Vitsippsstigen, visst låter det härligt och vårlikt,

men det är bara en liten stenlagd gång, för att lättare komma åt att rensa och plantera mellan rabatt och syrenhäck. Den är ca 25m lång och är planterad med blått ormöga, lökväxter från många påsk och vårhelger, samt vitsippor av olika slag. Där planterar jag även sådant jag inte vet var jag skall göra av och som jag tror klarar den torraste bland den torra jord, för på sommaren är där kruttorrt, minst sagt …och det blå ormögat får växa och ’bre’ ut sig. Inte hur mycket som helst, men utrymme finns. På sensommaren repar jag bort allt jag inte vill ha kvar och lägger i komposten.
Förutom vita sippor som Anemone nemorosa och Anemone trifolia, växer där bl.a Anemone eranthoides, Anemone ranunculoides semiplena, och Anemone lipsiensis. Både A. eranthoides och A. trifolia delade jag med en Englandsreseresenär för ett par år sedan. Båda har tagit sig och plantorna börjar bli lite mattlika.

Vitsippornas blommor ser inte alla likadana ut även om det verkar så vid första anblicken. Den långa underjordiska jordstammen håller samman sipporna familjevis och varje familj har sina kännetecken. Rotsystemet växer till och varje år kommer nya individer. Vitsippan bildar små enhetliga grupper, sk. kloner, som har likartade blad och blommor.
Vitsippsmattorna har ibland större eller mindre kala fläckar och då kan man misstänka att rotskålssvampen varit framme. En liten mörkbrun glasskålsliknande svamp som bara blir ca en cm hög och som parasiterar på vitsippans jordstam. Det händer att den slår ut, eller skall man kanske säga äter upp, alla sipporna i en trädgård.

Vitsippan är svagt giftig men för att få tur i kärlek bör man, trots det, äta upp vårens första utslagna sippa.
Det gäller att utmana ödet….

Början på vitsippsstigen...

Anemone nemorosa 'Green Dream'

Anemone nemorosa ' Frulingsfest'

Anemone nemorosa 'Hilda'

Anemone nemorosa 'Monstrosa'

Anemone nemorosa 'Robinsiniana'

Anemone nemorosa 'Majbrud'

Anemone nemorosa 'Royal Blue'


Efter en lång dag på landet, skulle jag pga utmattning, krupit ner i sängen för länge sedan, men det är så lätt att bli fast vid datorn, fast jag egentligen tänkt lägga mig och läsa..
Just nu läser jag för andra gången Kerstin Ekmans trilogi Vargskinnet. Har hunnit halvvägs i första boken, Guds barmhärtighet. Den lockar och drar mig mot sängen, för det är mest där jag läser. Skulle jag välja en, den bästa bok jag någonsin läst, skulle det bli tre, trilogin om Vargskinnet. Ett sådant språk och en sådan berättarglädje… jag blir helt uppslukad…
Först när boken ramlar i golvet slutar jag läsa.

Solen skiner och Vitsipporna blommar

Anemone nemorosa 'Green Finger'

Tack alla för kommentarer. Har i flera dagar tänkt svara er men som sagt, solen skiner och vitsipporna blommar.

I går var jag på trädgårdsträff och hade med mig en liten låda växter hem, så nu skall jag ut och plantera och kanske flytta runt på lite växter:)

Hoppas ni får en riktigt solig dag!

Lite kallt, men igår

var det en dag med härligt solsken.
Cykeln kom ut för första gången och på skogspromenaden, längs en stengärdsgård, hittade jag vårens första utslagna vitsippa. Att en sådan liten ’obetydlig’ blomma kan göra att man känner sig glad hela dagen?

Det sista äppelträdet blev klippt. Fullt med sjukdomar har det men så länge det är liv i det skall det få stå kvar. Blomningen är underbar och så är också skuggan det ger, riktigt varma dagar. Vem vet vi kanske får en riktigt solig sommar :)?

Vädret ser lovande ut idag också. Lite kallt är det ju på nätterna men jag tror ändå jag skall fortsätta vårstädningen, utomhus.
En härligt solig dag hoppas jag ni alla får.

Blommar vid tjällossningen – Tjälblomster eller Vitbjällra

Lite mer drömmar så här i regnet och rusket..
och nu är det vitsippan det handlar om. Visste ni att det är älvornas blomma? När det regnar eller skymmer fäller vitsippan ihop sina kronblad. Kanske för att ge älvorna ett skydd mot mörker och väta.

Skulle jag bara få välja en enda blomma skulle jag välja just vitsippa även om den vissnar bort tidigt på sommaren. En vitsippsbacke med lite björkar, ja, en och annan vacker gran går också bra, är nog det finaste jag vet.
Att i en liten trädgård, bara drygt 600m², ha en vitsippsbacke är ju inte möjligt utan jag får plantera dem utefter syrenhäcken och när jag skall titta på dem kan jag ju alltid säga att jag tar en promenad längs vitsippsstigen. Visst låter det fint, Vitsippsstigen?

Dit, kan man ju inte ta den vanliga enkelblommande vitsippan? Det måste vara något mycket, mycket finare :), som t.ex ’Old Blue Eyes’, ’Hilda’, ’ Monstrosa’, ’Frulingsfest’ eller Allenii.
Skämt åtsido, finns det växter som är finare och förnämare än andra? Själv tycker jag det finns växter som är mer svårodlade men inte finare eller mer märkvärdiga?
Eftersom jag gillar vitsippor så kan jag inte låta bli att köpa nya namnsorter när jag stöter på dem. Det gäller bara att komma ihåg var man planerat dem eftersom de vissnar ner så tidigt. Det har hänt flera gånger att jag trott mig ha plats att gräva ner en ny växt och när jag tagit första spadtaget hittat fullt med bruna smala jordstammar. De ligger där strax under jordytan färdiga för nästa års vårblomning. Och snart är vi där…

Gammal folktro: Kärlekslycka fick man om man åt vårens första vitsippa. Ja, det kanske man fortfarande får?