Solsken, älskade solsken.

Hur kunde jag glömma vilken effekt det har på mig? 

När det helt plötsligt lyser om den där älskade men ibland lite mörka skogen försvinner det onda i knät, stegen blir lättare och mossan och blåbärsriset tävlar om vilket som är grönast.

Det glittrar i vinterståndare och fjolårsgräs, som inte alls ser tråkigt brunt ut längre

och björkstammarna skimrar ikapp.

Vad gör det då att en del snödroppar 

har kronblad som ser ut som bitar av ett mönstrat tårtpapper på grund av alla sniglar som överlever tack vare den gröna vintern och behöver något att äta? Så kan jag i alla fall tycka när solen visar sig men annars är jag ganska så trött på allt vad sniglar heter.

På köksbordet har under veckan som gått en bukett tulpaner glatt oss med både doft och solsken. Sorten heter 'Ocra' och fler sådana buketter vill jag gärna kunna köpa. 

Utanför köksfönstret lyser det vårglädje om vintergäcken och jag som brukar säga att jag inte är särskilt förtjust i gult. 

Länkar också till TrädgårdsFägring där temat den här veckan är Hur kunde jag glömma det.

Trevlig Helg!