Skogspromenad och ett av sommarens trädgårdsbesök….

Det hade gått ett tag sedan jag var ute på en riktig skogspromenad men idag kom jag iväg. Här hos oss var marken pudrad med snö så det kändes ljusare än på länge. Tankarna snurrar alltid när jag är ute och går själv. Sällan befinner de sig i nuet. Idag återvände de till sommaren som gick, närmare bestämt till augusti, en dag i början på månaden och än en gång befann jag mig högt uppe i Gunnilsebergen.



Där bor Anja, en levnadsglad kvinna, som jag haft både glädjen och turen att få lära känna, tack vare bloggen. Hennes stora intresse är trädgård och i somras fick jag för andra gången besöka hennes skapelse på Berget, Anjas Hill.

Anja är en sann trädgårdsamatör och ju mindre växterna är desto mer omhuldade bli de. Småvuxna plantor har hon i massor så det gäller att titta både noga och långsamt.
Med hjälp av torvblock har hon direkt på berget byggt upp olika miljöer och där växer rariteter från, ja i stort sett, världens alla hörn. Alpiner är något jag själv medvetet valt bort för de försvinner snabbt i min djungel, men hos Anja kommer de verkligen till sin rätt.
Allt är inte småvuxet eller i miniformat.

Här finns härligt formklippta häckar, riktigt höga här och var och ibland har de t.o.m fönsteröppningar eller klippta hål så det går att se lite av det som döljer sig på andra sidan, ett smakprov, liksom.

En tujagren har blivit ett formklippt hjärta och prinsessan har tappat sin krona i källan. Där ligger den nu och glittrar.

Tittar man noga syns den riktigt tydligt och vill man kan man få höra sagan…

Det var hos Anja jag första gången stötte på daggrosen. Den odlade hon då i kruka och kanske gör hon det fortfarande, för den blir så väldigt stor. De grådaggiga bladen och blåvioletta nyskotten gör att den är vacker även när den inte blommar. Dessutom får den massor med fina nypon. Nu har jag planterat en egen på landet.

Detta med trädgårdsbesök eller trädgårdsvandring är verkligen en källa till inspiration och alltid är det någon idé eller tanke som får följa med hem.
Inte minst viktiga är minnena som kan plockas fram när det är fruset, kallt och mörkt.