarkvällarna.
Trevlig midsommar!

Helgen som gick var vi i Skåne.

Åt godmat och promenerade runt på bl.a Sofiero och Löddeköpinge Plantskola. Just den plantskolan har jag länge haft lust att besöka men inte haft vägarna förbi.



Nu när jag äntligen kom dit gick vi länge och tittade på alla fina planteringar. Vackra kombinationer av blad, både färger och storlekar var det jag föll mest för.
En av de roligaste (tänker då på alla rostiga inredningsdetaljer) och mest inspirerande plantskolor jag besökt.
Synd att kameran blev kvar hemma. Maken tog en del bilder med sin telefon – men det blev mest konstruktionsbilder.



De tidiga pionerna har sedan länge blommat över och nu har även buskpionerna gjort det. Luktpionerna står på tur. En del av dem har börjat slå ut.



Irisen blommar för fullt. Just den här som jag tror heter Iris 'Sultan's Palace' har bara blommat en gång tidigare så jag hade nästan glömt hur fin den är.

Tack för alla positiva och uppmuntrande kommentarer angående ’utedraperiet’ med de svarta rosorna.
Inte vann vi :) men vi hade roligt när vi tillverkade det och vi fick äntligen en fin klätterställning för slingerstormhatten.

Svarta betongrosor – ’utedraperi’ och klätterstöd.

Det har precis blivit klart och det är vårt bidrag till Panduro Concrete Challenge.


Egentligen skall själva ställningen vara rostig men det tar nog några veckor innan den är det.




Redan i höstas när jag köpte muffinsformen började tankarna på ett rosendraperi att ta form men det hade nog inte blivit av att vi gjort något, i alla fall inte just nu, om inte det kommit ett mail från Panduro med en förfrågan om vi ville vara med i en betonggjutartävling.




Utsidan av muffinsformen har blivit ’mall’ åt rosorna.

Med hjälp av formgummi gjorde jag gjutformar. Dessa lade jag i sand och samtidigt som jag göt rosen lade jag i ett rundjärn som är 6 mm i diameter.



Dessa järn, delade i ojämna längder ( 5 st / draperilängd) har borrade hål i båda ändar för att kunna länkas ihop och lite svetsloppor där rosorna skall sitta för att få dem att fästa bättre. Rosorna som är mellan 5 – 6 cm i diameter är fastgjutna på järnet.

Alla rosor ( 24st) är svartmålade men till några blandade jag ut färgen med vatten för att få en gråare nyans.

Här längs sidan med tvärgående fyrkantsjärn skall en slingerstormhatt få stöd.

Själva ställningen är ca 210cm hög och varje draperilängd ca 190cm.

Svarta rosor och knoppar i massor....

Den här klätterställningen svetsade min man ihop igår kväll. Materialet är kvadratiska, ihåliga järnstänger. 15 x 15 mm. Vet inte vad de heter eller 'bör' kallas men de finns att köpa här.

En firma med hjälpsamma och kunniga medarbetare..... Där finns även skrothögar med småbitar till bra priser.

Där den nya ställningen står har vi tidigare haft en rostig klätterställning för en av våra klätterstormhattar. Den ställningen har varit böjd halvvägs ut över plattgången.

Tror att den här ställningen med hängande svarta rosor, kommer att bli finare, men ännu har inte alla rosor 'brunnit'....betong måste ju brinna...

I morgon kväll hoppas jag att allt är färdigt.

De första betongrosorna blev klara idag.... mörkgrå eller svarta beroende på hur mycket färg och vatten man tar på penseln...

Vallmons knoppar är minst lika fina som de utslagna blommorna

och Paeonia 'Fransyskan' har knoppar lika mörka som stjälkarna...

Tall Bearded (TB) irisarna, de som är mer än 70 cm höga, har börjat slå ut sina knoppar. Blommorna är stora och lite vulgära .. men ändå så fina och läckra ... och läckra är ju knopparna också ...

Svart - Vitt

Svarta betongrosor i timjanmattan.
Delar av en tanke och idé jag haft länge och som vi nu realiserar.
Vet ännu inte om det kommer att fungera ... mer om detta i morgon.....förhoppningsvis.



Den vita aklejan, Aquilegia caerulea 'Kristalle' är som allra finast just nu.