söndag 13 januari 2019

Fyrverkeri,


färgfyrverkeri i trädgården i januari är det möjligt? Ja, tycker jag. 

Bara solen visar sig sprakar det till. Inte precis i regnbågens alla färger men många av vinterståndarna lyser som om de vore av guld 


och det gör även det lilla dvärgsyrenträdet.


Sådana dagar är jag glad att jag inte höststädat trädgården utan bara krattat in alla löv i rabatterna 


och låtit det mesta av fröställningar och gräs stå kvar.
Fyrverkeri är temat den här veckan i TrädgårdsFägring och fler bidrag på temat hittar du här.
Under helgen har jag varit på Trädgårdsfest mitt i Vintern i Varberg. Lyssnat på fem inspirerande, roliga och verkligen
'färgsprakande' föredrag. 
Många tack till Hallandskretsen, STA.

fredag 4 januari 2019

Drömmar


är denna veckans tema i TrädgårdsFägring och för mig nu i början av januari är drömmar = trädgårdsdrömmar. Det behövdes bara lite sol, blå himmel, en utslagen julros och många knoppar på buskar och träd så här på årets fjärde dag 



för att jag i min fantasi skulle se en prunkande trädgård framför mig. En trädgård som i verkligheten aldrig riktigt vill bli lika överdådigt blomrik som i drömmarna men eftersom det bara är i drömmarna den finns, drömträdgården med ett överflöd av blommor, dofter och ljumma kvällar så gäller det att just nu njuta så mycket som möjligt. 



Clematis montana 'Alba' har knoppar som försiktigt börjat visa lite grönt och nu mer än hoppas jag att den klarar vintern och kommer med massor av vita blommor tidigt i maj. Blir det riktigt kallt skall jag täcka den med löv och granris. Första försöket med Clematis montana gjorde vi när trädgården var ny. Då hamnade klematisen i ett smalt hål rakt ner i blåleran och jag tror, så här i efterhand, att den gav upp redan när den såg vilka förutsättningar vi gett den. Denna gången, nästan 40 år senare, har vi grävt en rejäl grop en bra bit från trädstammen och blandat befintlig jord med kompost, barkmull och benmjöl. 

Alla snödroppar som nu börjat sticka upp sina gröna spjut och  



julrosornas och magnoliornas knoppar får mig att tro att drömmen, den där ouppnåbara trädgårdsdrömmen, ändå kanske kan gå i uppfyllelse.


Magnolian 'Rose Marie' x 'Goldcup' har aldrig tidigare haft lika många knoppar som nu och slår alla ut kommer det numera 5-6 m höga och 10 år gamla trädet att få oss att tro på Paradiset.




Av de magnolior jag träffat på har 'Rose Marie' x 'Goldcup' de allra vackraste blommorna både när det gäller form och färg, men obs! jag har inte särskilt många att jämföra med.

Här har rosorna ännu inte släppt sina gröna blad, illavarslande kanske om det blir riktigt kallt men hoppfullt idag när jag gick trädgårdsrundan. 



Ser framför mig hur tre av de austinrosor vi har som klätterrosor här i trädgården i början av juli dignar av blommor som doftar och som sedan när de börjar vissna täcker plattgången med sina kronblad. Vadar numera hellre i rosenblad än i snö.



'Dark Lady', ingen klätterros om jag minns rätt men den kanske kan bli?




'James Galaway', både klättrar och remonterar.



'Queen of Sweden' heller ingen klätterros, men det vet den inte om




 och det gör inte heller 'Charles Austin'.



Klätterrosen 'Wrams Gunnarstorp' fick jag som liten stickling från Monica och Göran för 8 år sedan. Numera täcker den in stora delar av armeringsmattan längs källargången på landet. Den blommar bara en gång men när den gör det då har drömmen om doft och överdådig blomning gått i uppfyllelse.

Alla bakslag och missöden i grönsakslandet är glömda och det är svartfläckssjuka, 



rosrost, mjöldagg, löss, sniglar och torka också. Inte skall man oroa sig inte, för då får man uppleva motgångarna fler än en gång och har man riktig otur blir det många gånger.

Nu har vi ett nytt och helt underbart trädgårdsår framför oss!

God Fortsättning på 2019!

fredag 28 december 2018

På önskelistan inför trädgårdsåret 2019



Snön är borta och vi har 7-8 plusgrader mitt på dagen så just nu känns det inte som vinter. Gick en runda i trädgården i går 


och såg att en del snödroppar redan börjat lysa lite vita i toppen på allt det gröna


och att många av julrosorna har stora knoppar,


även de, sedan ett år tillbaka, krukplanterade julrosorna och undrar ibland hur de kommer att klara vintern. Får kanske flytta in dem om det blir riktigt kallt en längre tid. Fast det känns som vår har vi ännu den kallaste perioden framför oss. Men just nu gläds jag över att vi går mot ljusare och varmare tider. Eventuella bakslag kommer oavsett om jag bekymrar mig eller inte.

Önskelistan när det gäller trädgård och växter har med åren blivit kortare men nog vill jag se snödropparna blomma, inte minst de senast inköpta. Några har jag bara sett en halvvissen blomma på och andra har inte blommat alls. Detsamma gäller sockblommorna jag köpte på Älvsjömässan i våras. De fem jag hade med hem har jag aldrig sett i blom men har jag tur får jag göra det i slutet av april eller början på maj. 



Denna, Epimedium fargesii, har blommat många gånger sedan 2006 då den flyttade in i trädgården och varje gång jag ser de späda bladen och fina blommorna blir jag lika glad.


Frökatalogerna har börjat dyka upp. Ännu har jag inte inventerat mitt lite röriga fröförråd men det skall jag göra så fort helgerna är över. 


Gissar att jag kommer att falla för någon för mig ny grönsak eller plockblomma för vad vore livet utan fall och nya bekantskaper.

Vis av erfarenheter från förra årets säsong i grönsakslandet
så skall jag inte ha rosenskära bland grönsakerna, de blir alldeles för stora, lägger sig ner och kväver sina grannar. Men fler palsternackor och persiljerötter vill jag så, återigen prova med tomater på friland, odla fler kålsorter och precis som tidigare år ha massor med luktärter. 
Annars önskar jag inte mycket mer än att få ha ben och rygg med mig så mycket som möjligt. Vill gärna kunna rensa ogräs och sköta om det jag redan har i trädgården här hemma, så och plantera i grönsakslandet och plocka stora luktärtsbuketter.


Länkar till TrädgårdsFägring och där hittar du säkert fler bidrag på veckans tema.

Gott Slut och Ett Riktigt Gott 2019!

lördag 22 december 2018

Den nästan blyga och skira iskonvaljen


är min favorit bland julblommorna 


men hur jag än försöker gulnar de flesta av knopparna och jag vet inte vad det beror på. 
Har placerat plantorna ljust i lite fuktig jord och nästan varje dag duschat knopparna med vatten men det hjälper inte i år heller. Hur gör ni för att få alla liljekonvaljknoppar att slå ut, dofta och visa sina små klockor lagom till julhelgen?

Här har vi tagit det lugnt med julpyntandet i år, ingen julgran, 


men sedan 1991 har det inte varit jul utan tomten med fågelholken så han finns på plats i år också tillsammans med de gamla julljusstakarna 


och på plats finns också de gamla garntomtarna med lackskor 


och trätomtarna från 1940-talet. En av, i mitt tycke, glansperioderna i hemslöjdens historia.


Glasburkar 


och krukor har i dagarna fått nya hyacinter vars knoppar börjat visa färg och verkar kunna slå ut och dofta på julaftons morgon.


Nu under senare delen av december har jag delat julbestyren med 4:de delen av Jens Henrik Jensens böcker i Oxenserien. 



Har under året som gått läst alla fyra delarna och de är utan vidare de bästa spänningsromaner jag läst på länge.

God Jul är veckans tema i TrädgårdsFägring och med detta inlägg önskar jag er alla en Fröjdefull, Glad, Njutningsfull, Rolig, Skrattsmittande och Spännande Jul!

Birgitta

fredag 7 december 2018

Prydnadsgräs


är veckans tema i TrädgårdsFägring .

Jag tycker väldigt mycket om gräs av olika slag. Gärna massverkan av en och samma sort 


eller gräs som interagerar med perenner 


och andra växter 


och gräs som enbart solitärväxter både i kruka och nergrävda i trädgården. 
Just massverkan är inget vi har plats för i vår lilla trädgård men jag njuter när jag ser den. Det närmaste vi hittills kommit är till 5-6 plantor av Molinia caerulera 'Variegata'. 


Osäker på namnet för det är en 'fådd' växt  som vi kallar för gräset från Lilian och Gösta. Ett vackert gräs är det, sent i starten på våren så det passar bra tillsammans med tidiga lökar så som krokus och snödroppar. Det sprider sig inte med vare sig utlöpare eller fröer men ibland dyker det upp blad mitt i plantan som inte är variegerade utan enbart gröna och de måste man ta bort för att få behålla det variegerade. Vid sådana tillfällen brukar jag passa på att dela för att få fler plantor.


När det gäller solitärgräs har jag blivit mer och mer förtjust i Jungfruhirs, Panicum virgatum. Ett gräs som först visar sig på riktigt i slutet av juli och som är fint hela hösten. 
När vintern kommer lägger det sig men är ändå vackert, inte minst tillsammans med rimfrost.

Med åren har jag mer och mer börjat uppskatta gräs som bara sprider sig lite lagom och vars gamla vissna blad är lätta att ta bort när det är dags att rensa rabatterna på våren och Molinia caerulera 'Variegata' och Panicum virgatum är båda sådana gräs.


Den sena hösten och vinterns vackraste gräs är annars miscanthusgräsen. Men de sprider sig snabbt, har ett kompakt rotsystem som är kämpigt att dela om man vill ta bort delar av plantan och det är anledningen till att jag numera bara har ett enda miscanthusgräs kvar, Miscanthus tinctoria, ett lågvuxet, lite invasivt gräs som därför är planterat i en stor kruka. De andra miscanthusgräsen har fått flytta till landet där det finns plats att breda ut sig på. Numera tar vi till trimmern när det är dags att ta bort vinterståndarna.


Är förtjust i carexgräsen och inte minst Carex comans'Kupferflamme', som jag tror detta gräs heter.


Brukar nästan alltid ha några krukor med gräs i trädgården. Krukor som är lätta att ge ny plats och nya grannar. Detta till vänster heter Carex elata 'Aurea'.


Kopparstarren, Carex buchananii, frösår sig mycket men det gör inget för de där småplantorna samlar jag ihop, krukar in och använder i trädgården året runt.
Det blev många bilder i detta inlägg men vill ändå visa ytterligare ett par. En på ett gräs med vackra vinterståndare, Chasmanthium latifolium 


och ett som passar fint tillsammans med de flesta perenner.


Även här lite osäker på namnet men jag tror det är Calamagrostis x acutiflora 'Overdam'.

Trevlig andra advent!

onsdag 5 december 2018

I början av december.


Igår, en gråmulen helt vanlig decemberdag med mycket blåst, 


fick jag hjälp med att på landet bli av med allt gräs, starkväxande gräs och vildhallon som hela sensommaren och hösten försökt ta sig in bland grönsakerna och det kommer jag länge att njuta av.
Efter en fin skogspromenad idag på förmiddagen 


var jag återigen där ute på landet men då hade vinden mojnat och solen sken från en härligt klarblå vinterhimmel. I våras tog jag bort de sista näten vi under många år haft runt träd med späda, smala stammar för har man bara en enda gång upplevt råbockens hornfejning vet man hur snabbt det kan gå. 


Det räcker med att vända ryggen till och så har stammen inte längre någon bark.
Idag tricoderade jag, sprejade Trico Garden på rosor och småträd utan nät. Kanske behövs det inte just under vintern men jag tog det säkra för det osäkra. 


När den tidiga våren är här igen skall jag göra om behandlingen för när det gäller att hejda rådjurens framfart har jag aldrig tidigare träffat på ett lika verksamt medel.


Natten som gick hade vi flera minusgrader och en kall morgon tillsammans med sol är fullt tillräckligt för att få rimfrosten att glittra och trädgårdslusten att vakna.
Ha det gott!

fredag 30 november 2018

Adventstider


Tycker om när gammalt och nytt möts. Det kan t.ex vara som nu i adventstider när nya fräscha blomlökar, gärna hyacinter för jag är inte allergisk, hamnar i ålderstigna burkar eller skålar. Extra roligt om det är i något jag ärvt och som får mig att minnas en gammal släkting men det är inget måste. Det går lika bra med fått, köpt eller loppisfyndat. Huvudsaken är att jag njuter av det jag omger mig med. "Man måste ha fina saker omkring sig för att kunna tänka vackra tankar". Ett citat jag för många år sedan fastnade för när jag läste en intervju med en konstnär från trakten.

Nu har de där lökarna jag köpte för en dryg vecka sedan intagit sina platser. 
Några har hamnat i gamla munblåsta glasburkar på köksbordet 



tillsammans med rödmålade träljusstakar från 1900-talets början och andra i skålar av tenn, även de lite till åren komna, på rumsbordet.
Tenn har jag länge tyckt om trots att det mer eller mindre varit helt ute att omge sig med föremål av det materialet om inte sakerna varit från 16-1700-talet eller Firma Svenskt Tenn. 



Länge, länge, har man kunnat hitta fina Art Deco föremål, från 1920-30-talet i form av kandelabrar, skålar eller vaser, för en ringa penning.



Detsamma gäller de två små vitklädda tärnorna från Bohusslöjd, oansenliga men väldigt söta, tycker jag. Numera besöker jag sällan butiker med nya saker men tittar både ofta och gärna in på loppisar. Önskar ibland att jag återigen skulle få möjlighet att besöka den sedan länge nedlagda Bohusslöjd på Avenyn i Göteborg. Visst räckte sällan plånboken till på den tiden butiken fanns och man tittade in där men vilken kvalitet på sortimentet och så mycket fint. Egentligen är ordet fint inte tillräckligt starkt för att beskriva allt det vackra, välgjorda eller den högtidliga känslan som infann sig när man steg in genom dörren.
Just den där känslan har jag under senare år bara upplevt en enda gång i en butik och det var för ett par år sedan när jag tillsammans med goda vänner besökte Svenskt Tenn på Strandvägen i Stockholm. Vi köpte inget men fikade, tittade och njöt.



Ibland, inte så ofta nu för tiden, händer det att jag hittar, återvinner, återanvänder, ger nytt liv åt saker som lite tar andan ur mig. Saker om sällan finns i vanliga butiker och det är nog därför jag tycker så mycket om både auktioner och loppisar.

Hyacinterna har börjat slå ut så nu är det dags att njuta av både blommor, doft och planteringskärl.
Länkar detta inlägg till TrädgårdsFägring och fler bidrag på temat adventstider hittar du här.

Ha en fin och njutbar 1:a advent!