Varje årstid

faller jag alltid för samma växter. Nog borde det under årens lopp skett en utveckling mot nytt, men inte.

Nu när hösten närmar sig och tidlösorna plötsligt bara står där bland halvvissna perenner

och benvedens frukter hänger och dinglar från grenarna, alltid lika fina, tjusas jag. Höstens intåg, både bland träden och i perennrabatterna bara förför

och jag kan inte ens motstå revsugan med de variegerade bladen. Tycker mycket om just revsugor och uppskattar inte alls blommande 'bollkryss'.

Just i år har vi gått hårt fram när det gäller beskäring både i våra träd här hemma och på landet. När maken i torsdags sågade bort en stor gren i gulvedsträdet önskade jag att vi under årens lopp varit mer uppmärksamma och klippt bort de oönskade grenarna innan de blivit för stora. 

Nu är det bara att hoppas på att trädet klarar den relativt hårda beskäringen och att det återhämtar sig snabbt och visar upp sig med blommor bland alla fina blad redan nästa år, även om det ännu aldrig blommat. 

Skulle jag bara få välja ett enda träd till min trädgård skulle det vara just ett gulvedsträd. Gulvedsträdets blad får varje höst en läcker nästan smörgul färg innan de ramlar av.

Varför det fått just namnet gulvedsträd förstod jag först i torsdags, se foto.

Till våren, när veden torkat och jag kanske återigen är på landet för att så och sätta, skall jag stoppa in klabbarna i braskaminen, tänka på det vackra trädet som blev av med en del grenar, njuta av värmen och förhoppningsvis ha möjlighet att tillbringa kvällarna med att sticka.

Länkar till TrädgårdsFägring

Ha det gott och fortsatt fin september!