I somras, i en antikaffär på Österlen, såg jag en handvävd damastduk, med söm på mitten och ekblad och ekollon som motiv.
Att jag ville ha den här duken med mig hem insåg jag först när vi kört några km från butiken. Det var bara att vända för duken hade etsat sig fast i tankarna, ett ’vill ha’ utan egentligt behov.
Väl hemma igen hamnade den först i tvättmaskinen och sedan i linneskåpet. Där blev den kvar ända tills förra veckan då julduken åkte i tvätten.
När jag för första gången lade damastduken
på köksbordet såg jag texten som var invävd. Elina Löfgren 20/12 1892. Vad kan
ha hänt Elina just den dagen? Gifte hon sig, fyllde hon år eller? Tänk att det fortfarande går att
köpa en sådana här skatt och bara betala 100 kr. 120 år för 100 kr – och vilken
kvalitet.
Vad kostar en duk tillverkad i
ett låglöneland på IKEA eller Hemtex idag?
Vet att många inte vill ha saker
som någon annan ägt och då är second hand inte något alternativ, men annars är det en stor möjlighet till all shopping. Att hitta handvävda textilier i antikaffärer
eller på loppisar ger möjligheter till köp – och vilken kvalitet man får om man lyckas hitta något.
Men visst, den som en gång vävde
duken fick nog inte mycket betalt men att äga den var status. Kanske skulle det glädja
väverskan att den uppskattas och ligger på mitt köksbord, när hon tittar ner
från himlen.
Ja du, att detta hantverk inte skattas högre än det gör. 100:- för en handvävd linneduk, dessutom antik, är ju helt galet billigt. Trevligt att den hamnade hemma hos dig som uppskattar den!
SvaraRaderaKram
Du har en fantastisk "näsa" för att hitta det där lilla extra:) Väverskan sitter säkert uppe i sin himmel och är nöjd:) Ha det gott/Monne
SvaraRaderaVilken skatt du hittade där.Tänk om den kunde berätta om var den varit dessa 100 år.Ha en fin dag.
SvaraRaderaUnderbart!! Vilken skatt du köpt, och till vilket pris...Bara älskar dessa vackra dukar som dessutom har en kvalitet som du inte kan köpa för pengar idag! Ha en go dag!
SvaraRaderaKram Susanne
Häftigt, sånt gillar jag (imorgon ska jag visa nåt som jag tror du gillar).
SvaraRaderaDet att någon ägt, att sakerna har en historia, är ju det roligaste!
SvaraRaderahvor er det morsomt at tænke på hvordan Elinas liv var for 100 år siden - smuk er den.
SvaraRaderaVerkligen ett fynd. Har både dukar och handdukar som varit min farmors.Där är hennes monogram invävda.Hon hade samma bokstäver som jag, hon hette Matilda. Ganska kul med mina monogram på.
SvaraRaderaHa det gott
Elina Lövström sitter i sin himmel - där är 120 år bara en bråkdel av en sekund har jag hört av dem som kan...;)))! - och gnuggar sina vingar i förtjusning!
SvaraRaderaEn vacker duk som, när den är manglad, har en fantastisk lyster så som forna tiders middagsbord hade.
Våra yngre medsystrar har kanske inte fått lära sig manglandets ädla konst? Eller kanske tycker de att det är bortkastad tid?
Åhh! Nu längtar jag till något loppis!/Anja
Vilket fynd!
SvaraRaderaDuken är jättevacker och vad kul med det invävda namnet.
Nu får duken åter igen pryda bordet hos någon som uppskattar den.
Ha det bäst!
Vilket fynd och så vacker!
SvaraRaderaHar fått tag på några fina kökshandukar i en fantastisk fin kvalite och ska sy ihop dom till en bordsduk.
Mariana
Jag blir så glad när jag läser ditt inlägg om den helt fantastiskt vackra duken. Tänk, ett sånt arbete! Och underbart att någon som du hittade den.
SvaraRaderaHej från Törnrosa
Vilken fin duk! Jag tycker också det är roligt att hitta saker på loppis, ofta är de minst lika fina som nya saker men har dessutom en historia. Det gillar jag.
SvaraRaderaVilken fin blogg du har, vad roligt att jag hittade hit!