Julrosor redan i november.

Jo, jag är förtjust i julrosor och så här när jag numera kan blicka långt tillbaka i tiden har jag förstått att jag varit det mer eller mindre hela mitt vuxna liv. Kanske är det t o m ett arv från mamma för även hon tyckte mycket om just julrosor.

De flesta julrosor som jag under åren som gått köpt som julpynt har fram på vårkanten hamnat i rabatterna. Några av de där Helleborus niger står fortfarande här i jorden och stampar men de flesta har gett upp den jordiska tillvaron. Det är framför allt de där olika Helleborus x hybridus som jag fått eller köpt som visat både blom och växtkraft.

Helleborus niger är en kinkig typ av julros tycker jag och den blommar väldigt sällan här i trädgården trots både gödsel och vatten, önskar jag visste varför.

En av dem som fortfarande lever fick jag för 12 år sedan av Bertil Larsson när han var här på besök och då berättade han så här om om plantan. 'Den kommer från Ester Andersson i Skene. Hon hade STAs fröförmedlingen i sin källare i många år och jag var dit och kollade hur det gick till. Det var i oktober och då hade hon en kvist av julrosen på bordet. Det tyckte jag var tidigt och då berättade hon att det var en klon som blommade vid den här tiden. Vid ett annat tillfälle hade hon gjort i ordning en kruka åt mig. Den växte bra och jag delade den för några år sedan så nu har jag flera och du en av dem.'

Önskar den växt lika bra här hos oss som hos Ester och Bertil men så är det inte. Fortfarande finns det liv i den lilla planta vi har och under året som gått har den fått mycket gödsel. Ser inga blommor fast det är november men nästa år kanske?

Helleborus x hybridus däremot är betydligt lättare att få att trivas och blomma både rikligt och ja, nästan smått överdådigt ibland.

Sist jag besökte Gartneriet Spiren i Danmark, det var 2018, hade jag med två julrosor hem som sedan dess stått krukplanterade och nu snart klarat tre år i de där krukorna på ett fantastiskt sätt. 

En av dem har återigen stora knoppar och en har blommat oavbrutet i mer än två månader 

och kommer fortfarande med nya knoppar. Men visst, de har omplanterats och fått både gödsel och vatten.

Förra advent köpte jag en H niger och fick en H x hybridus i present. I stället för att plantera dem i trädgården, hade egentligen ingen plats, fick de nya krukor med gödsel och god jord och hamnade på undantag bakom garaget. 

Sedan ett bra tag står nu en av dem på krukbordet, finbordet, H x hybridus med lite mörkare blommor, 

och den har blommat länge, länge. 

Den där kinkiga H niger har helt plötsligt flera stora, nja ganska så stora,  

blomknoppar som jag hoppas skall orka slå ut, men fortfarande får den hålla till bakom garaget.

Sist men inte minst vill jag uppmärksamma er på den nyutkomna boken om snödroppar. Den heter Snödroppar En galantofil kärlekshistoria och är skriven av Gunnel Carlson och Elisabeth Svalin Gunnarsson.

I dag var boken med i Lundströms Bokradio, hoppas nu jag lyckats länka rätt.

Länkar också till TrädgårdsFägring och

önskar

Fortsatt trevlig helg!