Höstfint....

Det är lätt att tro att trädgården redan nu gått i vila om man bara tar en snabb titt utanför dörren men det händer fortfarande från dag till dag något nytt och ibland oväntat så ännu sover den inte.

Visst vet jag att jag planterat höstkrokus under kopparlönnen men ändå tar de mig med överraskning varje höst när de står där raka i ryggen, nästan som på parad, i alla fall de första dagarna och visst vet jag också att jag för ett par år sedan planterade dubbel vit tidlösa på ett ställe

men hajar ändå till när den en dag bara finns där.

Den vitblommande höstkrokusen, Crocus banaticus 'Snowdrift', jag köpte förra hösten på Gerbianska Trädgårdens lökdag på Råda Säteri letade jag efter veckan som gick och i torsdags hittade jag den under en flikbladig japansk lönn. Planterad på helt fel plats, för mörkt och lite i skymundan, men förra hösten trodde jag den fick en bra placering. Nu vill jag flytta krokusen ut i ljuset, höstljuset, så den både syns bättre och får mer kraft att växa men var i den här överfulla trädgården skulle den kunna trivas?

I fredags eftermiddag regnade det men jag kunde trots det inte låta bli att gå ut med kameran och regndropparna gav en extra dimension till allt det bruna och vissna i trädgården. Det gjorde också den blåblommande klätterstormhatten, Aconitum hemsleyanum, 

vars blommor precis slagit ut, höstkrokusarna, Crocus speciosus,

som nyss börjat blomma och nävan 'Rozanne' 

som blommat oavbrutet sedan andra halvan av juli och som också har blommor också går åt blått. Alla tre har de en färg på blommorna som passar så fint ihop med höstfärgade löv och perenner. En färg som verkligen känns planerad, men vem har gjort den planeringen?

När det gäller buskar och träd vars löv får vacker höstfärg vill jag slå ett extra slag för trollhassel, Hamamelis virginiana, 

benved av olika slag , 

Syringa meyeri 'Palibin',  

skenkamelia Stewartia pseudocamellia och olvon som t.ex detta 

som jag fått som liten stickling utan namn.

Du hittar massor med fler fina hösttips om du tittar in på TrädgårdsFägring.

Njut, ha det gott och fortsatt fin och solig höst!

Det gröna lugnet

i trädgården just nu innan höstfärgerna målar upp den igen är jag väldigt förtjust i. 

En och annan ros kommer med några enstaka blommor. 

Hortensiorna har blommat över 

och snart har även floxen gjort det. Tidlösorna sticker upp sina hårt rullade knoppar 

och en ensam liten cyklamen kämpar sig upp bland allt det gröna under kopparlönnen.

Konvaljbusken,Clethra alnifolia'Hummingbird',

sprider sin doft och klätterstormhatten, 

Aconitum alboviolaceum och klätterklockan är ett par av de växter som just nu sätter färg i den annars ganska så gröna trädgården.

Alla buxbomsklot är ännu inte klippta och häckar och äppelträd behöver ansas. Något att syssla med i trädgården under de dagar i september då regnet håller sig borta.

Veckans tema i TrädgårdsFägring är favoritlökar. I går stod jag på Kullens plantskola i Stora Höga och funderade på att köpa pingstliljan Narcissus poeticus 'Recurvus'. Den tillsammans med Narcissus triandrus 'Thalia' är de allra finaste narcisserna, tycker jag. 

Hem kom jag istället med 20 tulpanlökar. 10 st 'Purple Flag' och 10 st 'Day Dream'. Det låter inte mycket men vår trädgård är liten och jag tycker bäst om tulpaner när de sticker upp lite här och där bland perennerna så dessa kommer jag bara att kasta ut och jag tror de kommer att samsas fint tillsammans med de som redan finns i den stora rabatten mot väster om de grävs ner där de hamnar.

Min stora favorit bland lökväxterna är annars snödropparna. 

De första dyker oftast upp med knoppar och blommor redan i januari, just då vårlängtan börjar bli stor, den mörka tiden då i alla fall jag ibland både undrar och tvivlar på om det återigen kommer en vår.

Fler bloggar som tycker om det där med trädgård hittar du på TrädgårdsFägring.

Trevlig helg!

Beth Chattos trädgård

var den sista vi besökte på englandsresan i slutet av maj.

I femton år har jag med glädje ofta bläddrat, läst och tittat på bilder i hennes bok Min Trädgårdslund. 

Suktat över växter jag skulle vilja ha men också använt boken som hjälpreda och uppslagsbok. Den har gett mig svar på många frågor och tipsat om växter som passar att samplantera. I går kväll när jag på måfå slog upp boken på sidan 101 dök ett tips upp som jag, som tycker om snödroppar, tänker ta fasta på. 'Hasselörten sprider sig långsamt (bara i början tycker jag) och är därför lämplig där murgrönan skulle kunna bli besvärlig. Dess njurlika, sidenblanka, gröna blad är svagt ådrade och rundar sig till ett hål där nerverna går ner i bladskaftet. På våren dinglar snödropparna med sina klockor över hasselörtens blad, som behåller sin djupgröna färg under hela hösten och vintern.'

Alla snödroppslökar som på grund av trängsel och min lathet (borde plantera isär dem) trycks upp och blir liggande ovan jord skall jag plantera bland hasselörten vi har i trädgården.

Beth Chatto har skrivit många böcker om sin trädgård men det finns inte så många av dem på svenska, i alla fall inte just nu såg jag när jag sökte på nätet. Ett par veckor innan vi besökte trädgården dog Beth Chatto och hon hade nästan hunnit bli 95 år. En ansenlig ålder, men så var hon också en trädgårdsmänniska och det sägs ju att de blir gamla.

Hennes trädgård och plantskola blev, som jag skrev i inledningen, vårt sista trädgårdsbesök på den här trädgårdsresan.

Kanske hade jag sett så mycket fint att jag inte kunde ta in mer, kanske var det på grund av torkan eller så berodde det på för stora förväntningar eller något annat som jag inte kan förklara men jag kände mig lite besviken på trädgårdarna, om man nu kan säga så när man själv bara förfogar över en liten plätt på 600 m².

Köpte 'bara' fyra växter under hela resan och de kommer alla från Beth Chattos plantskola. Två snödroppslökar och två kärleksört som var okända för mig. 

Vi hade vackert väder så solen sken och det var svårt att fotografera. 

Alla bilder bortsett från den första, kommer från Beth Chattos trädgård och där fanns väldigt mycket fint att se, trots allt.

Ha det gott och fortsatt fin sommar!

Piontider.

Här hos oss har knopparna på de tidiga pionerna börjat visa färg.

Paeonia mlokosewitschii, ett reseminne från min första trädgårdsresa till England 2005.

Paeonia?? Kan det vara en P.caucasica eller en P.wittmanniana, någon som vet?

En av rosenpionerna, Paeonia veitchii, har en utslagen blomma. En blomma som jag tycker doftar just rosor. Namnet veitchii har ju inget med rosor att göra så varför kallas den rosenpion? Har försökt hitta svar men inte lyckats.

Av de pioner som växer i vår trädgård är det, tycker jag, bara rosenpionens blommor som har en angenäm doft.

Har varit dålig på att gödsla mina pioner. Troligen för att jag hört att de inte vill ha stallgödsel eller gödsel alltför nära tillväxtpunkten. När Sophie var här i måndags fick jag veta att hon använder guldvatten eller gödselvatten även till sina pioner. Nu har även mina pionplantor fått flytande näring. Skall ge dem ytterligare en omgång med gödselvatten under sommaren. Svavelpionen hade bara två knoppar förra året och fick därför lite extra Chrysan. I år har plantan sex knoppar. Hur många kommer den och de andra pionerna i trädgården att ha nästa år om de nu får lite extra gödselvatten? Många, många hoppas jag.  

Idag fick jag på vår lokala plantskola veta att vi inte haft en så här solig och varm majmånad sedan 1984. Växterna i trädgården törstar men jag vattnar och njuter.

Underbart med sol och värme!

En snödroppsresa, en rolig februariutflykt till grannlandet Danmark.

Resan gick bra, nästan först i kön stod vi i lördags och roligt har vi haft. 

Det är alltid lika trevligt på Gartneriet Spiren och när man går in i växthusen är det som att ta klivet in i själva våren. Nog var det snödroppshelg men jag kan inte låta bli att visa några bilder på underbara julrosor.

Helleborus 'Madame Lemonnier'

Helleborus 'Black Magic'

Helleborus 'Mahogany Snow'

Helleborus special selection

I år fick vi träffa tre snödroppskunniga män, en från Danmark, en från Holland och en från UK och lyssna på ett intressant föredrag.

Har ju bestämt mig för att minimera både inom och utomhus men i lördags gällde inte det beslutet. Snödroppar som är små och oemotståndliga behöver inte särskilt stor plats och de försvinner helt i början av juni ;-).

Så snart kylan försvunnit skall nykomlingarna få flytta ut i trädgården tillsammans med en blekgul och en orange vintergäck, några vårcyklamen med både vackra blad och blommor som doftar ljuvligt och en julros, Helleborus 'Snow Dance', som enligt Marianne på Gartneriet Spiren skall klara sig ute i kruka året runt och det är i kruka jag skall ha den. Hoppas nu den kommer att tycka om vinterklimatet även här på den svenska västkusten.

För att göra det väldränerat i krukorna jag har ute året runt har jag använt lekakulor som jag lagt i tvättpåsar för att lätt kunna skilja dem från krukjorden. Under den här snödroppshelgen i Danmark fick jag ett väldigt bra och användbart tips av Marianne  på Gartneriet Spiren. I stället för lekakulor använder hon sig av tallkottar. Kottar som bryts ner och blir till jord. Inga fula lekakulor i rabatterna och inga syntetiska tvättpåsar behöver köpas in.

Här har vi fortfarande snö men upp ut snön sticker snödropparna och det lyser om trollhasselns gula blommor. En härlig tid nu tycker jag, inget man kan göra bara titta och njuta även om det börjar klia i fingrarna.

Trädgården bjuder på minnen

så fort jag bara sticker näsan utanför dörren.

Minnen från resor, släktingar, vänner och trädgårdsbesök.

Just nu står ett av minnena i fokus, ett inköp från växtmarknaden på mitt första riksmöte som var i Skåne 2006.

Veitchoxbär, Cotoneaster veitchii, som jag då köpte har jag under åren som gått hållit kort, väldigt kort, lite för kort kan jag tycka idag. Om det berott på platsbrist eller på dålig erfarenhet av de oxbär som vi planterade i början på 80-talet, vet jag inte men den fick länge föra en alltför tynande tillvaro och på sätt och vis gör den det fortfarande.

I många år har jag bundit upp den längs ett böjt järn och alla nya skott som stuckit ut har jag klippt av så blommat har den aldrig gjort.

För några år sedan grävde jag ner ett par av de avklippta skotten vid trappan till altanen och ett av dem tog sig. Numera klipps även det mycket men tydligen inte lika hårt för det får både blommor och vackra stora mörkröda bär. 

Det är de där härliga bären som nu i oktober gör att man både ser och tycker om det man ser.

Att hålla kort är inte det samma som att vara snål och ogin, bara bestämd, eller?

För fyra år sedan skrev jag om murbinkan,

Erigeron karvinskianus, 

och austinrosen  'The Alexandra Rose' 

här på bloggen. Båda hör fortfarande till mina många trädgårdsfavoriter och båda blommar fortfarande för fullt.

2005 gjorde jag min första trädgårdsresa till England och det var då som jag träffade på och förälskade mig i murbinkan.

Stentrappan vi såg i en stor trädgård var vackert inklädd av just murbinka och helt oemotståndlig. Förgäves försökt hitta fotografiet. Troligen försvann det i datahaveriet jag hade för ett antal år sedan men bilden finns ändå kvar i mitt minne. Det är den bilden som gjort att jag försökt plantera både direktimporterade, skåneköpta och frösådda plantor i trappan på landet och att jag har haft och fortfarande har 

fördrag och njuter av de där småplantorna som under sensommaren dyker upp både i krukor och bland stenplattorna. 

Plantan jag fick av Annika för ganska många år sedan har jag krukplanterad och gläder mig varje vår när jag ser att det fortfarande är liv i den. 

Den här bilden kommer från Annikas egen trädgård som vi  besökte för lite mer än en månad sedan.

Med åren har jag lärt mig att en väl etablerad planta klarar att övervintra i mörker om den har svalt, ja ganska så kallt men inte minusgrader. De vita vårskotten blir snabbt gröna när de kommer ut i ljuset bara de får lite skydd av skuggväv.

Har köpt plantor av den under våra skånebesök 

men aldrig stött på några plantor på handelsträdgårdarna här på västkusten, tyvärr. Den blommar oavbrutet hela sommaren om den får vatten och näring. Behöver inte ansas utan det sköter den själv. 

I dagarna tänker jag gräva upp och kruka in några av fröplantorna som sitter mellan stenplattorna för att sedan hoppas på att de klarar den långa mörka vintern i ett helt vanligt fönster utan extra belysning och det bara för att den är så svår att hitta i plantskolorna.

Trevlig helg!

I juni-juli

besökte vi fler trädgårdar och plantskolor än på många år. 

Har tidigare här på bloggen visat några bilder från tre vackra och innehållsrika rosenträdgårdar. Att det inte blev fler bilder därifrån berodde på strålande sommarväder med mycket solsken.

Söndagen i midsommarhelgen när jag hälsade på hos irislotta, som har sin trädgård bara ca 10 km från oss, hade vi både kraftig blåst och ömsom regn och ömsom solsken men de skägglösa irisarna, så som Iris 'Rauchblau' 

blommade, förförde och fick mig till att inte gräva bort och slänga den kvarglömda och numera namnlösa irisen 

som stod och blommade i köksträdgården på landet.

I Lottas härliga trädgård finns inte bara dagliljor, hostor och irisar utan massor av rododendron, 

träd 

och många, många andra spännande växter.

Trädgården på Orust där riddarsporrarna har vacker utsikt över dalen

och där rosen 

och primulorna

växer i hällekar besökte vi i början av juli. Där var växthuset fullt med kraftiga tomatplantor, orangeriet hade lika vacker utsikt som riddarsporrarna och

vinbären började mogna.

Att genom besök se hur andra tänkt och gjort är väldigt roligt och ger inspiration och massor med idéer till den egna trädgården. Ibland, ja ganska ofta, ger besöken tips på både planering och växtval. Sist men inte minst får man träffa entusiastiska människor som med glädje delar med sig av sina erfarenheter.

Fortsatt skön sommar!