Enkla, rent vita blommor

med grönaktigt center, Paeona 'White Innocence'.

En hybrid mellan P. emodi och P. lactiflora från 1947.

Den har länge stått på önskelistan. I höstas grävde jag bort ett flertal, i alla fall två, dagliljor för att ge plats åt den. Enligt Pionisten - Svenska Pionsällskapet är 'White Innocence' platskrävande. 

Någon gång under oktober förra året planterades den och nu blommar den med fem blommor. Hoppas jag har tur med den här plantan. Vill gärna att den kommer att trivas och att den återkommer med blommor både nästa, nästnästa och massor med följande år. Ett flertal andra pioner har här i trädgården bara tvinat bort och dött. Kanske har de med åren hamnat för djupt eller så har de haft för mycket konkurrens i rabatten. Jag inbillar mig både lätt och ofta att jag har plats för alla de växter jag tycker om på vår lilla plätt men det är inte alltid att växterna håller med mig.

2006 skrev Ulf E följande på Allt om Trädgårds Forum om 'White Innocence'.

'Det är svårt att utse favoriter, men 'White Innocence' är absolut bland det finaste jag kan tänka mig i pionväg. De enkla blommorna har kronblad i renaste vitt, lite vattrade. Ståndarna är ombildade till korta fjällika staminoider och hela blomman påminner om en magnolia.'

'White Innocence' sägs dofta som vattenmelon men jag har ännu inte stuckit näsan i den, så jag vet inte. I dag skall jag under dagen ta en paus mellan buxbom och häckklippning och sniffa på de utslagna blommorna.

PS!

Buxbomen är klippt och jag har hunnit sticka näsan i pionen ett flertal gången. Någon doft av vattenmelon känner jag inte men den luktar gott, riktigt gott.