Här har vi härjat runt i flera veckor.

Helgen som kommer anordnar Bohuslän-Dalslandskretsen inom STA Riksmötet 2016 och vi skall vara med och visa vår lilla trädgård.

In i det sista har vi hållit på ute och ibland har det allt hänt att vi frågat oss varför, men trots allt, roligt har det varit. 

Önskar just nu att jag kunde komma ihåg vad det är som fångar min uppmärksamhet när jag själv gör trädgårdsbesök. Det jag kommer på är själva känslan jag får när jag stiger in i en trädgård jag aldrig besökt tidigare men också växtvalet. Det är fortfarande spännande att stöta på nya växter även om den biten har mattats av under senare år och fått mindre betydelse, i alla fall lite mindre, för trädgården är fullplanterad.

Är det någon av alla dem som kommer på besök som kommer att se att det mesta ogräset är borta mellan stenplattorna i gångarna, att buxbomsklot och ligusterhäck är nyklippta, att päronträdet, det där som bara har den svängda grenen kvar, inte har några långa årsskott, att skenkamelian fått torra brunkantade blad i torkan, att en del av pelargonerna i växthuset är planterade i gamla Ekebykrukor, att altangolvet och piprankans spalje är lagade eller att det fortfarande finns lite ogräs kvar här och där i rabatterna?

Till och med garageporten har under veckan som gått blivit lagad. Den som maken, när han backade med kärran lastad med långa järn till sonens altanräcke, lyckades göra hål på. Ett hål som gick rätt igenom. Hade vi inte fått vara med och visa vår trädgård hade säkert inte garageporten blivit varken lagad eller nymålad.

Hjärtligt välkomna alla ni som kommer hit med bussarna under den kommande helgen!