Att trädgården gör sig redo inför hösten

känns redan i kvällsluften, trots torkan och värmen, även om den doften blandar sig med de från den sista blommande liljan och floxen.

Liljan heter Casa Blanca, vad floxen heter kommer jag inte ihåg, för att hitta namnen på dem måste jag leta i växtlistan.

Men när de en gång köptes, under en resa till Danmark, valde jag ut ett par ljusa eller nästan vita för att de skulle lysa i skymningsljuset och lyser gör de.

Floxen har en tendens till att bli för stora och behöver därför delas ofta för att platsa i vår lilla trädgård, betydligt oftare än vad jag gjort de senaste åren, men snart skall det bli ändring på det. 
De floxen vi har i trädgården flyttade in 

Phlox ' Natural Feelings'

efter ett besök av Ken och Carina och ett sensommarbesök i Anne Justs trädgård. I hennes trädgård blommade flox lite här och där, men inte i stora bestånd utan mer som smala uppstickare bland allt som blommar över och bara hade sin grönska kvar. Det var just de där små 'buketterna' av färg bland allt det gröna som fick mig att på hemvägen från Løkken leta plantskolor som sålde flox och en hittade jag. Tyvärr har jag inte kvar namnet på den.

Den där vita senblommande liljan som just nu i kvällningen fyller trädgården med väldoft vill jag ha fler av och en beställning är redan gjord. Det gäller att smida medans järnet är varmt.

Allt gott och fortsatt fin sommar!

Här njuter vi just nu av sensommaren och barnbarn på besök.

När vi alla fyra satt på bänken utanför glasscaféet i Skärhamn i går flög makaonfjärilen runt bland jätteverbenorna i krukplanteringarna och just då önskade jag att trädgården här på Stengodsvägen varit precis lika full av verbenor som krukorna längs Hamnvägen, men så är det inte.

En enda liten fröplanta av jätteverbenan, en spontan frösådd, har tittat upp bland perennerna, men den är så liten och klen att några blommor på den förväntar jag mig inte att få.

De flesta liljorna har blommat över men varför inte fler av dem blommat vet jag inte, kanske har jag inte gödslat tillräckligt? Gödslat för dåligt, för lite, nästan inte alls, gäller även agapanthusen vi har. Inte en ena blomma i år men så står de också riktigt trångt och näringsfattigt i sina krukor. Förra sensommaren hade jag funderingar på att skicka dem till kommunens kompost men ångrade mig. Nu är de där tankarna tillbaka igen. Hur mycket kraft och tid skall man lägga på växter som kräver mer än vad man numera är villig att ge? Vill jag, egentligen min man, flytta dessa tunga krukor ut och in eller är det så att den tiden är förbi? Behöver vi några blommande agapanthusar längre? Kanske räcker det med de där funkiorna, bergeniorna och kärleksörterna som klarar sig ute året runt oavsett hur kallt det blir, om de bara får lite skydd mot väta. Ännu är det ett par månader kvar innan jag behöver bestämma mig.

Tagetesen jag sådde i våras blommar fortfarande riktigt fint, men de har fått gödselvatten,

'Alumia Vanilla Cream'

'Strawberry Blonde'

den vitblommande Isotema fluviatilis eller Pratia penduncalata som jag köpte i Löddeköpinge i juni är översållad med små vita blommor och hör till favoriterna just nu, önskar bara att jag kunde få den att överleva vintern och Pelargonium australe, vars blad doftar vår, blommar rikligt.

Nu gäller det att njuta av det där som vill blomma i trädgården!

Fortsatt fin sommar!

Tiden går så fort, redan dags att spara fröer ...

snart är juli månad slut och då har vi bara 39 sommardagar kvar. Att klaga känns lite fel men jag hade gärna haft kvar sommaren ytterligare i många, många dagar.

I våras efter att jag planterat ut de förodlade grönsakerna slängde jag ut alla de där vallmofröerna jag sparat från tidigare år. Många av dem tog sig och dessutom dök det upp massor av självsådda plantor. Det blev lite för mycket av det goda så jag har fått rycka bort många för att ge luft och plats till grönsakerna, men hellre det än att inte ha någon vallmo alls i grönsakslandet.

Pionvallmon breder ut sig och tar snabbt lite för stor plats och det gör kornvallmon också men plantorna har inga djupa rötter utan är lätta att rensa bort även om de blivit stora.

Lite försiktigare i sin framfart är vallmon jag köpte frön till när vi besökte Great Dixter 2018. Namnet på den har jag glömt men den smälter in fint bland grönsakerna med sina smala blomstjälkar. 

Knopparna slår ut de fyra rosa kronbladen tidigt på dagen för att sedan under eftermiddagen tappa dem och bara stå där med sin lilla gröna frökapsel.

Ett reseminne jag är mer än glad i och som jag varje år ser till att samla in fröer från. 

Årets insamling gjorde jag i söndags och nu ligger den på tork och får mig att smått drömma om sommaren som kanske komma skall.

Allt gott och fortsatt finfin sommar!

Vilken härlig sommar vi har,

och vilken odlingssommar!

Varmt och torrt

men havet är nära, 

och dofterna många,

 inte minst av nyslaget hö, längs småvägarna vi cyklat på 

och den gamla grävda brunnen ger vatten till grönsakslandet.

Kålen bara växer och växer och några kålfjärilar har vi ännu knapp sett. Däremot har morotsflugan varit flitig så några fina morötter har bara varit en önskedröm.

Luktärterna stod länge och stampade under maj men nu bjuder de på stora buketter var och varannan dag. I år har jag inte glömt bort att regelbundet gödsla dem.

Jag som inte direkt är särskilt förtjust i gult har under åren bara blivit mer och mer förtjust i ringblommor. Numera älskar jag verkligen ringblomsbuketter.

Den portugisiska kålens stora blad har blivit till många kåldolmar. Här fastnade jag för ett recept av Mannerström eftersom han använder allt, även det som skärs bort från kålbladen.

Svartkålen tillsammans med rosenskäran, ett vackert par och broccolin har varit mer än givmild. Godast tycker jag den är stekt tillsammans med lök och vitlök.

Hoppas ni inte upplever mina lovord som skryt. De är bara tecken på förundran över växtkraften och stor glädje för allt jag kan plocka och skörda.

För ett par veckor sedan skördades potatislök och vitlök.
Så stora som i år har dessa lökar aldrig tidigare blivit. Om det beror på varmkomposten som grävdes ner ett par veckor innan lökarna planterades i höstas eller den där lusernen vi gödslade med i månadsskiftet april - maj vet jag inte, men finfina är de.

Fortsatt fin sommar!

Rostider

Trots att rosorna och jag inte alltid kommer överens vill jag inte vara helt utan dem och i år blommar några riktigt rikligt trots barkfläcksjuka, svartfläcksjuka, löss och rosenskottssteklar.

Rosen Louise Odier har jag försökt gräva bort många gånger på grund av svartfläcksjukan men den har hittills alltid kommit tillbaka och blommorna gör att jag nu låter den stå kvar.

Mycket svartfläcksjuka får också den enkelblommande austinrosen The Alexandra Rose men den har jag ännu inte försökt gräva bort för blommorna är helt förtjusande fast de ibland blommar från helt nakna grenar.

Austinrosen Queen of Sweden får underbara blommor, lite barkfläcksjuka men nästan ingen svartfläcksjuka så trots att den inte blommar särskilt rikligt blir den kvar i trädgården. Kanske gödslar jag inte tillräckligt?

Plaisanterie blommar som aldrig för och verkar ha klarat sig fint från allt vad sjukdomar och löss heter.

Det har däremot inte den här rosen gjort men blommar gör den, där den står på landet tillsammans med honungsrosen och den är väldigt vacker i buketter. Namnet har jag missat att skriva upp. en har massor med små taggar på grenarna så handskar krävs när man vill plocka några.

Allt gott!

En lite törstande och ganska överblommad trädgård

kom vi hem till i söndags efter en rolig vecka i Skåne.

Regn och blåst hade vi de första två dagarna men sedan tittade solen fram, vinden mojnade 

och det blev njutbart att cykla runt på Ven. 

En av höjdpunkterna under våra dagar på ön blev besöket i en av Trädgårdsamatörernas inreseträdgårdar till Riksmötet i Skåne, Thorgården, 

men blommade vägrenar, sädesfält och blomdofter fick vi också uppleva under våra cykelturer.

Innan hemresan deltog vi under lördagen i Trädgårdsamatörernas Riksmöte i Skåne. 

Vi besökte fem innehållsrika och vackra trädgårdar. Det är både roligt och spännande att få möjlighet att se hur andra trädgårdsintresserade väljer växter och planerar sina trädgårdar men också väldigt trevligt att träffa likasinnade och få prata om sitt intresse.
På kvällen åt vi en god trerätters middag och deltog i ett lotteri där jag hade turen att vinna två böcker. Drömplantor, skapa den naturlika trädgården av Piet Oudolf och Henk Gerritsen, samt Den blomstrande köksträdgården av Anette Nilsson och Monika Norrby.

Väl hemma igen på söndagen gjorde jag det jag nästan alltid gör dagligen, en tittrunda i trädgården, innan jag fortsatte till landet för att se hur kålplantorna klarat sig under fiberduken. Ännu inga kålfjärilar men ringblommorna hade börjat blomma.

Nu efter tre dagar är de överblommande blomställningarna bortklippta och delar av stenläggningen sopad. Snart återstår bortsett från ogräsrensning bara buxbom och häckklippning.

Av de få rosorna vi har i trädgården har några börjat blomma. Inte minst de enkelblommande. Blomningstiden för dem är ofta betydligt kortare än för de med dubbla, stora blommor men flera av de enkelblommande får ofta vackert formade nypon.

Rosa chinensis f mutabilis med sina blommor från knallrosa till milt aprikosgult förälskade jag mig i under mitt första besök i en engelsk trädgård 2006. Den rosen jag köpte med hem från resan överlevde bara i två vintrar här hos oss i zon I-II. Inte heller försök nummer två som jag gjorde 2016 överlevde någon längre tid utan blev bara en kort sommarfling.

När jag för några år sedan träffade på rosen Plaisanterie, en korsning mellan rosen 'Trier' och Rosa chinensis f. mutabilis på en Sta-marknad i Lilla Edet och fick veta att den var härdig här hos oss och att blommornas färger var de samma som hos mutabilisrosen, även om de var mindre, kunde jag inte låta bli att köpa med mig en planta.

Under några år har den frusit tillbaka och därför bara blommat lite sparsamt men i år är den till min stora glädje överfull med knoppar och kommer med många nyskott.  

Fortsatt fin trädgårdssommar och en riktigt Glad Midsommar!

Snart mitten av juni

och det är mycket som händer

så därför bara några bilder på det som blommar just nu.

En salig röra av olika växter. Irisen heter nog 'Stepping out'.

Papaver orientale 'Pizzicato' var namnet när jag sådde fröerna för 21 år sedan.

En spontan frösådd som bara stod där i dag.

Iris  'Joyce Terry'

Bäcktistel

Cirsium rivulare 'Atropurpureum'

Allt gott!