Det där med dubbla blommor…(detta har nästan inte alls med trädgård att göra)

är det finare? Finns det växter eller annat (människor) som är finare och för mer än andra?

Tänkte på det när vi promenerade runt i London i början på veckan och gick förbi klubbar och ’fina’ hotell. Mötte så många som jag upplevde ansåg sig för mer…. Det syntes på uppförandet och kändes i luften. När blir någon värd mer än någon annan? Vilka kriterier gäller? Bra ekonomi, visst… men är jag en ’bättre’ människa för det? Är jag 'värd' mera?

Vad är det som t.ex gör att man inte hälsar på någon fast man vet vem det är? Osäkerhet, rädsla eller anser man sig ’lite finare’ ??

Detta kan kanske upplevas som om det inte har med Blooming Friday att göra, men nog är det en del av vår världs blomning, fast inte bara på fredagar ;-)

Att alla vi människor skall ses som jämlika?

Nu till blommorna: Julrosor, julrosor ….. Wisely Garden. Dit hittade vi med tåg och buss, tack vare Nilla.

Själv faller jag både lättare och snabbare för de enkelblommande. Denna julros, med rödviolettkantade, vita foderblad och mörka kronblad (nektargömmor) kunde jag bara inte gå förbi. Den hamnade i påsen och står nu hos Monica och Göran på Tjörn.
Hoppas Våren är här snart! Inför den är väl ingen förmer än någon annan, eller?
Fler bidrag till Blooming Friday hittar du hos Katarina…
Trevlig helg

Chamaecýparis lawsoniana 'Imbricata Pendula'

bjuder inte på annat än sin gröna färg och hängande växtsätt … men får ändå bli mitt bidrag till Blooming Friday.

Nu när trädgården är alldeles vit av snö har den sin ’storhetstid. På sommaren får den konkurrens av annat i trädgården som är grönt och det är ju så gott som allt, så då syns den nästan inte.



Planterade den 2004 och förra våren fick jag börja klippa den, har man en liten trädgård kan inga växter få ta för sig för mycket av utrymmet.
Har bundit upp den mot ett armeringsjärn. Så länge man binder upp den, så länge fortsätter den att växa på höjden. Kan inte komma längre upp på stegen så nu blir den inte högre.

Fick frågor om närbilder. Här kommer ett par, suddiga för det blåser ute idag.

Trevlig helg!
Fler bidrag till Blooming Friday hittar du hos Katarina.

En solig lördag i februari...

Jag skottade av taket på växthuset och ligusterhäcken, som bitvis lagt sig på sidan pga all tung snö. Buxbomshäckar och klot fick jag leta efter. Att behöva söka efter dem i djup snö har jag aldrig upplevt tidigare.



Den här krukan har fått både mössa och halsduk.



Solen var riktigt varm mitt på dagen så det fanns de som passade på att sola en stund. Nog ser det skönt ut!

Kontraster – is eller blomklasar....

Båda bjuder på skönhet men den blå doftar så du kan säkert gissa vilken jag föredrar.





Så mycket snö vi har nu är knappt jag minns vi haft tidigare, men minnet är kort, kanske…



Detta foto togs igår och mer har kommit - massor...

Vintern håller oss

fortfarande i ett hårt grepp.
Nu har vi visserligen haft plusgrader i ett par dagar men kylan är visst på väg tillbaka, i alla fall ser det så ut i tidningen.



Snösmältning (tillfällig) och gräsbilder.



Höst och vinter tror jag är de årstider som gräsen är som allra vackrast.


I dag kom fröerna från STA. Kul – nu skall här sås men först måste jag läsa på.

Trevlig helg!

Tjugondag Knut....

Vad vore vår värld utan granar,
Utan massaved, julgran och gravens ris.
Vad vore den utan det skydd som granen ger
och utan de skuggande sagor
som bara kan berättas av granar.
(Harry Martinson 1974)

Här åkte granen ut redan i söndags. Precis som jag hade den fått ’vårkänslor’ så jag kände mig riktigt elak när jag kastade ut den i kylan.
Ordet gran är fornnordiskt och betyder sticka fram, vara spretig och extra spretig är den när den skall ut, tycker jag. Den fastnar i allt som kommer i dess väg. Kanske känner den av att livet är slut och att detta är sista chansen att visa att den funnits.



Det mesta i trädgården har fortfarande mössor på sig. Vita och glittriga när solen tittar fram.
Att få ha kvar snön så länge som den här gången är vi inte bortskämda med. Ljuset är på väg tillbaka men snön ger oss redan nu riktigt ljusa kvällar….



I måndags kom katalogen från Avon Bulbs.



Sju sidor med olika snödroppar =VÅRLÄNGTAN…..

En vit trädgård

har även vi här på västkusten fått i år och det är vi inte särskilt bortskämda med. Riktigt mycket snö t.o.m. fast en del har redan hunnit försvinna. Plusgrader i ett par dagar och stundtals ett lätt regn har fått snölagret att sjunka ihop.

I förrgår gjorde jag några snölyktor, har inte satt ljus i dem ännu, som trots tö finns kvar. Nu när kylan är på väg tillbaka kanske de kan lysa upp trädgården, ja några små delar av den, till nyår.

Buxbomsklot och buxbomshäckar hade idag en tung hätta på sig. De såg inte mycket ut för världen när man tittade på dem men kompakta och tunga var de. Skriver var för nu är alla ’mössor’ borta.

Inte har jag tänkt på vinterfägring när jag planterat buskar, clematis och perenner fast när jag idag gick en runda med kameran kunde jag nästan ’inbilla’ mig det.



Solen tittade fram och guldfärgade Clematis viticella 'Mme Julia Correvon'.



Viburnum rhytidophyllum, rynkolvon, syns nästan inte under sommarhalvåret men nu kan man inte missa den. Blomställningarna är härligt kanelbruna och de mörkt vintergröna bladen är grådaggiga på undersidan.



Även Euonymus alatus, vingad benved, som gömmer sig under sommaren bland allt det andra gröna, sticker nu ut med sina orangeröda bär och skiljer sig från mängden.

Det gör också grannens buske som jag just nu tappat namnet på och

kejsarolvonet som snart slår ut sina knoppar.

Veratrum nigrum, den svarta nysrotens fröställning står snöpudrad, hög och fin i rabatten och

julrosen nickar i kylan.

Vintern är vacker men vårlängtan ligger på lur….

Julstressen

har vuxit bort med åren och det tror jag de flesta ’måstena’ också har gjort. Nedärvda sådana, från farmor, mormor och mamma.
Men visst, några finns kvar, i alla fall fyra, och det kommer de säkert att göra så länge jag lever och har någon som är mig kär att fira julen med.




Julgranen är fortfarande ett av dem, för jag älskar mina gamla julgranskulor och det är ju bara en gång om året som jag riktigt kan få njuta utav dem,



men också skinkan som skall ugnsbakas dagen före julafton för att på kvällen griljeras och provsmakas är ett måste. Till den skall det vara ett särskilt sorts bröd och det brödet ’måste’ jag baka själv för det finns inte att köpa



och så är det med sillen också. Någon ’riktigt’ god inlagd köpesill finns inte att uppbringa. I alla fall har jag aldrig hittat någon och jag har provat många.


Nu har den mörkaste tiden varit, ljuset är på väg tillbaka och frökatalogerna börjar dyka upp i brevlådan. I sista TA finns årets frölista och jag har redan många önskemål. Både TA och Impecta katalogen ligger på nattygsbordet bredvid sängen och drömmen om våren är här…

men innan vårdrömmarna tar riktig fart skall vi fira jul med både föräldrar, barn och barnbarn och det är ett kärt MÅSTE.

Önskar er alla en Riktigt God Jul!




PS!
Letar med ljus och lykta efter ståltrådshängare till julgranskulorna. Dessa kommer jag inte ihåg var jag köpt men de är toppenbra. Det går att få plats med massor av kulor på varje gren ;-))
Tipsa mig gärna om du vet var de finns att köpa.

Vitt, vitt - men längtan är grön..

Snön ligger som ett vitt, dunigt täcke över hela trädgården, ja över allt, här hos oss. Trädens grenar och alla buskar lyser vita. Det ser ut som om de är lindade med bomullsvadd.
För drygt en vecka sedan plockade jag utslagna vitsippor… det har jag nästan svårt att tro idag.
Ännu är det bara mars månad så snö är kanske det man skall räkna med och inte blommande sippor, även om sippor för min del, känns mer önskvärda.

Innan kylan kom hade jag startat vårens arbete. Bland annat hade jag planterat om mina krukodlade hostor. Flera utav dem började få små gröna blad och därför tyckte jag det var dags.
De står under sommaren i halvskugga så vattningen är egentligen inte betungande men jag tänkte prova om jag kan göra den ännu mindre arbetskrävande så därför har jag för första gången blandat vermikulit i jorden. Den skall enligt vad som sägs behålla fukten i jorden och samtidigt göra den porös så därför borde den vara utmärkt till hostorna, bara de nu klarar kylan? Visserligen står de lite skyddat i kallbänken men de har ju inte hunnit rotat sig ordentligt efter omplanteringen.




Emeralds and Rubies har vackert röda bladstjälkar. Har planterat ett par 'skott' i en kruka för att kunna titta på den på närmare håll och slippa snigelhål i bladen.




Pandoras box blir bara ca 8 cm hög och är lättodlad i kruka.





Cinnamon Stick är nog favoriten hittills med sina rödprickiga stjälkar. Rödprickigheten fortsätter längs mittnerven upp på bladets ovansida.

Sunlight Child har gula blad och även den har prickiga stjälkar, men inte lika mycket som Cinnamon Stick.

Om man nu skall leva i nuet är det väl skidåkning och inte hostor man skall tänka på?

Klematis -

i nya vackra kläder.

Vinter, vintervitt och solsken

Klockan 7 i morse hade vi 8 grader kallt och snö i massor så det blir nog en vit Påsk i år. Ishavsluften som skulle dra ner över landet, den kom precis som det lovats.
Solsken och snö är en vacker kombination – bara glädja sig åt det som kan ses,
för vad som göms i snö kommer upp i tö.

Anemone blanda – som tillfälligt flyttat in i växthuset.

Djungelboken – Vad har den med snö och trädgård att göra?

Mowglis ord till pantern Bagheera: - Jag är tuffare än vad somliga tror!

Gör skäl för sitt namn just nu.
Snöflocksträd.