Snödroppar och pepparkakor.

I går när jag återigen gick trädgårdsrundan såg jag att snödropparna tittat upp betydligt mer än för ett par veckor sedan. Som alltid är det John Gray

Reverend Hailstone och Fieldgate Prelude som sträckt på sig mest och har riktigt långa gröna spjut som sticker upp ur marken. Så långt som på bilden ovan, har de inte kommit ännu. Den bilden är från i våras. Men tiden går fort så snart är det dags att precis som flickan, 

snödroppsflickan på redikylen av Pinnplockerskan Bettina Wingolf, dansa snödroppsdansen men innan dess skall vi fira jul.

De få julklappar vi köpt är inslagna och ligger i säcken, julgranen som står ute i en hink med vatten bara väntar på att få flytta in och idag bakade vi pepparkakor. Köpepepparkakor vill vi inte ha. Skall man äta onyttigheter måste de så klart vara goda och lika goda som de egenbakade finns inte att köpa.
Ja, bakade och bakade. Någon kavling blir det inte längre.

Istället rullas degen till tjocka korvar som inklädda i gladpack får ligga i kylskåpet i 3-4 dygn innan de skärs i tunna skivor. Jag skar och maken gräddade. En snabbt sätt att både få riktigt goda pepparkakor och juldoft i huset.

Vårt recept kommer från Ellika-Britta som kallades Ellen, var född 1859 och mormor till min svärmor.

De gamla pepparkaksmåtten hänger numera bara som prydnader i köket året om

  

och texten på burken som pepparkakorna hamnade i fick mig att tänka till.

Fortsatt fin advent!