Visst tycker jag om blommor men ....

......mer och mer har jag börjat uppskatta ett vackert bladverk. Många nyanser av grönt men också t.ex brunt, gult och rött.

Vårens och försommarens blomning är efterlängtad och underbar men när det gått ett tag kan den nästan kännas påträngande för vissa växter har blommor som det verkligen skriker om. Det spelar ingen roll hur mycket jag än längtat efter att få se dem, lika skönt tycker jag det är när de vissnat ner.

Nu är den mesta blomningen över och lugnet har infunnit sig i trädgården. Tack vare sommarens regn är växternas blad finare än någonsin, i alla fall de som inte sniglarna varit på.
Det blir stilla och rofyllt och trädgården får en nästan sakral stämning.



I vintras lyssnade jag på ett föredrag om vintergröna växter och föredragshållaren ställde lite utmanande frågan – Och hur ser en perennträdgård ut i september?
I september tycker jag en perennträdgård ser ut som en grön oas, i alla fall om inte frosten varit framme. Växterna är stora och frodiga efter sommarens tillväxt – trädgården är ’fullmogen’. Men visst perennerna har snart gjort sitt …..